Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Bild på Pusterviks exteriör

AW med forskare

Forskare från olika ämnesdiscipliner samtalar om aktuella frågor i den offentliga debatten. I samarbete med Folkuniversitetet.

Tidigare

Video (1:30:48)
12/10 | De kriminella gängen

Under de senaste åren har kampen mot den grova brottsligheten och nyrekryteringen till kriminella gäng intensifierats. Hösten 2019 presenterade regeringen ett 34-punktsprogram med åtgärder mot gängkriminaliteten. Trots det menar många att gängen håller delar av våra städer i ett järngrepp och vi läser nästan dagligen om nya skjutningar och sprängningar.

Hur fungerar de svenska kriminella gängen? Vad krävs och vad görs för att sätta stopp för dem? Hur ser det ut i Göteborg?

 

MEDVERKANDE
Kristina Alstam, doktor i socialt arbete, Göteborgs universitet. Forskar på strukturellt missgynnade förorter och exitprocesser ur kriminalitet.

Micael Björk, professor i sociologi, Göteborgs universitet. Forskar på polisarbete i praktiken, gatugäng och organiserad brottslighet.

Anna Hedlund, forskare i socialantropologi, Lunds universitet. Forskar på våld, kriminella miljöer och brottsförebyggande arbete.

Jari Kuosmanen, professor i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Forskar på maskulinitet i relation till gängkriminalitet.

MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författare

De senaste åren har kunskapsresistensen brett ut sig alltmer i den offentliga debatten. Många sätter helt enkelt den egna gruppens övertygelser och åsikter före fakta, något som till exempel märks i klimatdebatten, vaccinationsmotståndet och det ökade antalet konspirationsteorier. Andra menar att kunskapsresistensen ruckar på själva grunden för det öppna samtalet och därmed är ett hot mot demokratin.

Varför vill människor inte ta till sig viss kunskap? Vad krävs för att de ska ändra sig? Vilken roll spelar politiker, medier och utbildningsinstitutioner?

Välkommen på after work med forskare!

MEDVERKANDE
Marie Demker, professor i statsvetenskap och dekan vid Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet

Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet

MODERATOR
Mattias Hagberg, journalist och författare

Video (48:15)
20/5 | Hur når vi klimatmålen?

Ökade utsläpp, stigande vattennivåer och avskogning. Trots nya, ambitiösa klimatstrategier från USA, EU och en rad andra länder ser Parisavtalets 1,5-gradersmål inte ut att kunna nås.

Vilka hinder finns för att nå klimatmålen? Vilka styrmedel, tekniska lösningar och investeringar krävs för att ställa om? Hur ska energiproduktion och transporter hanteras? Vilken roll har ledande politiker och företag? Vad krävs för att mänskligheten ska gå från ord till handling?

Samtalet livesändes i Facebook-event, direkt från Pustervik i Göteborg, och spelades in utan publik.

MEDVERKANDE
Frances Sprei, docent i fysisk resursteori, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers. Expert på hållbar mobilitet och innovativa rörlighetsformer.

Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Expert på beteende- och miljöekonomi.

Göran Sundqvist, professor i vetenskaps- och teknikstudier, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Expert på samspelet mellan vetenskap och teknik och hur vetenskaplig kunskap får inflytande över politiskt beslutsfattande.

Video (48:49)
21/4 | Mäns våld mot kvinnor

Mordet på brittiska Sarah Everard har väckt starka känslor och lett till förnyad debatt om kvinnors säkerhet. Under hashtaggen #textmewhenyougethome delar kvinnor från hela världen vittnesmål om otrygghet och våld.

I Sverige, som har världens första feministiska regering med den uttalade politiska målsättningen att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, har vi bara under de senaste veckorna sett flera uppmärksammade fall av dödligt och sexuellt våld riktat mot kvinnor. Samtidigt finns det mycket som tyder på att kvinnors utsatthet har ökat under coronapandemin – och en ny undersökning bland skolungdomar visar att allt fler pojkar tycker att jämställdhet är mindre viktigt än tidigare.

Hur omfattande är våldet mot kvinnor i Sverige? Vad ska få män att sluta utsätta kvinnor för våld i ”världens mest jämställda land”?

Samtalet livesändes i Facebook-event, direkt från Pustervik i Göteborg, och spelades in utan publik.

MEDVERKANDE
Ninni Carlsson, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Expert på könsrelaterat våld, sexuella övergrepp och bearbetning av sexuella övergrepp.

Katarina Björkgren, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. Expert på mäns våld mot kvinnor.

Video (48:57)
25/3 | Det korrupta Sverige

Penningtvätthärvor, mutskandaler, vänskapskorruption, tveksamma tjänstetillsättningar, oklara upphandlingar, bonuskultur och makthavare som smiter före i vaccinationskön. Det är bara några exempel på det fiffel och båg som medierna rapporterat om det senaste året.

Trots att Sverige enligt Transparency International fortsätter att vara ett av världens minst korrupta länder uppmärksammas alltfler fall som riskerar att skapa revor i samhällsväven och skada förtroendet för stat, myndigheter, kommuner och företag.

Hur ser korruptionen i Sverige ut över tid? Hur bra är vi på att upptäcka den? Hur är det inom politiken? Vilka konsekvenser kan en ökad korruption få på sikt? Hur mår moralen i den svenska offentligheten egentligen?

Välkommen på after work med forskare online!

Samtalet livesänds i Facebook-eventet, direkt från Pustervik i Göteborg, och spelas in utan publik.

MEDVERKANDE

Andreas Bågenholm, universitetslektor i statsvetenskap, Göteborgs universitet. Programchef för the Quality of Government Institute och projektledare för det EU-finansierade ANTICORRP-projektet.

Tormod Johansen, doktor i offentlig rätt, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Ingår i forskningsprojektet ”Rättsliga förutsättningar för samhällsskydd och beredskap”.

Alexander Andersson, doktorand i praktisk filosofi, Göteborgs universitet. Ingår i den tvärvetenskapliga forskargruppen för finansiell etik vid Göteborgs universitet.

2020

Video (1:00:41)
27/10 | Vem får säga vad?

Kändisar, politiker, forskare, journalister, författare och artister … Listan över personer som har fått sina karriärer raserade på grund av sina åsikter och handlingar växer för varje dag.

Fenomen som ”call-out culture”, ”cancel culture, ”deplatforming” och andra former av offentligt skambeläggande, oftast i sociala medier, har under de senaste åren blivit allt vanligare och många menar att de är ett hot mot yttrandefriheten, demokratin och den öppna debatten.

Varför är de här fenomenen så aktuella just nu? Har de förekommit tidigare i historien? Vem använder dem? Är de befogade eller uttryck för mobbmentalitet och kränkthetskultur? Vilken koppling finns till språk och normer? Vem får säga vad i det offentliga rummet, och vilka kulturuttryck får existera?

Välkommen på after work med forskare online!

Samtalet livesänds i Facebook-eventet, direkt från Pustervik i Göteborg, och spelas in utan publik.

MEDVERKANDE

Ulla Carlsson, professor i medie- och kommunikationsforskning, Göteborgs universitet. Expert på yttrandefrihet.

Linnéa Lindsköld, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås. Expert på kulturpolitik och censur i kultur och litteratur.

Tommaso Milani, professor i flerspråkighetsforskning, Göteborgs universitet. Expert på språk ur ett samhällsperspektiv och medieföreställningar om språk och identitet.

Video (43:43)
30/9 | Unga revolter och rörelser

Black Lives Matter, Fridays For Future och protesterna i Belarus, Chile, Hong Kong och Libanon är bara några exempel på de människorätts-, klimat- och demokratirörelser som präglar det politiska samtalet just nu.

Över hela världen demonstrerar folk mot de rådande maktstrukturerna, på gatorna och på nätet. De unga generationerna, uppväxta i den digitala världen och i skuggan av klimathotet, är ofta drivande.

Är detta början på en global politisk strukturomvandling? Vilka beröringspunkter och likheter finns mellan de olika rörelserna? Hur kommer de att utvecklas i framtiden? Vilka möjligheter har de att skapa bestående förändring?

Välkommen på after work med forskare online!

Samtalet livesänds i Facebook-eventet, direkt från Pustervik i Göteborg, och spelas in utan publik.

MEDVERKANDE

Maja Gustafsson, researcher, Resolution Foundation i London. Expert på sociala ojämlikheter mellan generationerna.

Hanna Leonardsson, doktor i freds- och utvecklingsforskning. Expert på fredsuppbyggnad och demokratisering.

Mattias Wahlström, docent i sociologi, Göteborgs universitet. Expert på nya sociala rörelser.

Video (47:30)
21/9 | Arbetsmarknad i kris och förändring

Krisen på arbetsmarknaden i coronapandemins efterföljd ser ut att bli långvarig. Många branscher har drabbats hårt, effekterna på svensk ekonomi är stora och arbetslösheten beräknas stiga till rekordhöga 11,4 procent under 2021.

Samtidigt talas det allt mer om ökad rörlighet och behov av ständig kompetensutveckling. Vissa menar att vi i framtiden kommer att byta jobb så ofta som vartannat eller vart tredje år.

Hur mår den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer den att se ut i framtiden? Kommer pandemin att stärka de strukturella förändringar som redan är i spel eller leda till något helt nytt? Vilka krav kommer att ställas på arbetsmarknadens parter, på utbildningsinsatser och på arbetstagaren själv?

MEDVERKANDE

Ola Bergström, professor i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Expert på omställning, neddragningar och nedläggningar i Sverige och Europa.

Tomas Berglund, professor i sociologi, Göteborgs universitet. Expert på arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor.

Annika Bergviken Rensfeldt, docent i pedagogik, Göteborgs universitet. Expert på utbildningsfrågor och utbildningsbehov kopplade till arbetslivet.

Video (43:37)
26/5 | Den farliga ensamheten

Coronapandemin har förändrat vardagen och ofta innebär det mer tid i ofrivillig ensamhet – ett tillstånd som ofta beskrivs som ett av våra stora hälsoproblem.

Hur påverkas vi fysiskt och psykiskt av att vara isolerade? Kan den sociala distanseringen – utan kontakt med andra människor – vara farlig? Är äldre och andra grupper som till exempel hemlösa särskilt utsatta? Hur kan man tänka och agera när bristen på närhet börjar göra ont?

MEDVERKANDE

Ingmar Skoog, överläkare och professor i psykiatri, Göteborgs universitet och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, Agecap. Expert på åldrande och äldres mentala hälsa.

Helena Backlund Wasling, forskare i neuropsykologi, Göteborgs universitet. Expert på de känslomässiga aspekterna av beröring.

Björn Andersson, universitetslektor i socialt arbete, Göteborgs universitet. Expert på det offentliga livets sociala relationer, förebyggande och uppsökande socialt arbete samt social hållbarhet.

Video (46:54)
28/4 | Varför skämtar vi om corona?

Människor blir sjuka och dör, samhällen stänger ner och börser brakar samman. Samtidigt sprids memes, skämt och sketcher om coronakrisen snabbare än viruset självt.

Varför ser vi en explosion av humor och andra kulturyttringar just nu? Finns det historiska paralleller? Kan vi se andra tydliga exempel på copingstrategier för att hantera ångest, stress och känslomässigt krävande situationer? Vad är mest effektivt?

MEDVERKANDE

Elisabeth Punzi, leg. psykolog och universitetslektor, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Expert på hur kreativa uttryck kan integreras i klinisk verksamhet.

Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Expert på relationen mellan humor, hälsa och teologi.

Video (45:04)
21/4 | Mot en ny konsumtion?

Konsumtionen anses vara motorn i en tillväxtbaserad ekonomi och grundläggande för att samhället ska fungera – oavsett om det handlar om toalettpapper eller resor till Åre.

Vilka effekter har den pågående coronakrisen på våra konsumtionsmönster? Kommer de att påverkas på längre sikt och i så fall hur? Kan vi föreställa oss en annan, mer hållbar och lokal konsumtion på andra sidan krisen, eller kommer allt att bli som förut?

MEDVERKANDE

Magdalena Petersson Mc Intyre, docent i etnologi och föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet. Expert på konsumtion ur sociala, kulturella och ekonomiska perspektiv.

David Andersson, doktor i energi och miljö, Chalmers, och postdoktor, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Expert på hållbar konsumtion.

Video (49:28)
7/4 | Coronakrisen, ekonomin och jobben

Insatserna mot spridningen av det nya coronaviruset skapar dramatiska ekonomiska effekter. En historisk varselvåg som än så länge berör 36 800 personer har drabbat Sverige, ännu fler har blivit korttidspermitterade och hela sektorer är i gungning.

Vilka branscher är utsatta och varför? Hur ser det ut i andra länder? Kan vi göra historiska, internationella jämförelser med tidigare pandemier? Vilka effekter får coronakrisen på arbetsmarknaden och svenska företag på lång sikt?

MEDVERKANDE

Martin Henning, professor i ekonomisk geografi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Expert på ekonomiska strukturförändringar och arbetskraftens rörlighet.

Staffan Granér, doktor i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Expert på ekonomisk historia.

Video (44:41)
31/3 | Corona, kommunikation och politik

Spridningen av coronaviruset har satt politiker, myndigheter och medier på svåra prov.

Hur har myndigheter och beslutsfattare lyckats med sin kommunikation? Vilket ansvar har medierna när falska nyheter och myter sprider sig? Hur har krisen påverkat människors uppfattningar om politik? Vad kan vi se för långtgående konsekvenser av det historiska skede vi är inne i just nu?

MEDVERKANDE

Bengt Johansson, professor, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Expert på kriskommunikation och medier.

Jacob Sohlberg, forskare på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Expert på politisk psykologi.

De ekonomiska klyftorna i Sverige är rekordstora. Från att ha varit ett av världens mest jämlika länder ökar inkomstskillnaderna mer och snabbare än i något annat OECD-land. Forskning visar att de ökade klyftorna är skadliga för våra ekonomiska system, att de skapar sociala och politiska slitningar och påverkar individers livschanser, välbefinnande och livslängd.

Vad kan vi göra åt den ekonomiska ojämlikheten? Hur påverkar ojämlikheten den svenska välfärdsstaten som vi har känt den sedan efterkrigstiden? Hur ser dagens svenska ojämlikhet ut och hur påverkas människor psykologiskt av att leva med ökade klyftor?

MEDVERKANDE

  • Birgitta Jansson, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och expert på inkomströrlighet och fattigdom
  • Lars-Olof Johansson, docent i psykologi, Institutionen för psykologi vid Göteborgs universitet och expert på beslutsfattande, resurshantering och rättvisa
  • John Lapidus, gästforskare i ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och expert på välfärdens finansering

Sedan de första mänskliga civilisationerna uppstod i Mellanöstern har området spelat en central roll i världshistorien – och varit en brännpunkt för svåra konflikter och politiskt kaos. De senaste tio åren har präglats av både nya och gamla motsättningar. Den arabiska våren, kriget i Syrien, kampen mot IS och de omfattande demonstrationerna i länder som Iran, Irak och Libanon som pågår för tillfället. Men också rivaliteten mellan sunni- och shiamuslimer, stormakternas intressen, spänningarna mellan demokrati, diktatur och nationalism och osämjan mellan araber, judar, kurder, turkar och andra etniska grupper.

Vad händer i Mellanöstern just nu? Vad skiljer länderna och vad är gemensamt? Vilken roll spelar USA, Ryssland, Israel, Saudiarabien och Iran? Förändras dynamiken när USA drar sig tillbaka och inte längre är att lita på?

MEDVERKANDE

  • Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på Mellanösternpolitik
  • Rouzbeh Parsi, lektor i historia vid Lunds universitet och chef för Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram
  • Ann-Kristin Jonasson, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på demokratifrämjande i Medelhavsområdet

2019

Otryggheten ökar, de politiska förslagen om hårdare straff duggar tätt,
10 000 nya poliser ska utbildas och kriminaliteten har seglat upp som den viktigaste frågan för svenska väljare. Samtidigt visar forskning att brottsligheten och det dödliga våldet har minskat i Sverige sedan 1990-talet. Undantaget är det ökade och medialt uppmärksammade skjutvapenvåldet i kriminella miljöer – som även sticker ut i förhållande till jämförbara länder.

Hur kan otryggheten öka när kriminaliteten minskar? Vad händer med samhället när fakta och upplevelse glider isär? Vilken roll har fängelser, kriminalvård och straff i ett modernt samhälle? Är ”hårdare tag” vägen framåt eller borde det satsas på förebyggande insatser?

Medverkande

  • Alva Stråge, doktor i teoretisk filosofi och expert på neurovetenskapliga och moraliska frågor kopplade till rättssystemet
  • Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi och expert på kriminologi och rättssociologi
  • Cajsa Moberger Arcari, utvecklingsledare inom kriminologi på Social resursförvaltning, Göteborgs Stad

Tyskland är en av jordens största och mest inflytelserika ekonomier och förbundskanslern Angela Merkel är världens mäktigaste kvinna och en av vår tids mest tongivande politiker. Hon har varit en enande kraft i ett splittrat Europa och hanterat eurokriser, flyktingströmmar och manliga kollegor med storhetsvansinne under sina rekordmånga år vid makten.

Nu är Merkel på väg ut. Vilket Tyskland lämnar hon efter sig – politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt? Vad kommer att hända med relationerna till omvärlden, handeln, bilindustrin, energipolitiken och klyftorna mellan väst och öst? Vilka krafter kommer att driva utvecklingen i det politiska landskapet?

MEDVERKANDE

  • Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap, Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet
  • Martin Hellström, professor i tyska med litteraturvetenskaplig inriktning och rektor vid Högskolan Väst
  • Fler medverkande tillkommer!

Sedan tidernas begynnelse har människan rest fysiska och mentala barriärer runt sina samhällen med syfte att stänga ute, hålla inne, kontrollera och beskatta. Berlinmurens fall den 9 november 1989 blev symbolen för något nytt. En öppen, globaliserad värld med fri rörlighet för människor, idéer och kapital. 30 år senare byggs det för fullt igen. Dagens murar i till exempel USA, Israel och runt ”Fort Europa” aktualiserar åter brännande frågor om demokrati, nationalism och mänskliga rättigheter.

Var den liberala demokratins och det öppna samhällets seger bara en historisk parentes?

MEDVERKANDE

  • Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och expert på demokrati och demokratisering
  • Mats Andrén, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och expert på idén om Europa
  • Anja Karlsson Franck, doktor i ekonomisk geografi vid Göteborgs universitet och expert på sociala och geografiska gränser

Radikalisering och våldsbejakande extremism i muslimska, högerextrema och autonoma kretsar är ett växande och kraftigt omdebatterat samhällsproblem. Senast i anslutning till de svenska IS-återvändarna och det högerextrema terrordådet mot två moskéer i Christchurch, Nya Zeeland.

Hur stort är problemet med radikalisering? Var går gränsen mellan medborgarrörelse och extremism? Vad gör myndigheter, kommuner och andra samhällsaktörer för att motverka radikalisering – i Göteborg, Sverige och Norden?

MEDVERKANDE

  • Robin Andersson Malmros, doktorand vid Förvaltningshögskolan och projektledare vid Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet. Expert på kommuners arbete och nordisk samverkan mot våldsbejakande extremism.
  • Jennie Sivenbring, fil dr i barn- och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet. Expert på preventivt arbete mot våldsextremism i samverkan mellan institutioner som skola, socialtjänst och polis.
  • Haisam A-Rahman, samordnare mot våldsbejakande extremism, Göteborgs Stad.

( På kvartersscenen 2lång)

Självkörande bilar och datorer som beslutar om försörjningsstöd. Artificiell intelligens utmanar redan exklusivt mänskliga områden. Vad händer när maskiner med kognitiv kapacitet bortom vår fattningsförmåga blir en del av vardagen? Hur omskapar det samhället? Vad gör det med vår egen självbild?

Medverkande

  • Charlotta Kronblad, doktorand och expert på digitaliseringen av juristbranschen, Chalmers Tekniska Högskola
  • Dorna Behdadi, doktorand i praktisk filosofi och expert på moraliskt agentskap hos andra entiteter än människor, Göteborgs universitet
  • Agneta Ranerup, professor och expert på e-hälsa och e-government, Göteborgs universitet
  • Lars Hansen, doktor i sociologi och expert på automatisering och robotisering av arbetslivet, Göteborgs universitet

Vad händer när Storbritannien ska lämna EU den 29 mars? Ingen vet. Kanske blir det en hård Brexit, en mjuk Brexit eller ingen Brexit alls. De kaotiska turerna i det brittiska parlamentet roar och oroar. Men hur har relationerna och samarbetet inom EU påverkats? Vilka är de historiska och samtida förklaringar? Vilken roll spelar den brittiska självbilden i oredan runt Brexit?

MEDVERKANDE

  • Adrian Hyde-Price, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på internationella relationer i Europa
  • Jens Norrby, doktorand i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och expert på Storbritanniens historia, Europas historia och Brexit
  • Fler medverkande tillkommer

Kina tar allt större plats på den storpolitiska scenen. Vad innebär det för fattigdomsbekämpning, klimatarbete och andra globala frågor? Hur påverkar landets vägval relationen till resten av världen?

Medverkande

  • Maris Gillette, professor i socialantropologi, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
  • Arne Bigsten, seniorprofessor i utvecklingsekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
  • Fredrik Fällman, docent i sinologi och viceprefekt, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet

2018

Låg USA:s regering bakom 9/11? Dirigeras flyktingströmmarna av George Soros? Är klimathotet en bluff? Styrs världen egentligen av hemliga sällskap, muslimer eller judiska finansmän? Många tror det. Där vissa ser lobbyism, ideologi och marknadskrafter ser andra konspirationer, hemliga sammansvärjningar som fejkar terrordåd, skapar finanskriser, kontrollerar medierna och manipulerar demokratin.

Hur uppstår och sprids konspirationsteorier? Och varför är de så vanliga just nu?

MEDVERKANDE

  • Kent Werne, journalist och författare till boken Allt är en konspiration
  • Sandra Buratti, docent i psykologi vid Göteborgs universitetet och expert på
  • Annika Rabo, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet och aktiv i ett mångvetenskapligt europeiskt forskningsprojekt som kartlägger konspirationteorier

Turkiet har utvecklats i en auktoritär riktning under president Recep Tayyip Erdoğan. Många anser att demokratin har urholkats och vi har sett otaliga exempel på inskränkningar av det fria ordet, förföljelse av oliktänkande, korruption och utrensningar. Landet står samtidigt inför stora ekonomiska, sociala och utrikespolitiska utmaningar. Den turkiska liran har rasat över 40 procent sedan årsskiftet, relationen med USA blir allt sämre och Turkiet för krig mot kurdiska PKK och YPG både på hemmaplan och i Syrien.

Vart är Turkiet på väg? Hur påverkar landets vägval relationerna med EU, USA, Ryssland och grannländerna i Mellanöstern-regionen?

MEDVERKANDE:

  • Ann-Kristin Jonasson, fil dr och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och styrelseledamot i Svenska forskningsinstitutet i Istanbul
  • Klas Grinell, docent och forskare vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
  • Paul T. Levin, doctor I internationella relationer och föreståndare för Stockholm University Institute for Turkish Studies

Göteborg har inlett sitt största utvecklingssprång i modern historia. Staden ska göra plats för 150 000 nya invånare och bygga 80 000 nya bostäder och lika många arbetsplatser. Flera frågor som är kopplade till utvecklingen i staden har varit högaktuella i valrörelsen, till exempel segregation, gentrifiering, kriminalitet, infrastruktur och hållbarhet.

Hur ser det ut idag inom de här områdena, vad bör göras och hur påverkas satsningar av det politiska läget i Göteborg efter valet?

Medverkande

  • Ylva Norén Bretzer, fil dr och universitetslektor vid Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
  • Maria Solevid, fil dr, universitetslektor och vice prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
  • Björn Gustafsson, professor emeritus, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Vladimir Putin blev nyligen omvald med förkrossande majoritet och under fotbolls-VM i sommar förväntas Ryssland visa upp sig inför omvärlden. Vad är det som bubblar under ytan i dagens Ryssland? Hur ser stödet för dagens regim ut och vilka är Rysslands utmaningar; ekonomiskt, politiskt och socialt? Är Ryssland ett hot eller bottnar den breda kritiken mot landet i okunskap och fördomar?

MEDVERKANDE:

  • Per Månson, docent i sociologi vid Göteborgs universitet och expert på Rysslands historiska och samtida utveckling
  • Kalle Knivilää, journalist, författare, tidigare utlandsredaktör och Moskvakorrespondent som skrivit fyra böcker om Ryssland

(Under Vetenskapsfestivalen. På HAK, Nordstan)

Hur kan vi förstå och förklara väljarbeteenden och politisk förändring? Det är valår och dags för oss att utöva våra gemensamma, politiska rättigheter i de allmänna valen. Röstar vi olika i olika val? Fattar vi rationella beslut eller är vi styrda av propaganda, mediepåverkan och lättja? Hur kan vi förstå och förklara väljarbeteenden och politisk förändring?

Medverkande:

  • Henrik Ekengren Oscarsson, professor, Valforskningsprogrammet, Göteborgs universitet
  • Linda Berg, universitetslektor och föreståndare för Centrum för Europaforskning, Göteborgs universitet
  • Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan, Göteborgs universitet

MODERATOR
Torgny Nordin, journalist och författare

(Under Vetenskapsfestivalen, på HAK i Nordstan)

Kan ett ökat kollektivt agerande skapa tillit och leda till minskad ojämlikhet och segregation? Som medborgare har vi rätt att vara med och påverka politiken. Men hur ser vårt deltagande i olika beslutsprocesser ut på lokal nivå? Skiljer det sig åt beroende på om vi bor i Angered eller Torslanda? Kan ett ökat kollektivt agerande skapa tillit och leda till minskad ojämlikhet och segregation?

Medverkande

  • Kerstin Bartholdsson, universitetslektor, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
  • Stina Hansson, fil dr i freds- och utvecklingsforskning och in house-forskare på Angereds Stadsdelsförvaltning, Göteborgs Stad
  • Folke Johansson, professor emeritus i statsvetenskap, Göteborgs universitet
  • Johan Söderman, docent, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

MODERATOR
Torgny Nordin, journalist och författare

(Under Vetenskapsfestivalen, på HAK i Nordstan)

Enligt undersökningar tror de allra flesta, både kvinnor och män, att #MeToo-uppropen kommer att leda till samhällsförändringar. Frågan är bara vad som händer nu. Kraften i #MeToo, där kvinnor kollektivt vittnat om trakasserier och övergrepp, är större i Sverige än någon kunnat ana. Enligt undersökningar tror de allra flesta, både kvinnor och män, att uppropen kommer att leda till samhällsförändringar. Frågan är vad som händer nu. Vad gör vi med det vi vet?

Medverkande

  • Lena Martinsson, professor i genusvetenskap, Göteborgs universitet
  • Ninni Carlsson, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
  • Emma Engdahl, docent i sociologi, Göteborgs universitet

MODERATOR
Torgny Nordin, journalist och författare

Fenomenet ”flygskam” är hett omdebatterat just nu. Är det ett uttryck för innerstadselitism eller ett tecken på ett mer djupgående attitydskifte kring klimatfrågan? Med utgångspunkt i de senaste veckornas diskussioner pratar vi ansvar, konsumtionskultur, kollektivt handlande och vad som krävs för att insikten om klimatförändringens effekter ska resultera i faktisk förändring.

Medverkande:

Det är drygt ett år sedan Donald Trump flyttade in i Vita huset och lika länge har världen förfasats över hans oberäknelighet och hans många utbrott på Twitter. Men är detta hela bilden av Trump och hans administration, eller är det delvis en kuliss som används för att finta bort omvärlden medan USA förändras?

Vi diskuterar Trumps första år som världens mäktigaste man och tittar närmare på hur hans styre har påverkat USA:s in- och utrikespolitik. Vad är det egentligen som pågår bortom utspelen och skandalerna? Vilka konsekvenser kan det få på kort och lång sikt?

Medverkande:

  • Svante Karlsson, docent, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet
  • Olof Larsson, postdoktor, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
  • Bengt Johansson, professor, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet
  • Ola Olsson, professor i nationalekonomi, Göteborgs universitet

Kraften i #MeToo är större än vad någon hade kunnat ana. Men åsikterna om uppropet går isär. Vissa talar om det största som hänt kvinnorörelsen sedan rösträtten, andra om häxjakt. Hur kan vi förstå det som händer nu? Vad gör att MeToo-rörelsen växer sig så stark? Kommer intresset att mattas av eller får det bestående inverkan på hur vi förhåller oss till varandra?

Medverkande:

  • Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap och föreståndare för Centrum för genusforskning, Göteborgs universitet
  • Ninni Carlsson, universitetslektor och forskare i könsrelaterat våld, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
  • Mattias Wahlström, docent och forskare bl a på sociala rörelser, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

2017

Hur påverkar sociala medier vårt politiska engagemang? Lever vi i filterbubblor och parallella informationsvärldar? Finns det en åsiktskorridor? Hur är det med mediedreven? Och vilka möjligheter har utländska makter att infiltrera valkampanjer i Sverige? Det politiska landskapet är både rörligare och rörigare än någonsin. En sak som är säker är dock att vår bild av politiken i hög grad påverkas av medierna och digitaliseringen. Men vilken roll spelar de? Vi diskuterar effekterna på opinionen, förtroendet för politikerna och demokratin i stort.

Medverkande:

  • Bengt Johansson, professor, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
  • Marie Grusell, universitetslektor,  Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
  • Jacob Sohlberg, forskare, Statsvetenskapliga institutionen

Sverigedemokraterna har växt sedan förra valet, Nordiska Motståndsrörelsen tilläts demonstrera i Almedalen och Nya Tider har ställt ut på Bokmässan i Göteborg. Nationalismen och den högerpopulistiska rörelsen har blivit allt synligare i Sverige de senaste åren.

Men vad är det nationalismen och högerpopulismen erbjuder? Är populismen här för att stanna? Och vad är det som nationalister och högerpopulister bygger sina föreställningar på? Hur konstrueras idéer om det nationella ursprunget, kulturarvet, historien och den nationella identiteten?

Medverkande:

  • Gabriella Elgenius, docent i sociologi, Göteborgs universitet
  • Staffan Lundén, doktor i arkeologi, Göteborgs universitet
  • Andreas Johansson Heinö, fil dr i statsvetenskap och förlagschef på Timbro