Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Kulturreservatet Åsens by i Jönköpings län
I kulturreservatet Åsens by i Småland hålls traditionella stängsel i skick, såväl stenmurar som trägärdsgårdar.
Foto: Hjalmar Croneborg
Länkstig

Stängsling

Här hittar du material om olika typer av traditionella stängsel, och även om deras betydelse i landskapet. Det kan handla om stenmurar, trägärdesgårdar, ris- och flätgärdesgårdar, olika kombinationer av dem, med mera. Det har funnits en rik variation och lokala traditioner över hela landet, som är angeläget att fånga upp.

Ett nyckelelement i landskapet

Stängsling är en nyckel i kulturlandskapets brukande. Hur djur får tillgång till olika skiften, vid olika tidpunkter, är avgörande för hela brukandet. De är också centrala för förståelsen av gångna tiders markanvändning. Äldre kartor och spår av tidigare stängsel i landskapet berättar om hur markerna har brukats.

Läs mer om stängsling

Här hittar du mer bakgrundsinformation och länkar till andra kunskapskällor.

Situationen idag

Traditionella stängsel har en stor potential att bidra till upplevelsen och förståelsen av det äldre odlingskapet. De utgör ofta också substrat och livsmiljöer för en del av odlingslandskapets biologiska kulturarv. Potentialen för att återskapa lämpliga sådana livsrum är mycket stor.

Med undantag för bl.a. ris- och flätgärdesgårdar, finns det idag relativt god kunskap om regionala variationer av traditionella hägnader, t.ex. olika typer av trägärdesgårdar. Det finns lokalt också god kunskap om uppförande och restaurering av vissa hägnadstyper, t.ex. stenmurar och trägärdesgårdar. Samtidigt finns också vissa kunskapsluckor om materialval, tekniskt utförande, placering i landskapet, tidstypiskhet, hållbarhet och underhåll.

Exempel på konkreta frågeställningar

Olika typer av traditionella stängsel i olika delar av landet

Material, redskap och metoder

Reparation och underhåll

Anpassning till olika djurslag

Finns nya metoder och redskap som kan göra det mer effektivt att sätta upp sådana stängsel idag?

Vilken betydelse har stängslets placering för biologiskt kulturarv och biologisk mångfald, d.v.s. för att skapa naturtyper med olika hävdtidpunkt?

Historisk bakgrund

Innan taggtrådens och elstängslets införande har olika traditionella typer av hägnader varit ett påtagligt inslag i kulturlandskapet. Material och konstruktioner har varierat över hela landet, utifrån förutsättningarna på plats, men också över tid. Det betyder att historiskt har mångfalden bland hägnader förmodligen varit betydligt större än vad som är känt idag. De nuförtiden dominerande traditionella stängseltyperna, stenmurar och trägärdesgårdar, återspeglar säkerligen endast en del av den historiska landskapsbilden. Till exempel har olika typer av ris- och flätgärden, jord- och tångvallar och kombinationer av sten- och trähägnader varit vanliga.

Vi vet att i stora delar av Sverige har det funnits enorma mängder stängsel av de här typerna. De har också varit en viktig del av odlingslandskapets mosaikstruktur och därmed också livsrum för många djur men även andra organismer.

Fördjupningar i intressanta kulturlandskapsavsnitt

Detta fokusområde kan studeras i de flesta kulturlandskap där det finns rester av traditionella hägnadssystem eller där det finns tillräcklig dokumentation av tidigare hägnadstraditioner. Urvalet av områden bör styras av en god geografisk spridning över landskapet och en bredd av olika hägnadstyper.