Säkerhet, organisation och ledarskap

Bra säkerhetsklimat på arbetsplatser inom vård och omsorg är betydelsefullt för såväl patientsäkerhet som personalens säkerhet. Men hur förhåller sig dessa två typer av säkerhetsklimat till varandra och vilka organisatoriska förutsättningar krävs för att understödja utvecklingen av hög säkerhet för personal och patienter i denna sektor? Detta har vi undersökt i ett avslutat projekt.

Finansiärer: AFA Försäkring och Västra Götalandsregionen

Resultat: Redovisas i boken ”Säkerhetskultur i vård och omsorg”, som kan laddas ned genom länk, längst ner på sidan.

Sjukvården står inför stora utmaningar, att minska psykosocial ohälsa bland personalen, behålla sjuksköterskor, bli effektivare och förbättra patientsäkerheten. Vård och omsorg är en av de mest centrala funktionerna i en välfärdsstat, men problem med stress och psykisk ohälsa i vårdsektorn hotar personalförsörjningen. Vårdsektorn är stor och en stor andel av dem som arbetar där är kvinnor. Sektorn är även viktig för integrering av utomlandsfödda i svenskt arbetsliv. Krav på högre effektivitet och kvalitet skapar ofta etiska värdekonflikter i vården och därmed moralisk stress som befunnits vara en orsak till att sjuksköterskor lämnar yrket.

Vi undersöker:
1) om ett organisationsklimat av Perceived organizational support (POS) stöder sjuksköterskors förmåga att konstruktivt hantera värdekonflikter och därmed bidrar till deras psykisk arbetshälsa, mindre personalomsättning, men också effektivitet och patientsäkerhet.
2) Vilka konkreta förhållanden i vårdorganisationen som gynnar/hämmar utvecklingen av ett sådant klimat (POS).

Deltagare: Projektet genomförs i samarbete med Högskolan Väst och Högskolan i Skövde, samt sjukhusvården i Region Jönköpings län och Skaraborgs sjukhus.

Projekttid: 2018-2021

Finansiär: AFA Försäkring

Vården befinner sig i en situation där utveckling är centralt, och trots att det anses viktigt att utvecklingsarbete sker med involvering från alla vårdprofessioner är det ett återkommande problem att läkares engagemang i organisatoriskt utvecklingsarbete saknas eller uppfattas svagt. Den uppenbara risken om läkare inte är delaktiga är att såväl tid som energi läggs på att arbeta fram lösningar som inte till fullo fungerar för, eller är accepterade av, läkarna. I ett avhandlingsprojekt, med kvalitativ ansats, undersöktes hur läkarna själva uttrycker och uppfattar sitt engagemang för organisatoriskt utvecklingsarbete. Projektet strävade också efter att beskriva principer för organisering och ledning som främjar läkares engagemang. I ett pågående treårigt interaktivt projekt som görs tillsammans med Legeforskningsinstituttet i Oslo (LEFO), undersöks hur läkare erfar samspelet mellan professionell tillfredsställelse, organisatoriska faktorer och den kvalitet som skapas vid patientmötet. Den interaktiva ansatsen innebär ett nära samarbete med två kliniker i Norge och en klinik i San Fransisco. Förutom vetenskaplig publicering är ett syfte med projektet att stödja kliniknära utvecklingsprocesser.

Projekttid: 2016-2019

Uppförandet av Öresundsförbindelsen 1993-2000 gav möjlighet att i ett gemensamt anläggningsprojekt jämföra olycksförekomst bland svenskar och danskar i byggindustrin. Studien visade ca 4 gånger högre olycksförekomst bland danskar, även när svenskar och danskar arbetat tillsammans i samma fabriker. Nationell statistik visar generellt på stora skillnader i arbetsolycksfrekvens mellan Danmark och Sverige. Åren 1993-2012 var frekvensen arbetsrelaterade dödsolyckor på hela arbetsmarknaden 12% högre i Danmark än Sverige. Skillnaden kvarstod även efter hänsyn till skillnader i ålder kön, utbildning, bransch, yrke och företagsstorlek. Inom bygg och anläggning var frekvensen dödsolyckor under samma period 45% högre i Danmark. I ett dansk-svenskt forskarsamarbete (SveDan-projektet) har vi undersökt faktorer på makro-, meso- och mikronivå som kan förklara skillnaden, och som därmed ger unik möjlighet att belysa vilka faktorer som är av central betydelse för säkerhet på byggarbetsplatser.

Svensk finansiär: AFA Försäkring. 

Resultat: Redovisas bland anat i en avhandling om säkerhetsledarskap och i den populärvetenskaplig boken ”Säkra bygget” som båda kan laddas ned längst ner på sidan nedan.

Byggindustrin har fler och större arbetsmiljörisker än de flesta andra branscher. Stora infrastrukturprojekt involverar en kedja av underentreprenörer, som kan ha svårigheter att etablera ett systematiskt arbetsmiljöarbete. I ett pågående interventionsprojekt utvecklar och prövar vi en metodik för att få till stånd ett effektivt och uthålligt systematiskt arbetsmiljöarbete i mindre företag i entreprenadkedjor i bygg och anläggning. I studien, som genomförs inom ramen för ett stort infrastrukturprojekt i Göteborg, arbetar vi med upp till 20 mindre underentreprenörsföretag. Metodologin är grundad i teori om organisatorisk förändring och genomförs genom en serie workshops, där företagen erbjuds såväl processtöd, baserat på motivational interviewing metodologi (MI), som stöd från Arbets- och miljömedicinska klinikens vid Sahlgrenska universitetssjukhuset experter inom olika arbetsmiljöområden.

Finansiärer: AFA Försäkring, Trafikverket och Västra Götalandsregionen.

Ledarskapets betydelse för arbetssäkerheten i bygg- och anläggning framstod tydligt i SveDan-projektet (se ovan). Hur organisationer styrs och leds har även i annan forskning visat sig ha stor betydelse för såväl arbetsmiljö som produktivitet och effektivitet. Chefer är centrala aktörer i de flesta verksamheter och chefers ledarskap är därför ett viktigt fokusområde inom forskningsgruppen. Inom ramen för två interventionsprojekt, ett inom bygg- och anläggningsbranschen (finansierat av AFA Försäkring) och ett inom kommunal verksamhet (finansierat av FORTE) undersöker vi metoder för att förbättra chefers ledarskap genom att stödja chefer i att utveckla funktionella ledarbeteenden. Med hjälp av stringenta randomiserade kontrollerade studier genererar vi kunskap om hur chefers ledarbeteenden påverkar arbetssäkerhet, psykosocial arbetsmiljö och produktivitet. Ledarbeteenden som vi intresserar oss för inkluderar transformativt, aktivt transaktionellt, passivt/undvikande, regelorienterat och participativt (delaktigt) ledarskap.

Finansiärer: AFA Försäkring och FORTE

Ytterligare ett av gruppens forskningsområden avser ”security”, det vill säga där säkerheten för organisationers olika skyddsvärda objekt (information, människor, utrustning, etc.) äventyras av individer eller grupper med intention att skada. Att skapa organisationer som är motståndskraftiga mot denna typ av hot ställer höga och speciella krav på mänskligt samspel, där bland annat tillit och vaksamhet, regelföljsamhet och initiativtagande måste kunna kombineras. Gruppens arbete inom detta område har resulterat i ett enkätinstrument för att mäta organisationsklimat för högt luftfartsskydd vid flygplatsarbete. I ett annat projekt utvecklade vi ett enkätinstrument för att mäta organisationsklimat för hög flygsäkerhet vid flygplatsarbete. Rapporter om båda dessa projekt kan laddas ned via länkar längst ner på sidan. 

Ett annat forskningsfält inom security-området rör informationssäkerhet. Här var vi delaktiga i ett nyligen avslutat större forskningsprogram om Säkerhetskultur och informationssäkerhet, (Security Culture and Information Security, SECURIT. Finansiär: MSB). Programmet omfattade en rad delstudier. Vår forskargrupp ansvarade dels för utvecklingen av ett enkätinstrument för att mäta informationssäkerhetsklimatet i organisationer. Vi ansvarade även för en delstudie av hur värdekonflikter mellan informationssäkerhetsregler vid användning av elektroniska journaler, och andra viktiga värden i vården, hanterades inom ramen för professionskulturen bland läkare och sjuksköterskor. Resultaten från samtliga delstudier i SECURIT-programmet presenteras i antologin Säkerhetskultur och informationssäkerhet (Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-12140-6).

I ett nytt forskningsprogram, Information Security Culture in Practice, tar forskarkonsortiet från SECURIT-programmet dessa resultat vidare mot fördjupade studier och mot praktisk tillämpning i form av genomförande och utvärdering av interventioner för att förbättra informationssäkerheten i organisationer. Forskningsprogrammet, som löper 2019-2023, finansieras av MSB.