Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
EP
Länkstig

Europaperspektiv

Varje år presenterar CERGU forskare på Europaperspektiv, där seminarier äger rum kring europafrågor.

I Europaperspektiv 2020 – den 23:e årgången av årsboken –diskuterar 16 ledande forskare hur EU påverkar och påverkas av det pågående teknologiska megaskiftet inom en rad olika områden. Vilka möjligheter har EU att ta sig an klimatutmaningen genom att stimulera teknikskiften inom energisektorn? Vad innebär det för konkurrensen på EU:s inre marknad att plattformsföretag som Amazon, Apple och Google har en allt starkare ställning i den digitala ekonomin? Vilka demokratiska för- och nackdelar finns det med internetbaserade deltagandeprocesser, som det europeiska medborgarinitiativet? Hur kan EU och medlemsländerna avvärja det hot som cyberkrigsföringen utgör? Vilka etiska krav kan ställas på företagens användning av AI? Vad blir effekterna av teknologiskiftet på den europeiska arbetsmarknaden?

Poster

I Europaperspektiv 2019 – den 22:e årgången av årsboken – diskuterar tretton ledande svenska forskare och experter hur EU påverkar och påverkas av att den politiska utvecklingen i enskilda medlemsstater riskerar att såväl skapa som förstärka spänningar mellan gemensamma och individuella europeiska intressen. Bokens centrala frågeställning behandlar hur tankar om nationalstaten, som ett värn mot utomstående krafter och garant för nationella ekonomiska intressen, tycks uppstå på nytt runtom Europa. Trots att det stora europeiska integrationsprojektet länge hyllats för dess förmåga att sammanföra och förena, tycks fler och fler av Europas väljare söka sig till dem som förespråkar utträde ur, och revolt emot, unionen.

Den återkommande diskussionen om vilka kompetenser EU bör ha och hur balans mellan överstatlighet och mellanstatlighet bäst uppnås har fått en ny klangbotten i kölvattnet av nationalistiska och populistiska strömningar i alltfler europeiska länder. Denna utveckling ställer en rad frågor på sin spets: Hur ska efterlevnaden av EU-rätten säkerställas om fler medlemsländer åberopar undantag med hänvisning till nationell suveränitet? Sker det en ”av-europeisering” av den politiska och ekonomiska utvecklingen inom unionen och vad innebär Brexit för EU:s framtid? Hur ser maktfördelningen ut mellan eu och medlemsländerna och vilken möjlighet finns att utforma politik som gagnar EU:s medborgare? Vad betyder det för utvecklingen inom områden som migrations-, skatte- och arbetsmarknadspolitik att nationella intressen i allt högre grad främjas på bekostnad av det gemensamma? Hur påverkas EU-samarbetet av regional separatism i EU:s medlemsstater?
Poster

I Europaperspektiv 2018 – den 21:e årgången av årsboken – diskuterar tretton ledande svenska forskare och experter hur EU påverkar och påverkas av de pågående maktförskjutningarna inom världspolitiken och utmaningarna mot den liberala världsordningen. Bokens centrala frågeställning handlar om hur EU ska förhålla sig till konsekvenserna av en världsordning under omvandling som berör både de stora perspektiven såväl som européernas vardag och faktiska framtidsutsikter. Det faktum att grundpelarna i den liberala världsordningen såsom vi känner den sedan slutet av andra världskriget utmanas av både interna såväl som externa fenomen utgör en av EU:s hittills mest komplexa utmaningar. Komplexiteten grundar sig inte minst i att EU som organisation på samma gång är en produkt av denna världsordning och en garant för densamma.

Författarna presenterar forskning på en rad nyckelområden och möts i tre paneler för att diskutera EU:s roll för en rad centrala frågor såsom: På vilket sätt påverkas EU:s förmåga att främja hållbar handel och upprätthålla internationell frihandel av att USA för en mer protektionistisk handelspolitik? Vilket handlingsutrymme har EU att agera i världspolitiken om multilaterala organisationer och globala regler undermineras? Hur kan EU påverka det internationella klimatsamarbetet givet de globala maktförskjutningar som pågår? Hur påverkas EU och sammanhållningen mellan medlemsstaterna av utomeuropeisk migration? Vilken betydelse har ”Brexit” för EU:s sammanhållning och framtida utveckling? Hur påverkas EU:s politik av att högerpopulistiska partier tar allt större plats i många medlemsländer och hur kan EU-rättens genomslag och efterlevnad säkras gentemot nationalistiska krafter?

Poster 

EU som politiskt och ekonomiskt projekt står inför sin kanske största utmaning någonsin. Tilliten mellan medlemsländerna och mellan EU:s institutioner och unionens medborgare har försvagats av ett antal kriser: euron, migrationen och EU:s bristande förmåga att ta itu med fallerande konkurrenskraft och växandesociala klyftor. I krisernas kölvatten har stora skillnader uppdagats inom unionen i den politiska kulturen, i förmågan att driva politik och i grundläggande normer och värderingar. I förtroendegapet som har växt fram mellan befolkningarna och de styrande i Europa har en rad EU-skeptiska, i många fall nationalistiska, politiska partier intagit en allt starkare ställning. Historiskt har unionen tenderat att gå stärkt ur kriser; dagens utmaningar är långt ifrån nya. Dock måste frågan ställas om tilliten i eu är tillräcklig för att rusta unionen inför framtiden? Hur har synen på eu hos Europas befolkning påverkats av de senaste årens händelseutveckling? På vilket sätt påverkar migration till och
inom eu den mellanmänskliga tilliten? Vad betyder Storbritanniens förestående utträde för EU:s fortsatta sammanhållning? Hur återupprättas förtroendet för euron som gemensam valuta? Känner ekonomiska aktörer förtroende för EU:s förmåga att upprätthålla den inre marknaden? Vilken roll spelar ny teknologi för att skapa tillit och främja ekonomisk tillväxt? Hur stort är egentligen förtroendet mellan aktörerna inom EU:s civil- och straffrättsliga samarbete? Och hur kan tillit till EU:s politiska system uppnås på ett övergripande plan?

Poster

I Europaperspektiv 2016 diskuterar tio ledande svenska forskare de nya säkerhetshot som konfronterar EU och hur unionen kan möta inre och yttre utmaningar, såsom krigshot i unionens närområde, hot mot livsmedelssäkerheten, kriser och andra oförutsedda händelser. Samtidigt väcker nya verktyg i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet frågor om övervakningssamhällets risker, medan flyktingströmmarna belyser hur EU:s säkerhetsambitioner kan komma i konflikt med grundläggande mänskliga rättigheter. Författarna presenterar forskning på en rad nyckelområden och diskuterar centrala frågor för EU: Vilka krav på samarbete ställs för att upprätthålla säkerheten i Europa? Hur långt sträcker sig åtagandet i Lissabonfördragets solidaritetsklausul, som innebär att medlemsländerna ska hjälpa varandra om det inträffar en terroristattack, naturkatastrof eller liknande? Riskerar hanteringen av de nya säkerhetshoten att äventyra samhällets öppenhet och medborgarnas integritet? Hur utvecklas relationen mellan EU och andra viktiga organisationer som FN och NATO i denna kontext? Och hur ställer sig de europeiska medborgarna till utvecklingen? Utöver författarna kommer även företrädare för EU och svenska politiker att delta i diskussionen.

Poster 2016

Kampen mot fattigdom och socialt utanförskap är en av EU:s topprioriteringar efter den globala finanskrisen. Genom Europa 2020-strategin åtar sig unionen att lyfta minst 20 miljoner européer ur fattigdom. Utvecklingen i krisländerna har dock gått i motsatt riktning och de ekonomiska skillnaderna mellan EU:s medlemsstater fortsätter att öka. Är ett bestående välfärdsgap på väg att etablera sig mellan Europas mer välmående ekonomier och de som har halkat efter? Räcker krispolitiken för att säkra unionens sociala sammanhållning, eller behövs nya politiska verktyg? Hur har handlingsutrymmet för den nationella välfärdspolitiken påverkats av den fria rörligheten? Ur dessa perspektiv analyserar forskarna i denna bok en rad centrala frågor: socialförsäkringarna och de sociala rättigheterna, ungdomsarbetslösheten och relationerna på arbetsmarknaden, den sociala tilliten mellan medborgarna och den press som högerpopulismen sätter på de etablerade politiska partierna.

Detta är den artonde årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv analyserar EU:s sociala utmaningar och föreslår vägar att möta dem.

 Poster 2015

Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet (CERGU) bjuder in till bokseminarium. I boken Europaperspektiv 2014 diskuterar tio ledande svenska forskare vår tids viktigaste globala frågor och EU-samarbetets betydelse för att driva dem framåt. Klimathotet, fattigdomen och människohandeln är några av de problem som vittnar om allvarliga globala obalanser. Klarar EU-länderna att upprätthålla sin ambitionsnivå i arbetet med dessa frågor? Hur utvecklas EU:s strategiskt viktiga relationer till Afrika, Kina och Ryssland? Och har Cathrine Ashton och EU:s nya utrikestjänst lyckats ge unionen en starkare röst? Författarna presenterar forskning på en rad nyckelområden och på detta seminarium möter fyra av dem vassa kommentatorer för att diskutera EU:s roll i världspolitiken.

EP 2020