Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Bilden visar forskargruppen MTOX som forskar om miljömedicin och toxikologi
Foto: Huiqi Li
Länkstig

MTOX - Miljömedicin och toxikologi

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektets storlek
Forskargruppen har forskningsmedel om cirka 30 miljoner.
Projektägare
Institutionen för medicin

Kort beskrivning

Miljömedicin och toxikologi är en forskargrupp som undersöker exponeringar i arbetsmiljö och omgivningsmiljö och hur de påverkar människors hälsa. Forskargruppen består av cirka 20 personer med expertis inom medicin, epidemiologi, toxikologi, exponeringsbedömning, geografiska informationssystem (GIS) och statistik. Forskargruppen undersöker hälsoeffekter av Luftföroreningar & buller (Air pollution & Traffic noise), Metaller (Metals and health), Perfluorerade ämnen (perfluorinated compounds), Arbete i värme & klimatförändring (work in heat, and climate change). Användning av Biomarkörer (biomarkers) för exponering och effekt, och avancerade metoder för Biostatistik (Biostatistics) är en viktig del i arbetet. Gruppen gör också Hälsokonsekvensberäkningar (Health Impact Assessments).

Delprojekt

Luftföroreningar och buller
Vi undersöker hälsoeffekter av luftföroreningar och buller i arbets- och omgivningsmiljö både experimentellt och epidemiologiskt. Vi leder och deltar i flera nationella och internationella epidemiologiska samarbeten som SCAPIS-miljö, SCAC och NORDSOUND. Vi har också särskilt fokus på hälsoeffekter av vedrök.

Metaller och hälsa
Forskargruppen arbetar med flera populationsbaserade kohorter där vi studerar exponering för och hälsoeffekter av metaller som kadmium och bly. Vi studerar även exponering och effekter av mangan och kvicksilver.

PFAS
Hälsoeffekter av exponering för höga halter perfluorerade ämnen i dricksvatten studeras i samverkan med forskare vid Lunds universitet. Hälsopåverkan studeras i ett livsloppsperspektiv, allt från effekter under graviditet och tidiga småbarnsår till kroniska sjukdomar högre upp i åldrarna.

Arbete i värme
Hårt fysiskt arbete i hetta kan leda till njurskador. Vi medverkar i en internationell forskargrupp som gör interventionsstudier i Centralamerika för att förbättra arbetsförhållanden samtidigt som vi deltar i forskning för att förstå mekanismerna för hur värmebelastning kan skada njurarna.

Biomarkörer
Inom biomarkörer har vi etablerat en biobank för studier av dygnsvariation och variabilitet som är öppen för forskare som vill analysera sina favoriter. I vårt labb kan vi analysera bland annat CC16, SPA och SPD.

Metoder

Vad gäller hälsokonsekvensbeskrivningar är flera medlemmar i forskargruppen medarbetare i Global Burden of Disease (GBD). Vi har också för Sverige och andra länder gjort hälsokonsekvensberäkningar för trafikbuller, luftföroreningar och utsläpp från sjöfart, och studier på cancerförekomst och oro kring petrokemisk industri, exponering i petrokemisk industri och radonexponering. En annan del i vår forskning är metoder inom biostatistik, till exempel mediationsanalys och inom många projekt används geografiska informationssystem.

Vi samarbetar gärna med andra forskargrupper i experimentella eller epidemiologiska studier av hälsoeffekter av exponeringar i omgivnings- eller arbetsmiljö inom ovanstående områden.

Inom Biostatistik har vi använt mediationsanalys för att undersöka hur stor del av rökningens effekt på hjärt-kärlsjukdom som medieras via kadmiumexponering. Både för åderförkalkningsplack och för diagnosticerad MACE (sammansatt effektmått för kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt, icke-fatal stroke), visar våra resultat att ungefär hälften av rökningens effekt medieras genom kadmium. Detta indikerar att kadmium spelar en viktig roll vid hjärt-kärlsjukdom orsakad av rökning. Mediationsanalys har även gjorts vid analys av frakturer och bentäthet, och där visar våra resultat att 40-60 % av rökningens effekt på bentäthet i höft och risk för höftfrakturer medieras genom kadmium. I mediationsanalysen användes bland annat en modell där hasardfunktionen har additiv effekt (Aalen additive hazards model), och för inferensen användes dator-intensiva metoder och simuleringsmetodik.

Med geografiska informationssystem (GIS) kan man geokoda både en befolkning och riskfaktorer i miljön och kombinera dessa för att utforska eventuella samband.

Med GIS-system kan man i kartlager spara geokodad data för miljöexponeringar som t.ex. luftföroreningar, buller, grönytor, vattenkvalitet samt för meteorologiska variabler som temperatur, vindhastighet och vindriktning eller nederbörd. Befolkningen, eller en utvald del av den, kan också geokodas på samma karta (hemadress, arbetsadress, faktisk rörelse etc) och ansätta de exponeringar vi vill undersöka. Statistiskt kan vi utforska samband mellan geokodade exponeringar och hälsoutfall såsom risken att insjukna i hjärtinfarkt eller stroke i befolkningen.

Forskargruppen har lång erfarenhet av att arbeta med GIS-data och vi har använt GIS-tekniker i flera forskningsprojekt om luftföroreningar, buller och grönområden både i Sverige och utomlands.

GIS är ett datorsystem för att beräkna, lagra, kontrollera och visa data relaterade till positioner på jordens yta. Genom att relatera till synes oberoende data kan GIS hjälpa individer och organisationer att bättre förstå rumsliga mönster och relationer. (Definition från National Geographic)