Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Coronavirus i mobil på tidning
Foto: Napendra Singh
Länkstig

Kris- och riskkommunikation

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Kort beskrivning

JMG:s forskning om kris- och riskkommunikation har ett tydligt medborgar- och samhällsperspektiv och berör frågor utifrån teorier om demokrati, makt, kultur, teknologiutveckling och -anpassning, normer och institutioner.
En central del rör medierad kommunikation då medier och journalistik spelar en avgörande roll för samhällets kris- och riskhantering.

Forskning med tydligt medborgar- och samhällsperspektiv

Medier och journalistik spelar en avgörande roll för samhällets kris- och riskhantering. Av tradition har radio, tv och dagstidningar bevakat och rapporterat om annalkande risker och hot, och informerat om hur människor kan skydda sig och få hjälp. Numera finns också sociala medier som en central kanal för kommunikation och informationsinhämtning. Samtidigt bidrar medierna till att definiera bilden av risker, kriser och katastrofer, liksom av politiker och ansvariga myndigheter, och påverkar därmed hur kris- och riskhanterande åtgärder tolkats och uppfattats av allmänheten.

Strategisk  kris- och riskhantering bygger på medborgarnas förtroende, vilket i sin tur ligger till grund för ansvariga beslutsfattares legitimitet och handlingsutrymme. Den digitala tekniken har i grunden förändrat förutsättningarna för samhällets kris- och riskkommunikation. Digitaliseringen påverkar både nyhetsmediernas arbetssätt, genom ett eskalerat nyhetstempo, interaktivitet och konvergens mellan olika format. och deras roll som informationsförmedlare före, under och efter en kris. Ett tidigare i huvudsak enkelriktat informationsflöde från myndigheter via nyhetsmedier till allmänhet har ersätts av nätverkskommunikation där myndigheterna i sociala medier kommunicerar direkt med medborgarna, och medborgarna direkt med varandra. Det innebär nya förutsättningar för samhällets kris- och riskkommunikation, för vem som skaffar sig tolkningsföreträde och genom vilka kanaler.

JMG har under fyra decennier forskat kring hur myndigheter, medier och medborgare agerat och kommunicerat i samband med samhälleliga risker och kriser. JMG:s forskning om kriser och risker utgår från ett tydligt medborgar- och samhällsperspektiv och berör frågor om kris- och riskkommunikation utifrån teorier om demokrati, makt, kultur, teknikutveckling och -anpassning, normer och institutioner. Frågor som särskilt uppmärksammats av forskagruppen rör allmänhetens och myndigheternas medieanvändning i samband med samhällelliga kriser och risker, förtroende för myndigheter och medier samt journalistiska arbetsmetoder. Bland studierna finns fallstudier och analyser av longitudinella förändringar, komparationer mellan redaktionella miljöer och mellan olika länder.

Forskningen präglas av nära dialog med ansvariga myndigheter och redaktionella miljöer.

Centrala teman i forskningen om kris- och riskkommunikation

  • Nyhetsvärdering, nyhetsberättande och redaktionella praktiker vid olika typer av samhällskriser.
  • Myndigheternas strategiska kris- och riskkommunikation.
  • Allmänhetens reaktioner på kriser och risker, kommunikativa praktiker, informationsvägar och medieanvändning i samband med kriser.
  • Kommunikationens och mediernas betydelse för samhällets övergång mellan vardagsliv och krissituation, och mellan olika krissituationer; här fokuseras frågor om förtroende, ansvar och återhämtning, samt hur samhället drar lärdom av kriser och krishantering.
  • Hur framväxten av digitala och sociala medier förändrar förutsättningarna för samhällets kriskommunikation och hur ny medieteknologi används av myndigheter/organisationer, medier och allmänheten i samband med kriser.

Forskare

Peter Dahlgren, biträdande forskare
Monika Djerf-Pierre, professor
Magnus Fredriksson, docent
Marina Ghersetti, docent
Bengt Johansson, professor
Johannes Malmgren, biträdande forskare
Tomas Odén, docent
Pavel Rodin, doktorand
Orla Vigsö, professor

Forskningsprojekt

Alarmerande nyheter

Ebolautbrottet 2014

Energifrågan i medierna

Flyktingbilden i medier och opinion, 2015 och 2016

Fågelinfluensan

Flodvågskatastrofen

Hur stereotyper av äldre påverkar deras föreställningar och förmågor att hantera kriser

Kriskommunikation 2.0

Kriskommunikation och förtroende i det multipublika samhället (KRISAMS)

Kommunikation om antibiotikaresistens

Miljödebattens mediespiraler

Opti-Alert 

Orons politik. Om betydelsen av sårbarhet för jämställdhet mellan könen

Mordet på Anna Lindh

Offentlighetens skandaler: politiska skandalers mekanismer och betydelse

Riskkommunikation: kampanjers retorik, funktion och påverkan

Sociala medier och kriskommunikation (SOMCRISC)

Svininfluensan i medierna

Säkerhetsmetrik för integrerad risk- och sårbarhetsanalys