Bild
En tom skolkorridor
Foto: Jeffrey Kingma
Länkstig

Specialpedagoger tänjde på yrkesrollen under pandemin

En studie av specialpedagogers levda erfarenheter under covid-19-pandemin visar på utmaningar i att upprätthålla gränserna för yrkesrollen och en upplevelse av att ha behövt tumma på de egna yrkesidealen.

Bild
Jonas Udd och Inger Berndtsson
Jonas Udd och Inger Berndtsson

Vid covid-19-pandemins utbrott 2020 gick svenska gymnasieskolor hastigt över till distansundervisning, vilket i ett slag förändrade förutsättningarna för både elever och medarbetare. I en ny studie utforskar doktoranden Jonas Udd tillsammans med Inger Berndtsson, docent i pedagogik, nio specialpedagogers erfarenheter av att arbeta på gymnasiet under pandemin.

Deltagarna valdes för att täcka in olika typer av skolor: mindre, större, kommunala och fristående, i olika delar av landet. Varje respondent intervjuades vid tre tillfällen och fick även föra dagbok.  
   – I materialet ser vi att specialpedagogernas arbetsbörda ökade med pandemin. Dels fick de nya arbetsuppgifter, dels verkar det som att fler elever hamnade i behov av stöd under perioderna med distansundervisning, säger Jonas Udd. 

En av studiens slutsatser är att skolan som fysisk plats verkar vara viktig för specialpedagogernas arbete. I skolans lokaler sker spontana och informella möten som underlättar för goda relationer.

Akuta problem tog över

Specialpedagoger utbildar sig bland annat för att kunna stötta skolor på ett övergripande plan. Men när pandemirestriktionerna rullades ut fick studiens deltagare en strid ström av akuta frågor att hantera. Eftersom många elever plötsligt var i behov av individuellt stöd fick det långsiktiga, organisatoriska arbetet stå tillbaka. Specialpedagogerna i studien vittnar om inre konflikter.
   – Specialpedagogerna känner ett moraliskt ansvar för alla elever i behov av särskilt stöd, så valet att lägga mer tid på individer är ingen konstig omprioritering från deras sida. Men vissa uttrycker också en skam över att ha åsidosatt frågor som egentligen är viktiga för yrkesrollen, säger Jonas Udd. 

Inger Berndtsson fyller i: 
   – Det här är ju en grupp som pratar mycket om hur de ska forma sin roll och värna gränserna för den. Man är mån om sitt uppdrag och att få fram den inkluderande aspekten i det, säger hon. 

Frågor för framtiden

Jonas Udd skulle gärna se en storskalig undersökning om eventuella bestående konsekvenser av pandemin för specialpedagogernas del. Var det många som kompromissade med sina egna gränser? Blev det långsiktiga arbetet lidande? Vad blev i så fall följderna av det? 

Inger Berndtsson reflekterar över hur studiens resultat kan användas för att bättre förbereda studenter på Specialpedagogprogrammet:
   – För mig är det intressant att tänka på hur de existentiella aspekterna lyfts in i de utbildningar vi erbjuder. Om vi vet hur stor betydelse som informella möten har och att det är en del av yrkesrollen att hantera professionell gränssättning – hur rustar vi bäst studenterna för det?

Text: Kristina Modigh
 

Om studien

“SENCOs’ lived experiences of working through the COVID-19 pandemic in Swedish upper secondary schools” av Jonas Udd och Inger Berndtsson finns att läsa här: https://doi.org/10.1080/08856257.2023.2179309