Verksamhetsberättelse

Bakgrund och syfte

Strokecentrum Väst (SCV) är en centrumbildning vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet. SCV bildades 2011 i syfte att stärka strokeforskningen i Göteborgsregionen och Västsverige. I styrgruppen finns representation från olika medicinska, vård- och hälsovetenskapliga professioner vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Representation finns även från Chalmers Tekniska Högskola liksom från patientorganisationer. Arbetsgruppen SCV-Inspirationsforum består av en fysioterapeut, sjuksköterska, arbetsterapeut, logoped (adjungerad till SCV styrgrupp) och läkare som arbetar med målsättningen att väcka intresse bland alla professioner som arbetar med stroke i hälso- och sjukvården att komma igång med egen forskning. Aktiviteter kopplade till SCV syftar till att sprida kunskap om stroke inom och utanför hälso-och sjukvården inklusive allmänheten, främja samverkan mellan olika aktörer verksamma inom regionen samt verka för att ny kunskap från forskningen kan få bättre möjligheter att implementeras i hälso- och sjukvården SCV verkar för att uppnå dessa syften genom att:

• Förstärka multidisciplinär klinisk strokeforskning, stimulera att kunskapsluckor inom strokevården beforskas och stimulera experimentell strokeforskning med translationell potential, det vill säga vars resultat på sikt kan omsättas i vården.
• Generera nya och stimulera befintliga forskningsprojekt inom stroke.
• Skapa kreativa mötesplatser och stimulera nya forskningssamarbeten.
• Skapa en rekryteringsbefrämjande miljö med riktade åtgärder för att säkra tillväxten av yngre strokeforskare.
• Generera nya och potentiera befintliga nätverk för olika yrkesgrupper inom hälso-och sjukvården som arbetar med stroke, över hela vårdkedjan.
• Stärka samverkan både lokalt och med andra lärosäten.
• Erbjuda utbildning i form av seminarier, möten och föreläsningar.
• Bidra till ökad kunskap om stroke hos allmänheten genom massmedia, internet, utåtriktade event och bildningskampanjer.
• Samverka med hälso-och sjukvården för att uppnå snabb implementering av forskningsresultat.
• Tillsammans med industrin verka för att implementera och vetenskapligt utvärdera nya tekniker och behandlingar.
• Verka för forskningsfinansiering.

Verksamhet under 2025

Styrgruppsmöten

Styrgruppen har sammanträtt vid fem tillfällen: 2025-02-06, 2025-03-26, 2026-06-10, 2025-09-01 och 2025-12-11. Arbetsgrupperna SCV och Inspirationsforum har haft ett flertal möten under året.

Heldagsseminarium

Inspirationsforum

Ett möte utgående från Inspirationsforum genomfördes 30 januari 2025. Årets möte inriktades mot påverkbara riskfaktorer för stroke såsom högt blodtryck, rökning, fetma, alkohol, stress, olika miljöfaktorer, fysisk inaktivitet och ohälsosam kost.

SCV:s Regionala Strokeforskningsdag

Regionala strokeforskningsdagen genomfördes 9 oktober 2025. Syftet med den årliga strokeforskningsdagen är att presentera senaste utvecklingen inom strokeforskning. Årets strokeforskningsdag hade huvudfokus på forskning inom den akuta och subakuta fasen. Dagen inleddes med en föreläsning av professor Turgut Tatlisumak, international advisor vid SCV, som föreläste om hjärnblödning hos unga. Därefter följer presentationer av flera forskningsprojekt som pågår i Västra Götalandsregionen.

Vetenskaplig produktion och forskningsresultat

Avhandlingar

Fysioterapeut Maria Novoa Munoz försvarade 2025-06-13 sin doktorsavhandling Surface electromyography for improving upper limb function after stroke - Development of new rehabilitation tools.

Avhandlingen undersökte hur muskelaktivitet, mätt med elektromyografi (EMG), kan användas för att stödja arm- och handrehabilitering efter stroke. Resultaten visade att träning med EMG biofeedback kan vara användbar inom rehabilitering då den visade sig kunna förbättra arm- och handfunktion hos personer med stroke. Träningen visades även vara passande till personer med måttlig till svår rörelsenedsättning, vilket är viktigt då det oftast saknas effektiva metoder för denna grupp. Deltagarna i studier uppskattade den visuella återkopplingen av sin muskelaktivitet på skärm och den känsla av kontroll det gav. Dessutom rapporterade de ökad medvetenhet om sin påverkade arm och att de använde den mer i vardagen efter träningen. Deltagarna gav även värdefull återkoppling om hur framtida versioner av träningen kan förbättras. I den sista delstudien med samskapande design utvecklades träningsstödet vidare med ett textil-baserad EMG sensor i samarbete med textilforskare vid Borås Universitet samt med personer som har egen erfarenhet av stroke. Utvärderingen visade stort potential för träningsstödet inom strokerehabilitering. Forskningen kommer att fortsätta med vidareutveckling och utvärdering av träningsstödet. 

Överläkare Lukas Holmegaard försvarade 25-11-07 sin doktorsavhandling Biomarkers in Ischemic Stroke and Cerebral Small Vessel Disease. 

Det övergripande syftet var att undersöka om biomarkörer kan förbättra förståelsen och vården av patienter med ischemisk stroke på basen av cerebral småkärlssjukdom. Studierna baserades på Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke (SAHLSIS),  som omfattade 600 patienter med ischemisk stroke i åldern 18–69 år och matchade kontroller. Lukas visade bland annat att biomarkören FfL i blodet speglar den senaste tidens sjukdomsaktivitet, vilket tyder på att behovet av upprepade MR-undersökningar kan minska. Nivåer av biomarkörerna NfL och BD-tau i blodet korrelerar med infarktstorlek, och särskilt BD-tau kan förbättra prognosbedömningen. Analys av inflammatoriska proteinprofiler kan också ge ledtrådar till den bakomliggande orsaken i vissa fall av kryptogen stroke och hjälpa till att identifiera patienter som kan ha nytta av riktad sekundärprevention.

Vetenskapliga publikationer

SCV har sammanställt publicerade artiklar med relevans för stroke under 2025 från strokeforskare inom centrats nätverk. Den samlade vetenskapliga produktionen 2025 finns på denna länk. Artiklarna visar på den bredd som finns i strokeforskningen inom SCV och ger också exempel på studier utförda i nationell och internationell samverkan. Under 2025 publicerades 59 vetenskapliga arbeten.

Väststroke – ett lokalt kvalitets- och forskningsregister

Väststroke startade 2012 på uppdrag av Sahlgrenska Universitetssjukhusets ledning. Data i Väststroke omfattade kliniska data om personer med stroke och TIA, som vårdades på Sahlgrenskas tre strokeenheter och hade som syfte att komplettera det Nationella Strokeregistret Riksstroke. Väststroke täcker hela vårdkedjan från prehospital vård, strokeenhetsvård, rehabilitering och uppföljning.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset var huvudman för kvalitetsregistret Väststroke där SCV var finansiär vid uppbyggandet och underhållet av registret. Väststroke är en viktig del av SCVs forskningsaktiviteter. Ett flertal vetenskapliga publikationer har under senare år utgått från data ur Väststrokeregistret och kontinuerligt skapas flera. Ytterligare forskning baserat på data ur Väststroke pågår i forskargrupper inom SCV.

Registreringar i Väststroke initierades 2013 och i november 2014 startades digitala registreringar via uthopp från Melior. Data om akut strokevård och 3 månaders uppföljning hämtades ur Melior och registrerades av särskilt tränade sjuksköterskor åren 2013–2019, som dessutom registrerade regionala data om personer som i det akuta skedet transporterats med ambulans till övriga sjukhus i regionen via Ambulink (åren 2013–2015, ej SÄS). Data om funktion och strokerehabilitering registrerades av rehabiliteringspersonal på strokeenheterna (åren 2014–2022). Väststroke var delvis inaktivt från och med 2020 pga bristande finansiering och helt inaktivt från och med 2023. Efter granskning från Registercentrum Västra Götaland beslutade Regionfullmäktige om avveckling av Väststroke (datum 2024-12-06, diarienummer RS 2024–05511). Avvecklingsprocessen och den tekniska överlämningen till Registercentrum Västra Götaland ägde rum i samverkan med Sahlgrenska under våren 2025. Data från Väststroke förvaras sedan 2025 hos Registercentrum Västra Götaland, som också administrerar datauttag för kvalitetsarbete eller forskning. Registret kommer sedan att arkiveras 2027 enligt plan med viss tillgänglighet för datauttag efter ansökan. Information om Väststroke finns på hemsidan Registercentrum Västra Götaland: Register som lagts ner eller bytt namn - Registercentrum Västra Götaland.

Väststroke - Samkörningsstudien

Studie av prediktorer för långtidsprognos efter stroke vad gäller risk för död, komplikationer, funktionsgrad, nya vaskulära händelser och följdsjukdomar

Ett viktigt projekt är att använda Väststrokeregistrets data för att undersöka långtidsprognosen vid stroke. Väststroke registrets data har därför länkats med hälsodata från nationella och lokala register: Riskstroke, EVAS, SCB, QRegPV, SCB (Totalfolknings registret, LISA-registret) och SoS (Patientregistret, Dödsorsaksregistret, Läkemedelsregistret, SOL-registret). Studien är godkänd av Etikprövningsmyndigheten. I datauttaget som levererades av Socialstyrelsen 2024 ingår även samtliga som vårdats i för stroke eller TIA i övriga delar av VGR under samma tidsperiod som Väststroke. För varje patient som identifierats med stroke eller TIA ingår även fem köns- och åldersmatchade kontroller utan stroke eller TIA. Totalt omfattar datauttaget 207 000 individer med upp till 10 års uppföljning varav 35 000 haft stroke eller TIA.

Exempel på specifika som studeras/kommer studeras är:

• Vilken risk har patienter med stroke/TIA att utveckla ny stroke, hjärtinfarkt, annan kardiovaskulär sjukdom, diabetes, demens, depression och annan sjuklighet jämfört med matchade kontroller ur normalbefolkningen och vilka faktorer före och i samband med stroke/TIA-insjuknandet påverkar denna risk?
• Vilka kliniska och andra prediktorer (inklusive plasmaproteinbiomarkörer) i samband med insjuknande kan identifieras för komplikationer, död, funktionellt utfall och återinsjuknande i stroke och andra vaskulära händelser?
• Hur påverkar komorbiditet, demografiska och socioekonomiska faktorer återinsjuknande, funktionellt utfall, risk för skador (fallskada blödningar etc), behov av hemtjänst, form av boende och arbetsförmåga efter stroke?
• Hur påverkar förskrivningsmönster och fortsatt följsamhet till medicinering återinsjuknande, funktionellt utfall och arbetsförmåga efter stroke?
• Vilka kliniska och andra prediktorer (inklusive plasmaproteinbiomarkörer) kan identifieras för att prediktera förekomst av paroxysmalt förmaksflimmer som genes till stroke men som inte detekteras med undersökningar i samband med det akuta vårdtillfället?
• Vilka faktorer i den prehospitala vårdkedjan (tidig identifiering, tid till CT och olika kliniska observationer som exempel) har betydelse för funktionellt utfall efter stroke och hur kan vi utveckla prediktionsmodeller som optimerar effektiviteten i den prehospitala vårdkedjan vid stroke/TIA?

Arbetet med statistiska bearbetning pågår och leds av arbetsgrupp med medlemmar ur SCVs styrgrupp och med Katarina Jood som PI. Arbetsgruppen har utformat en plan för prioritering av delprojekt där de första kommer att fokusera på långtidsutfall avseende död, funktion och behov av kommunala stödinsatser över tid (dvs de tre första frågeställningarna enligt ovan) och vilka effekter införande av trombektomi haft på dessa utfall samt ett projekt med fokus på yngre strokedrabbade (<50 år) där effekter av långtidsbehandling med blodförtunnande läkemedel undersöks. För den sista frågeställningen har samarbete med Chalmers (Stefan Candefjord) etablerats.

Förutsatt godkänd tilläggsanökan till den tidigare etikansökan, är nya projekt som baseras på datauttaget möjliga för alla forskare i Strokecentrum Västs forskningsnätverk och genomförs i samarbete med arbetsgruppen som ansvarar för datauttaget.

Blodbiomarkörer

Biobankning av blod (helblod, två typer av plasma och serum) från patienter med stroke som inkluderats i ”Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke” fas 2 (SAHLSIS2) under arbetsnamnet ”Väststroke” har med stöd av forskningsmedlen från StrokeInvest fortsatt och under 2025 biobankades blod från 312 studiedeltagare. Det gör nu att blod finns biobankat från cirka 2300 studiedeltagare med stroke i SAHLSIS2. Denna biobank har stor potential för kommande studier. För att kunna prioritera analyser av blodbiomarkörer har biobankningen därför nu pausats sedan 1/1 2026.

Under 2025 har professor Christina Jerns grupp i samarbete med professor Kaj Blennows grupp fortsatt studierna av den helt nya hjärnskademarkörer brain-derived tau (BD-tau). Det intressanta med denna markör är att allt BD-tau som cirkulerar i blod kommer från hjärnan. Ett problem med tidigare hjärnskademarkörer, såsom totalt tau och neurofilament light (NFL), är att de även kommer från perifera nerver och således påverkas av andra faktorer än bara hjärnskadan. Vi fann att de cirkulerande nivåerna av BD-tau vid ischemisk stroke är mycket starkt korrelerade till hjärninfarktens storlek (Gonzalez-Ortiz F et al, J Intern Med. 2025). Vidare fann vi att BD-tau bidrar med prognostisk information utöver kliniska variabler framförallt vid ischemisk stroke i bakre cirkulationen där bestämning av hjärninfarktens storlek är mer utmanande. Sammantaget talar dessa fynd för att BD-tau kan komma att bli en kliniskt användbar blodbiomarkör vid stroke inom relativt snar framtid. Detta arbete ingick i överläkare Lukas Holmegaards avhandling som han framgångsrikt försvarade den 7/11 2025. 

Under det gångna året har även ST-läkare, doktorand Cecilia Lagging i Christina Jerns grupp publicerat ett arbete där hon studerat nivåer av ett 90-tal neurobiologiska proteiner i relation till kognitivt utfall efter ischemisk stroke. Hon fann ett 15-tal protein som var associerade till den kognitiva förmågan (Lagging C et al, Sci Rep. 2025). Detta arbete kommer att ingå i hennes avhandling som hon planerar att försvara våren 2027.

Nya tekniska lösningar för strokerehabilitering

Detta projekt utgår från forskningssamarbete mellan Göteborgs Universitet, Borås Universitet och Chalmers där fysioterapeuter, forskare, teknikutvecklarna samt personer med egen erfarenhet av stroke medverkar. Syftet är att utveckla ett nytt träningsstöd för personer med nedsatt arm- och handfunktion efter stroke. Systemet används för att fånga upp elektriska signaler från de försvagade muskler via en smart textillösning, en armstrumpa. Signalerna skickas till en mobilapp där träningen kan anpassas till användarens förmåga. Målet är att systemet ska användas i hemmiljö och skapa möjlighet till extra träning och därmed öka chanser till bättre återhämtning efter stroke. En kort video hur träningssystemet ser ut idag kan hittas via länken https://www.youtube.com/watch?v=HnCjflicLN4. Nästa år kommer vi utvärdera användbarheten av detta träningsstöd i hemmiljö hos personer med stroke. 

I ett annat projekt använder vi bärbara rörelsesensorer för att utvärdera mängden och intensiteten i arm- och benrörelser i vardagslivet hos personer med spasticitet efter en stroke. Rörelsesensorer kan ge oss viktig kunskap om hur mycket den svagare armen eller benet används vardagslivet, vilket i sin tur kan hjälpa oss att ge rätt stöd till patienten för att lyckas bäst med sin rehabilitering.

Mot kliniska prövningar av ny effektiv strokebehandling

Ett translationellt projekt, baserat på fynd från djurförsök, syftar till att utveckla och kliniskt utvärdera en ny behandling som kan förbättra återhämtningen av motoriska funktioner i det postakuta skedet efter ischemisk stroke. I studier på möss har man visat att molekylen C3a kan hjälpa hjärnan att läka snabbare. Mössen återhämtade sig bättre, och effekterna höll i sig flera veckor efter att behandlingen avslutats. Till skillnad från dagens akuta behandlingar, som måste ges inom timmar på sjukhus, skulle den här behandlingen kunna ges upp till en vecka efter insjuknandet. Det öppnar nya möjligheter – särskilt för dem som inte hinner till sjukhus i tid, eller som inte kan få akut behandling på grund av t.ex. hjärnblödning eller vissa mediciner.

Vi fann att intranasal behandling med C3a, påbörjad dag 7 efter stroke, minskade strokeinducerad neurodegeneration i mössens ipsilesionella thalamus och den kortikospinala banan, vilket fastställdes med in vivo avbildning av hjärnan (Stokowska et al., manuskript). Dessa data tyder på att hjärnavbildning och blodbaserade biomarkörer för sekundär neurodegeneration, såsom neurofilament light chain (NfL), skulle kunna användas för att utvärdera behandlingseffekter i kliniska studier. Våra resultat visar att intranasal behandling med C3a förbättrar funktionell återhämtning även efter hjärnblödning som inducerats hos möss genom intrastriatal injektion av kollagenas (Michalowska et al., manuskript).

Som ett steg mot kliniska prövningar av denna nya farmakologiska strategi för att förbättra återhämtning efter stroke har vi under 2025 ytterligare fördjupat vår förståelse för C3aR:s farmakologi och dess interaktioner med olika ligander, såsom peptiden C3a (77 aminosyror), kortare peptider och små molekyler. Vi har också gjort betydande framsteg i arbetet med att optimera och välja en lämplig C3aR-agonist för preklinisk regulatorisk testning. Vidare har vi utarbetat en strategi för kemi, tillverkning och kontroll (CMC) för denna molekyl samt tagit fram en plan för utveckling av formuleringar för intranasal administrering, med målet att möjliggöra direkt transport av läkemedlet till den mänskliga hjärnan. I samarbete med en konsult med regulatorisk expertis har vi dessutom påbörjat förberedelserna inför framtagandet av dokumentation till ett vetenskapligt rådgivningsmöte med Läkemedelsverket. 

Optimering av rehabilitering efter utskrivning från strokeenhet

Rehabilitering på strokeenheter och efter utskrivning har visat sig minska strokebördan genom att reducera dödlighet och funktionsberoende. Men det finns en kunskapslucka när det gäller effekterna av olika rehabiliteringsvägar efter utskrivning från strokeenheter. Variationer i rehabiliteringsinnehåll efter utskrivning är vanligt, och de flesta regioner erbjuder begränsad rehabilitering efter det första året. Projektet undersöker detta på nationell nivå med hjälp av data från olika register, samt med frågeformulär till personer som vårdats för stroke. Syftet med projektet är att kartlägga hur rehabiliteringsprocessen kopplat till utfall fungerar på olika platser i landet och därmed kunna leda till förbättrade processer med optimerat utfall. Cirka 80 000 patienter som enligt Riks-stroke vårdades 2018–2021 följs upp via data från de olika registren och enkäter planeras skickas ut till cirka 7000 personer. 

Under det gångna året har ST-läkare och doktorand Malin Nylén arbetet med att undersöka vilka faktorer som avgör om patienter med stroke får eller inte får tillgång till högspecialiserad rehabilitering. Ansökan om etikgodkännande för utskick av frågeformulär har lämnats in och är under handläggning. Frågeformulär syftar till att undersöka hur personer har det ca 10 år efter sitt strokeinsjuknande. 

ViPHS - Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan

ViPHS (Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan) innebär realtidsvideo via kamera i ambulans för samråd mellan ambulanspersonal och regionalt ansvarig strokeläkare som ser videobilden och samtidigt kan kommunicera med ambulanspersonalen. Det innebär att en neurologisk bedömning av en individ med misstänkt stroke kan göras mycket tidigt i sjukdomsförloppet. Vid proppar i mindre blodkärl ges propplösande läkemedel, trombolys, snabbast på ett närliggande akutsjukhus. Men vid proppar i hjärnans större kärl uppnås betydligt bättre resultat om blodproppen kan dras ut mekaniskt med hjälp av kateter – trombektomi. I VGR kan den behandlingen endast utföras på SU Sahlgrenska. I dagsläget transporteras merparten av patienter med misstänkt stroke till närliggande sjukhus varifrån de vid konstaterad propp i större kärl (efter datortomograf) sekundär-transporteras till Sahlgrenska för trombektomi.

Ett beslut om direkttransport till Sahlgrenska redan i ambulansen beräknas kunna spara 1,5 timme i handläggningstid för patienter ute i regionen i behov av trombektomi. Detta kan vara livsavgörande tid, då en timmes kortare tid till behandling uppskattas dubblera effekten av behandlingen. ViPHS är ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, och Sahlgrenska akademin. Genom bidrag från bland annat SCV har pilotstudier genomfört som visar att konceptet fungerar.

I december 2025 fattade koncernkontoret i Västra Götalandsregionen ett verkställighetsbeslut (”från idé till breddinförande”) där samtliga ambulansverksamheter på sjukhusförvaltningar utanför Sahlgrenskas upptagningsområde äskat om investeringsmedel för 2026 för inköp av kameror samt installation.

Utgifter

Lönekostnader för utåtriktade aktiviteter och administration mm: ca 260 000 kr. Omkostnader för två regionala möten: ca 60 000 kr.

Beviljade medel till följande projekt utbetalades (tidigare beviljade medel som nu överförts till projektspecifika konton): (1) SCV Väststroke-samkörningsstudien 500 000 kr, (2) SCV Blodbiomarkörer 500 000 kr, (3) SCV Tekniska lösningar för strokerehabilitering  418 000 kr, (4) SCV Optimering av rehabilitering efter utskrivning 500 000 kr samt (5) SCV Mot kliniska prövningar av ny effektiv strokebehandling 510 000 kr. 

Sammanfattning

Denna sammanställning beskriver SCV:s huvudprojekt:

• Samkörningsstudien
• Blodbiomarkörer
• Nya tekniska lösningar för bättre strokerehabilitering
• Mot kliniska prövningar av ny effektiv strokebehandling
• Optimering av rehabilitering efter utskrivning från strokeenhet
• ViPHS (Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan)

Ytterligare projekt har bedrivits och planeras utöver de som redovisas.

Margit Alt-Murphy, ordförande SCV

Annika Nordanstig, processtöd