Hoppa till huvudinnehåll
Bild
övervakningskamera
I sitt arbete använder polisen bland annat kroppsburna kameror, stationära kameror, drönare och sensorer med ansikts- och rörelseigenkänning.
Foto: Paweł Czerwiński
Länkstig

Nytt forskningsprojekt undersöker polisens användning av digital övervakning

Den ökade digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens, AI, möjliggör kraftfull övervakning på helt nya sätt för polisen med stora förväntningar på att öka säkerheten i samhället. Informatikforskaren Marie Eneman har beviljats 3,6 miljoner kronor från Forte för att undersöka vilka olika möjligheter och dilemman som ny digital övervakningsteknologi kan föra med sig för poliser i deras arbete, samt hur de hanterar dilemman som uppstår.

Bild
Marie Eneman
Marie Eneman
Foto: Peter Larsson

Tidigare i år genomfördes betydelsefulla ändringar av svensk
lagstiftning som reglerar polisens användning av digital övervakning.

Dels så ändrades en befintlig lag om tillstånd av kameraövervakning. Från årsskiftet behöver polisen inte längre söka tillstånd av Datainspektionen för att bedriva kameraövervakning utan kan ta beslutet internt på myndigheten. Dels så kom det under våren en ny lag om att polisen ska kunna gå in i brottsmisstänktas datorer och mobiler för att läsa krypterad och annan digital information. Tanken bakom besluten är bland annat att komma åt organiserad brottslighet och gängkriminalitet.

Individens privatliv kontra polisens ansvar

– Båda dessa lagändringar ger polisen möjligheter de inte haft innan. Men det sätter också fingret på viktiga frågor om rätten till individens privatliv och polisens ansvar. Å ena sidan har polisen intresse av att använda digital övervakning för att öka säkerheten i samhället. Å andra sidan ska polisen balansera sitt intresse mot medborgares rätt till integritet. Det ställer nya krav på väl avvägda bedömningar och beslut av poliser i deras vardagliga arbetspraktik och det är en av flera frågor som vi kommer undersöka i projektet, säger Marie Eneman.

Polisen använder sedan tidigare annan relativt ny övervakningsteknologi. Exempelvis brukas sedan ett par år kroppsburna kameror vilket Marie Eneman studerat i ett annat forskningsprojekt. Men den tekniska utvecklingen accelererar och inte minst har användandet av artificiell intelligens (AI) ökat vilket ger fler möjligheter till smartare teknik.

Polisen positiva till projektet

– Förutom kroppsburna kameror finns bland annat stationära kameror, drönare och sensorer med ansikts- och rörelseigenkänning. Förväntningarna på vad AI kan bidra med är stora för att göra dessa teknologier till ett ännu kraftfullare verktyg. I kombination med det utökade juridiska mandatet är det ett mycket spännande forskningsområde som också polisen är positiva till att vi undersöker, säger hon.

Projektet är designat som en kvalitativ studie där svensk polis samt andra relaterade myndigheter kommer att studeras.

Fakta

Projekt Digital övervakning och dilemman i polispraktik: Att balansera teknologiska möjligheter och medborgares integritet beviljades med 3,620 000 kronor av Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och kommer att löpa under tre år.

Marie Eneman är projektledare. Övriga projektdeltagare: Bertil Rolandsson, Jan Ljungberg och Dick Stenmark.

Sammanlagt fick tio forskare vid Göteborgs universitet cirka 43 500 000 kronor i forskningsmedel av Forte vid den årliga öppna utlysningen.