Orons politik
Kort beskrivning
Ett forskningsprojekt om betydelsen av sårbarhet för politisk jämställdhet mellan könen.
Negativa känslor som oro och sårbarhet kan påverka det dagliga livet på många olika sätt. Oro kan gälla individers vardag – till exempel rädsla för våld, kriminalitet, arbetslöshet och sjukdom – eller samhället i stort – till exempel oro för fattigdom, terrorism, miljöförstöring och pandemier.
Det är väl känt att kvinnor, generellt sett, är mer oroliga än män, men länken till den politiska sfären är fortfarande relativt outforskad. Ändå framförs det, särskilt i feministiskt inriktad forskning, att kvinnors oro fungerar som en form av social kontroll som förhindrar en fullvärdig demokratisk utveckling. Detta är ett viktigt forskningsområde där det behövs fler brett upplagda systematiska undersökningar.
Syfte
Syftet med detta projekt är att med hjälp av ett representativt urval bland befolkningen pröva om oro/sårbarhet är en faktor som bidrar till att upprätthålla politisk ojämlikhet mellan könen.
Fallstudie
Undersökningen är en fallstudie i Sverige. Sverige är ett särskilt intressant fall då jämställdheten i det politiska livet, åtminstone i ett internationellt perspektiv, kommit långt. Samtidigt är de välkända mönstren av könsskillnader i oro och sårbarhet påtagliga även här.
Granskar man den politiska jämställdheten närmre visar det sig också att den känslomässiga anknytningen till den politiska sfären är svagare bland kvinnor än bland män, detta visar sig bland annat i lägre grad av politiskt intresse och svagare identifikation med politiska partier.
Undersökningen knyter an till det växande forskningsfältet om emotioners roll i politiken. Material finns redan insamlat via SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
Anslag
Anslag behövs dock för att kunna göra analyser och publicera resultat. Vi har också möjlighet att särskilt granska mediernas roll för att konstruera oro och sårbarhet då vi är verksamma i en miljö där undersökningar av medieinnehåll görs parallellt med undersökningar bland medborgare.
Forskare
Projektet genomförs av professor Monika Djerf-Pierre, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), och professor Lena Wängnerud, projektledare, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet.