Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Robert Björk

Robert Björk

Professor

Institutionen för
geovetenskaper
Telefon
031-786 28 35
E-post
robert.bjork@gu.se
Besöksadress
Guldhedsgatan 5a
41320 Göteborg
Postadress
Box 460
40530 Göteborg

Viceprefekt

Institutionen för
geovetenskaper
Telefon
031-786 28 35
E-post
robert.bjork@gu.se
Besöksadress
Guldhedsgatan 5a
41320 Göteborg
Postadress
Box 460
40530 Göteborg

Avd-/Sektionschef, bitr, inst

Institutionen för
geovetenskaper
Telefon
031-786 28 35
E-post
robert.bjork@gu.se
Besöksadress
Guldhedsgatan 5a
41320 Göteborg
Postadress
Box 460
40530 Göteborg

Om Robert Björk

Forskning I min forskning studerar jag hur biologisk mångfald och artstrukturer av olika organismgrupper påverkar markprocesser i främst arktiska ekosystem samt hur klimatförändringen förändrar ekosystemen och dess processer. Jag disputerade 2007 med avhandlingen ”Snowbed Biocomplexity: a journey from community to landscape”, vilken fokuserade på snölegor, en vegetationstyp som bildas där snön ackumuleras i stora mängder under vintern vilket medför att vegetationen blir snöfri sent under växtsäsongen. Under 2008-2009 var jag postdoktoral forskare vid Örebro isotoplaboratorium, Örebro universitet, och forskargruppen för ekosystem ekologi som leds av Professor Alf Ekblad. Där studerade jag hur omsättningen av finrötter och mykorrhizamycel påverkar koldynamiken i skogsmark.

Idag driver jag flera projekt som fokuserar på Arktiska ekosystem:

  • ”Att klara ut betydelsen av mykorrhiza för ekosystemprocesser” finansieras av Vetenskapsrådet där vi studerar hur mångfalden av växter styr den markmikrobiella mångfalden och dess funktioner för att hitta viktiga kopplingar mellan olika trofiska nivåer i ekosystemet. Detta gör vi genom att manipulera mångfalden av växter med avseende av olika sätt att mäta mångfald. Dessutom undersöker vi hur förändringen av mångfalden av växter, med efterföljande förändringar i markens mikrobiella samhälle, påverkar kol- och kvävedynamiken genom att göra inmärkningsförsök med stabila isotoper i fält.
  • ”Inverkan av ett varmare klimat på den biologiska mångfalden i Arktis”, finansieras av Formas och inkluderar en ny cirkumpolär vegetationssyntes inom det Internationella tundraexperimentet (ITEX). Initialt har vi dock syntetiserat data från vår forskningsstation Latnjajaure Fältstation (Scharn et al. 2021 Arctic Science) samt korrigerat det fylogenetiska måttet, mean-pairwise distance (MPD), för att kunna uppskatta fylogenetisk β-diversitet korrekt (Scharn et al. 2021 Environmental Research Letters). Nu analyserar vi de sista sekvenseringarna av kloroplastgenomet för de 360 tundraväxtarter som växer de olika ITEX-experimenten runt om i Arktis. Baserat på dessa data kommer vi att skapa tidskalibrerade fylogenier och undersöka hur klimatuppvärmningen påverka den fylogenetiska mångfalden över rumsliga och tidsmässiga skalor i Arktis. Projektet involverar doktorand Ruud Scharn.
  • ”Vikten av trofiska interaktioner för mykorrhiza dynamiken i Arktis”, finansieras av Vetenskapsrådet där det övergripande syftet är att öka vår förståelse för hur lövfällande buskar (som bildar symbios med ektomykorrhiza svampar) och vintergröna buskar (som bildar symbios med erikoida mykorrhiza svampar) kontrollerar markens kol i Arktis. Här samarbetar vi med forskare i USA, Kanada, Island, Finland och Ryssland som alla driver försök med utestängning av betesdjur. Totalt är 134 beteshägn och kontrollområden där vi studerar mycelproduktion. Vi karakterisera också jordens svampsamhällen för att se hur förbuskningen av Arktis påverkar den biologiska mångfalden av svampar. Projektet involverar doktorand Cole Brachmann.

Avslutade projekt:

  • ”Inverkan av bete och klimat på ekosystemen i fjällen”(finansierades av Formas) där vi mha av ett renbetesförsök som etablerat 1995 på fem områden utmed den svenska fjällkedjan, från Fulufjället i söder (61°30’N) till Pulsuvuoma i norr (68°30’N), studerade vegetationsförändringar gentemot de senaste årens förändringar i klimatet och hur renbetet påverkat vegetationen.
  • ”Hur känsligt är kolet i arktiska permafrostjordar för upptining?” (finansierades av Formas) där vi undersökte nedbrytningspotentialen i det markkol som är infruset i permafrost och vilka återkopplingar detta kan få till klimatet genom att genomföra långtidsinkubationer av permafrostjordar från Grönland och Svalbard och studerar olika delar av kolcykeln med hjälp av isotoper.
  • ”Den tinande permafrosten - klimatförändringens inverkan över decennier” är Marie Skłodowska-Curie actions – Individual Fellowship (2016-2018), som inkluderade Dr. Mats P. Björkman. Genom att använda en naturlig permafrost gradient i närheten av Abisko så undersökte vi förändringar i kolomsättningen genom att mäta växthusgas flöden och genom att undersöka den mikrobiella förändringen som följer efter permafrostens tinande.

Min forskning är också länkade till de svenska strategiska forskningsprogrammen BECC (Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett föränderligt klimat) och MERGE (Modellering av det regionala och globala jordsystemet). Jag är sitter i styrgruppen för det Internationella tundraexperimentet (ITEX) som är ett globalt nätverk som studera klimateffekter på tundra ekosystem, samt är biträdande redaktör för tidskriften Journal of Ecology.

Publikationer Publikationslista (extern webbplats)

Undervisningsområde Jag undervisar på grundutbildning på kurserna Fältkurs i Subarktis - naturgeografi och ekologi (NG0210), Geosystemvetenskap (GV0340), Fördjupningskursen i Geografi: delkurs människa och miljö (GE4200), och Miljövetenskapliga metoder och projekt (ES1203). I doktorandutbildningen undervisar jag på kurserna Arktis i föränderligt klimat (NGEO302) och Att skriva vetenskap (NGEO310).