Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Bengt Brülde

Professor

Avdelningen för filosofi och
filologi
Telefon
Fax
031-786 48 53
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
T331
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Bengt Brülde

Jag föddes 1959 i Göteborg, och har i stort sett bott här i hela mitt liv. De enda undantagen är en ettårig forskningsvistelse i New York (min “andra hemstad”) och en i Toronto. Jag blev filosofie licentiat i praktisk filosofi vid GU 1992. Jag disputerade i samma ämne (återigen vid GU) 1998, på en avhandling om det goda livet, och blev docent (återigen i praktisk filosofi) 2006. Jag är numera professor här vid institutionen, och jag har även varit verksam som professor i praktisk filosofi med inriktning mot hälsofilosofi vid Högskolan Väst. Jag arbetade också länge som radiofilosof i P3.

Undervisning

Jag har undervisat på filosofiska institutionen sedan 1982, och detta på flera olika nivåer, i såväl praktisk som teoretisk filosofi. Jag har t.ex. gett kurser i etik, estetik, vetenskapsfilosofi, argumentationsanalys, livets mening, rationalitetsteori, existentialism och kritisk teori. Jag har även undervisat vid Högskolan Väst, Uppsala Universitet, Högskolan i Borås, Handelshögskolan i Stockholm och Malmö högskola.

Jag arbetar just nu som professor i praktisk filosofi på heltid. Jag är koordinator för master-utbildningen och undervisar på B- och C-nivå. På fortsättningskursen undervisar jag i politisk filosofi (med inriktning mot globala rättvisefrågor) och värdeteori (där jag även handleder och examinerar B-uppsatser). Min undervisning på fördjupningskursen består av en litteraturkurs om Derek Parfits moderna klassiker Reasons and Persons.

Forskning

Min senaste bok handlade om klimaträttvisa och klimatetik (och jag skrev den tillsammans med statsvetaren Göran Duus-Otterström). Jag arbetar för närvarande med en bok om kärlekens och vänskapens filosofi, och hoppas bli klar under 2016.  Min forskning under de senaste åren har annars i första hand kretsat kring frågor kring kollektivt ansvar och vad vi bör göra för att få bukt med världsproblemen. I det senare ämnet blev det en bok (tillsammans med Joakim Sandberg), med titeln Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt och ekologiskt (Thales, 2012). Jag har också forskat en del om lycka och lidande, och jag har skrivit tre böcker i ämnet. Den första av dem har titeln Lycka och lidande: Begrepp, metod, förklaring (Studentlitteratur, 2007), den andra är Lyckans och lidandets etik (Thales, 2009), och den tredje (som egentligen handlar mer om mening och moral än om lycka) är Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral (Bonnier Existens, 2010). Jag är även delaktig i ett forskningsprojekt om lyckoforskning (tillsammans med vetenskapsteoretiker) och sitter dessutom med i redaktionskommittén för tidskriften Journal of Happiness Studies.

Min tidigare forskning har annars handlat om livskvalitet (det goda livet), livets mening, begreppen hälsa, sjukdom och mental störning, vårdetik, affärsetik, folkhälsoarbetets etik, vårdens mål, prioriteringsfrågor, konstruktivism och relativism. Jag har presenterat denna forskning i form av böcker och artiklar, samt på konferenser, seminarier och gästföreläsningar runtom i Sverige och världen.

”Tredje uppgiften”

Min kontakt med det omgivande samhället har varit mycket omfattande genom åren. Jag har sedan 1998 framträtt i radio vid ett mycket stort antal tillfällen, och jag var verksam som radiofilosof i P3, i programmet Christer, under ca 10 års tid. Jag har även gjort en del TV, och jag blir ofta intervjuad av journalister, i första hand rörande den lyckoforskning som finns. Jag har även arbetat som etisk konsult inom vård och omsorg.

Jag har också blivit anlitad som gästföreläsare i en mängd olika sammanhang, det kan röra sig om allt från filosoficaféer och filosofibarer till framträdanden vid Göteborgs vetenskapsfestival eller miniföreläsningar i samband med politikerveckan i Almedalen. Den innehållsmässiga variationen har också varit stor: Vid sidan om ämnena ovan har det bland annat rört sig om värdering av konst, döden, livsåskådningar, fri vilja och determinism, ansvar, tidsuppfattningar, människosyner, kärlek och vänskap, känslor, mätbarhetsfrågor, autonomi och paternalism, tvångslagsstiftning, vad det innebär att arbeta som moralfilosof i vården, psykoterapiutvärdering och andra utvärderingsfrågor, tillgänglighet i vården, det meningsfulla arbetet, psykoanalysens mål, kunskap och lärande, zenbuddhism och teoretiska metoder inom vetenskapen.