Experter: Presidentvalet i USA

Amerikanskt väljarbeteende

Kan man förutse utgången av ett presidentval?

Henrik Ekengren Oscarsson forskar om varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör, i Sverige. Under presidentvalet i USA kan han svara på frågor om amerikanskt väljarbeteende, förtidsröstning och om man kan förutse utgången av ett presidentval, så kallad ”electoral forecasting”, och om tolkningar av opinionsmätningar, ”polling”. Han kan också svara på frågor om valfusk.
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, telefon: 031-786 4666, 070–889 9943, e-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se

Det amerikanska valsystemet

Henrik Ekengren Oscarsson forskar om varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör, i Sverige. Han är också kunnig i hur det amerikanska valsystemet fungerar.
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, telefon: 031-786 4666, 070–889 9943, e-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se

Röstbeteende över köns- och delstatsgränserna

Hur skiljer sig väljarbeteende mellan män och kvinnor i USA? Inom vilka politiska grupper och var i landet spelar kön störst roll? När får landet sin första kvinnliga president? Patrik Öhberg studerar röstbeteende och politiska preferenser kopplade till genus i såväl USA som Sverige.
Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap och forskare vid SOM-institutet, telefon: 031−786 1537, e-post: patrik.ohberg@som.gu.se

Polarisering

Luca Versteegen forskar om affektiv polarisering, vilket innebär att vanliga medborgare i allt högre grad ogillar politiker och väljare från motståndarpartier. Han kan exempelvis svara på frågor om vad som ligger bakom hatet mellan demokrater och republikaner, hur det nuvarande affektivt polariserade klimatet i USA påverkar demokratin och om demokratin är i fara. Han kan också resonera kring hur en sådan polarisering kan mildras. Luca Versteegen förstår svenska men en intervju behöver genomföras på engelska.
Luca Versteegen, doktorand i statsvetenskap, telefon +4 917 630 402 936, e-post: luca.versteegen@gu.se  

Amerikansk demokrati och politik

Hoten mot demokratin

I vilken utsträckning är demokratin hotad i USA? Hur ser den amerikanska utvecklingen ut i jämförelse med andra länder i världen där demokratin undermineras och i vissa fall faller samman? Är Trump och hans retorik en signal om en förestående icke-demokrati i USA om han vinner valet? Professor Staffan I Lindberg kan besvara dessa och liknande frågor. Han leder forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet och är en ledande analytiker av utvecklingen för demokratin över hela världen. Läs mer: V-Dem
Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap, telefon: 073–376 1540, e-post: staffan.i.lindberg@pol.gu.se

Utrikespolitikens betydelse för presidentvalet 2024 

Stephen Zunes är en amerikansk statsvetare från University of San Francisco som för närvarande tjänstgör som gästprofessor vid Göteborgs universitet. Han är väl insatt i den amerikanska valprocessen, de amerikanska valens moderna historia och den aktuella presidentvalskampanjen 2024. Han är specialiserad på utrikespolitikens inverkan på amerikanska val, både historiskt och idag, bland annat hur Bidens stöd för Israels krig i Gaza påverkar valkampanjen. 
Stephen Zunes, professor i politik vid University of San Francisco och gästprofessor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, telefon: +1 831 234 9468 e-post: zunes@usfca.edu (talar endast engelska)

Politisk representation

Gamla politiker

Underrepresentation av unga är ett stort problem i amerikansk politik och den sittande presidenten höga ålder har debatterats flitigt det senaste året. Aksel Sundström studerar hur amerikanska beslutsfattares ålder påverkar medborgarnas uppfattning om rättvisa och legitimitet i politiska beslut. Läs mer: Amerikansk politik missgynnas av gamla ledare.
Aksel Sundström, docent i statsvetenskap, telefon 031-786 16 07, e-post: aksel.sundstrom@pol.gu.se 

Valkampanjer och mediebevakning

Valkampanjer och deras betydelse

Bengt Johanssons forskning inriktar sig på valkampanjer och då särskilt politisk reklam, nyhetsmediernas bevakning och politiska skandaler. Han har varit gästforskare i USA under president Trumps presidentperiod och kan svara på frågor om valkampanjer och deras betydelse.
Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation, telefon: 031–786 4984, 070–221 2402, e-post: bengt.johansson@jmg.gu.se 

Kandidaternas retorik

Vad säger presidentkandidaterna, hur säger de det och varför?

Barbro Wallgren Hemlin är lärare och forskare i retorik. I samband med den amerikanska presidentvalrörelsen kan hon svara på frågor om kandidaternas retorik ur många olika perspektiv. Det kan handla om allt från argumentation, till ordval, klädval, manusteknik, röst och kroppsspråk.
Barbro Wallgren Hemlin, docent i svenska och lärare i retorik, e-post: barbro.wallgren-hemlin@svenska.gu.se

Den politiska historien kring USA:s presidentval

Amerikanska partiers och valkampanjers utveckling

Martin Öhman kan till exempel svara på frågor som hur den amerikanska politiken utvecklades under århundradet efter självständigheten, hur partier och valkampanjer utvecklades och vilka frågor och konflikter som präglade den amerikanska politiken under sent 1700-tal och under 1800-talet. Han undervisar bland annat om USA:s utrikesrelationer från revolutionen till nutid och till hösten kommer han att ge en ny kurs om modern amerikansk politik, från rekonstruktionsperioden till idag. Martin Öhman doktorerade vid University of Virginia och har varit verksam vid forskningsinstituten McNeil Center of Early American Studies och The Library Company i Philadelphia.
Martin Öhman, fil dr. i historia, telefon: 031–786 18 57, e-post: martin.ohman@gu.se

Ekonomiska konsekvenser

Presidentvalets ekonomiska konsekvenser

Ola Olsson forskar om ekonomisk historia, långsiktig ekonomisk utveckling och tillväxt. Han kan kommentera de ekonomiska och utrikespolitiska aspekterna av presidentvalet i USA.
Ola Olsson, professor i nationalekonomi, telefon: 076–618 1341, 031–786 1341, e-post: ola.olsson@economics.gu.se