Bild
Grafisk bild i guld med grodd
Illustration grodd: Simon Capdevila
Länkstig

GoLD - The Gothenburg Longitudinal study of Development

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
1981 - pågående
Projektägare
Psykologiska institutionen

Finansiär
Forte (flera anslag), Riksbankens Jubileumsfond (RBJ), Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR) samt Vetenskapsrådet (VR)

Kort beskrivning

GoLD startades av för nästan 40 år sedan, och har följt samma individer från tidig barndom (1-2 år) till yngre medelåldern (38-39 år). Då deltagarna var yngre träffades de hemma, på daghemmet eller i familjedaghemmet och i skolan. Deras föräldrar medverkade då också i projektet. Under åren har studien fokuserat på olika aspekter av stabilitet och förändring när det gäller psykologisk utveckling och huvudfokus har varierat utifrån deltagarnas ålder. Från början låg fokus på frågor kring föräldraskap och effekten av olika former av barntillsyn samt utvecklingen av barns kognitiva förmågor, sociala kompetens och personlighet. Under senare år har projektet även fokuserat på frågor som rör identitetsutveckling, kroppsuppfattning och föräldra-barn relationen.

Syfte och metod

Gothenburg Longitudinal study of Development (GoLD) startades av Professor Philip Hwang och Professor Michael Lamb år 1981/82, och drivs sedan 2009 av Professor Ann Frisén. Projektet syftar till att studera människors psykologiska utveckling över livet och har en så kallad longitudinell design där samma individer har följts från tidig barndom (1-2 år) till yngre medelåldern (38-39 år). När projektet startade medverkade 144 barn och deras föräldrar från Göteborgsområdet. Då deltagarna var yngre träffades de hemma, på daghemmet eller i familjedaghemmet och i skolan, och deras föräldrar medverkade då också i projektet. Som vuxna har enbart deltagarna själva varit med och data har samlats in genom intervjuer och enkäter. Bortfallet under alla de år som projektet pågått har varit väldigt lågt. Från början låg fokus på frågor kring föräldraskapet och effekten av olika former av barntillsyn samt utvecklingen av barns kognitiva förmågor, sociala kompetens och personlighet. Under senare år har projektet även fokuserat på frågor som rör identitetsutveckling, kroppsuppfattning och föräldra-barn relationen.

Social kompetens

Från början fokuserade projektet på vilken betydelse olika former av barntillsyn har för små barns psykologiska utveckling. Tvärt emot vad vi hade förväntat oss fann vi i stort sett inga skillnader i barnens förmåga till samspel med varandra när vi jämförde barn på daghem och familjedaghem med barn som fått sin omsorg i hemmet. Resultaten var stabila även längre upp i åldrarna. Vi fann också att barn som var blyga och försiktiga när de var små tenderade att vara det även som äldre och på liknande sätt så fortsatte barn som var utåtriktade att vara det även längre upp i åldrarna.

Personlighet

Det finns många olika sätt att studera personligheten på. Ett sätt är att utgå ifrån de fem olika personlighetsdrag som ingår i den så kallade femfaktormodellen (på engelska ”Big Five”): (a) Utåtriktad (social, entusiastisk, pratsam och tycker om att umgås med andra); (b) Vänlig (trevlig, samarbetsinriktad och tillitsfull); (c) Samvetsgrann (plikttrogen, pålitlig och organiserad); (d) Känslomässigt instabil (nervös och spänd); (e) Öppen (kreativ och originell). Resultat från GoLD-studien visade att personlighetsdragen var relativt stabila från förskoleåren ända upp till 29 års ålder; var man till exempel utåtriktad som femåring var sannolikheten ganska stor att man var det även som 29-åring. Vi fann också att vissa personlighetsdrag blev mindre framträdande med ökad ålder, till exempel var en sjuåring vanligtvis mera utåtriktad än en 15-åring medan man med ökad ålder vanligtvis blev vänligare och mer samvetsgrann.

Det finns även andra personlighetsdrag som kan påverka människors psykiska hälsa och välbefinnande. Ett sådant drag handlar om individers förmåga att på ett flexibelt sätt hantera nya miljöer och situationer. Ett annat avser förmågan att hantera och kontrollera sina impulser. Resultat från GoLD-studien visade att även dessa personlighetsdrag var relativt stabila från förskoleåren upp till 33 års ålder. Förmågan att anpassa sig till nya miljöer och situationer minskade från barndom till vuxenålder, även om minskningen var relativt liten. Som väntat blev förmågan att kontrollera sina impulser starkare med tiden, till exempel blev man blev bättre på att lägga band på sina känslor ju äldre man blev.

Det verkar också finnas ett samband mellan personlighet och utvecklingen av kognitiva förmågor så som uppmärksamhet, minne, inlärning och språkutveckling. Exempelvis fann vi i GoLD-studien att de som fick höga poäng när det gällde personlighetsdragen ansvarsfullhet och öppenhet fick bättre resultat i skolan på språkliga och matematiska test. Lärarna i skolan ansåg också att de som var mer utåtriktade hade en mer positiv kontakt med klasskamrater än andra. Lärarna ansåg dessutom att de som var ovanligt vänliga och samvetsgranna hade lättare för att följa instruktioner och anpassa sig efter regler. De unga som av läraren uppfattades som känslomässigt mindre stabila grät oftare i skolan, var ängsligare, hade mindre kontakt med klasskamrater och hade allmänt sett mer problem i skolan jämfört med sina jämnåriga.

Relationen mellan föräldrar och barn

Inom GoLD-studien har vi också undersökt olika aspekter av föräldra-barnrelationen, bland annat hur föräldrar delar på omsorg om barnet. Resultaten visade att föräldrarna var relativt överens om vem som gjorde vad med barnet och vem barnet sökte sig till i olika situationer, till exempel när det hade slagit sig. Intressant nog var resultaten ungefär desamma oavsett om barnen var ett, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta eller 15 år gamla. Mammorna gjorde generellt lite mer med barnen jämfört med papporna och barnen sökte sig oftare till mammorna i olika situationer än till papporna, med undantag för vissa lekar som att busa och bråka. Vid 15 och 21 års ålder fick deltagarna själva svara på frågor om föräldrarnas omsorgsfördelning och vem som deltagaren sökt sig till i olika situationer och intressant nog visade sig deltagarnas uppfattning om detta stämma väl överens med föräldrarnas tidigare skattningar.

I undersökningar på den eventuella effekten av hur mammor och pappor fördelar föräldraledigheten fann vi att de pappor som tagit föräldraledigt var något mera engagerade i omvårdnaden om sina barn jämfört med de pappor som inte hade tagit föräldraledigt. Effekterna av att vara föräldraledig på engagemanget i barnet klingade emellertid av ganska snart. Eftersom denna del av projektet genomfördes i början av 80-talet var det dock relativt få pappor som tog föräldraledigt och de som gjorde det var sällan lediga under någon längre tid. Det är därför svårt att dra några tydliga slutsatser utifrån dessa resultat.

Identitet

Identitetsutvecklingen är en viktig aspekt av människors psykologiska utveckling som ofta är central under tonåren och de unga vuxenåren. Frågor som rör identitet och identitetsutveckling har studerats i GoLD-studien sedan deltagarna var 25 år gamla med fokus på områdena arbete, parrelationer, föräldraskap och prioriteringar mellan arbete – familj. Resultaten har visat på att identitetsutveckling och frågor som ”Vad vill jag få ut av mitt liv?”, ”Vad är riktigt viktigt för mig?” och ”Hur skulle jag vilja vara?” fortsätter att vara viktiga även under vuxenlivet men att olika aspekter av identitetsutvecklingen blir olika centrala beroende på vilken fas i livet man befinner sig i. Det visade sig att vid 25 års ålder var föräldraskap och relationen mellan arbete och familj viktigare aspekter av kvinnornas identitet jämfört med männens identitet. Vid 25 års ålder hade 12 av 136 deltagare barn eller väntade barn men nästan tre fjärdedelardelar av de återstående deltagarna svarade att de var säkra på att de ville ha barn någon gång i framtiden. Vid 29 och 33 års ålder var betydligt fler föräldrar själva. Resultaten visade att prioriteringen mellan arbete och familj blev en mer aktuell identitetsfråga när man hade blivit förälder samt att de deltagare som reflekterade mer över sitt föräldraskap också jämförde sig mer med andra. Resultat från studien visade även att vid 33 års ålder var det många som engagerade sig i ett större livssammanhang jämfört med tidigare, på så vis att de beskrev ett nytt sätt att se på sin roll eller sitt personliga bidrag i livet.

Identitet har också undersökts utifrån ett narrativt identitetsperspektiv där fokus är på människors berättelser om händelser i livet som de varit med om. Resultat från GoLD studien har visat att till skillnad från i USA där det finns ett dominant sätt att rama in berättelser om svåra händelser, så finns det i den svenska kontexten fyra sätt att rama in berättelser som handlar om svåra händelser i livet. Försoningsstrukturer innehöll berättelser om en svår händelse som sedan ledde till något positivt så som en insikt. Neutral/vag struktur var berättelser om svåra erfarenheter som avslutades med en neutral, eller mer vag emotionell ton. Kombination av positiv och negativ struktur innehöll berättelser där både en positiv och negativ emotionell ton användes för rama in den svåra händelsen. Inom denna struktur kunde den svåra upplevelsen beskrivas som något som lett till något positivt, men som också lett till något dåligt för personen. Negativ struktur innehöll berättelser med ett negativt avslut i relation till den svåra erfarenheten. Dessa fyra så kallade narrativa strukturer var lika vanligt förekommande. Resultat från studien har även visat att alla dessa strukturer (förutom negativ struktur) är positivt kopplade till välmående.

GoLD-studien har också undersökt på vilka sätt som man upplever att ens kropp har betydelse för ens identitet. Resultaten har visat att det finns såväl positiva som negativa beskrivningar av kroppens betydelse för identiteten samt att dessa beskrivningar handlar om mer än bara utseende. Till exempel beskrevs kroppens funktion som viktig för att kunna göra saker som har betydelse för hur man ser på sig själv.

Publikationer

Forskare

Projektansvariga

Ann Frisén, projektledare
Philip Hwang

Michael Lamb, University of Cambridge, UK

Övriga med ansvarsposition i projektet

Py Liv Eriksson
Maria Wängqvist

Nuvarande doktorander

Caroline Järdmo
Hanna Larsson
Ida Malm