Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet

Allmänna studieplaner

Här finner du studieplaner inom ämnena litteraturvetenskap, idé- och lärdomshistoria samt religionsvetenskap och teologi.

Allmän studieplan för licentiatexamen i litteraturvetenskap Dnr: U 2015/799

Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 16 december 2015. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet – Doktorandreglerna.

Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå.

En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i litteraturvetenskap har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i litteraturvetenskap om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda.

Examensbenämning och ämnesbeskrivning

Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie licentiatexamen i litteraturvetenskap.Litteraturvetenskap är ett brett ämne som omfattar alla aspekter på litteratur, dess historia, formvärld, interaktion med samhället, möten med läsare, användning och funktion inom utbildningsväsendet.

1. Utbildningens mål

1.1 Allmänna nationella mål

Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande:Kunskap och förståelseFör licentiatexamen ska doktoranden

– visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

För licentiatexamen ska doktoranden

– visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

– visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För licentiatexamen ska doktoranden

– visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav

För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet.

2.1 Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets § 39, den som har

1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller

2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

2.2 Särskild behörighetFör att antas till utbildning på forskarnivå i litteraturvetenskap krävs

1. 30 högskolepoäng i litteraturvetenskap på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper.

2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande.

3. Antagning och urval

Antagning till utbildning på forskarnivå i litteraturvetenskap sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd.

Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar:

– En projektplan i vilken den sökande ringar in sitt forskningsområde genom att formulera och motivera projektets syfte, problem, material, relation till tidigare forskning samt genom att diskutera vilka teorier och metoder som kan bli aktuella. Planen bör också innehålla en övergripande tidsplan för arbetet. Projektplanen bedöms utifrån följande kriterier: Originalitet, vetenskaplig relevans och förankring samt genomförbarhet. Projektplanen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges.

– Examensarbeten på avancerad nivå och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: originalitet och vetenskaplig förankring, ämnets svårighetsgrad samt metodisk och framställningsmässig säkerhet.

Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen.

4. Utbildningens innehåll och uppläggning

Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i litteraturvetenskap omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen.

Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling.

Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter.

4.1 Kurser

Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng, varav 27,5 hp utgörs av obligatoriska kurser.

Obligatoriska kurser:

•Litteraturvetenskaplig/humanvetenskaplig teori och metod 7,5 hp.

•Litteraturhistorisk fördjupning om 15 hp, varav minst 7,5 hp med fokus på litteratur fram till och med romantiken.

•Högskolepedagogisk baskurs 5 hp (bör genomgås första forskarutbildningsåret).

Valfria kurser: 32,5 hp.

Examination sker i enlighet med respektive kursplan och kan ske i form av muntlig eller skriftlig tentamen eller en kombination av båda.

Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1).

4.2 Licentiatuppsats

Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng.

Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier.

Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd.

Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

5. Handledning

För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning.

Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten).

Doktorand som begär det har rätt att byta handledare.

6. Individuell studieplan

I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande.

Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.

6.1 Tillgodoräknande

I samband med att den individuella studieplanen upprättas har doktoranden rätt att få prövat tillgodoräknande av delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå.Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte tillgodoräknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med poäng från annan kurs.

Kurs från avancerad nivå kan, efter prövning, ersättas med en annan, valfri kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden och kurspoängen för licentiatexamen.

Kurs på forskarnivå som genomförts medan doktoranden varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne kan, efter prövning, tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden och kurspoängen för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning.

6.2 Tidsplan och finansieringsplan

Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen.

7. Övergångsbestämmelser

Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras.

Allmän studieplan för doktorsexamen i litteraturvetenskap Dnr:2015/800

Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december 2015 Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida.

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet – Doktorandreglerna.

Examensbenämning och ämnesbeskrivning

Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie doktorsexamen i litteraturvetenskap. Litteraturvetenskap är ett brett ämne som omfattar alla aspekter på litteratur, dess historia, formvärld, interaktion med samhället, möten med läsare, användning och funktion inom utbildningsväsendet.

1. Utbildningens mål

1.1 Allmänna nationella mål

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande:

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska doktoranden

– visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

– visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet

Färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska doktoranden

– visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

– visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

– med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen,

– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt,

– visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

– visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För doktorsexamen ska doktoranden

– visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

– visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav

För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel.

2.1 Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel § 39, den som har

1. avlagt en examen på avancerad nivå, eller

2. fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

För att antas till utbildning på forskarnivå i litteraturvetenskap krävs

1. 30 högskolepoäng i litteraturvetenskap på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper.

2. sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande.

3. Antagning och urval

Antagning till utbildning på forskarnivå i litteraturvetenskap sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd. Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar:

– En projektplan i vilken den sökande ringar in sitt forskningsområde genom att formulera och motivera projektets syfte, problem, material, relation till tidigare forskning samt genom att diskutera vilka teorier och metoder som kan bli aktuella. Planen bör också innehålla en övergripande tidsplan för arbetet. Projektplanen bedöms utifrån följande kriterier: Originalitet, vetenskaplig relevans och förankring samt genomförbarhet. Projektplanen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges.

– Examensarbeten på avancerad nivå och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: originalitet och vetenskaplig förankring, ämnets svårighetsgrad samt metodisk och framställningsmässig säkerhet.

Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen.

4. Utbildningens innehåll och uppläggning

Utbildning på forskarnivå i litteraturvetenskap omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i litteraturvetenskap är uppfyllda.

Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling.

Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger.

Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng, varav 27,5 hp utgörs av obligatoriska kurser.Obligatoriska kurser:

•Litteraturvetenskaplig/humanvetenskaplig teori och metod 7,5 hp.

•Litteraturhistorisk fördjupning om 15 hp, varav minst 7,5 hp med fokus på litteratur fram till och med romantiken.

•Högskolepedagogisk baskurs 5 hp (bör genomgås första forskarutbildningsåret).

Valfria kurser: 32,5 hp.

Examination sker i enlighet med respektive kursplan och kan ske i form av muntlig eller skriftlig tentamen eller en kombination av båda.

Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1).

4.2 Avhandling

Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsats kan ingå som en del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form.

Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker till handledarna och vid något av institutionens seminarier.

Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd.

5. Handledning

För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning.

Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten).

Doktorand som begär det har rätt att byta handledare.

6. Individuell studieplan

I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande.

Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.

6.1 Tillgodoräknande

I samband med att den individuella studieplanen upprättas har doktoranden rätt att få prövat tillgodoräknande av delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte tillgodoräknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med poäng från annan kurs.

Kurs från avancerad nivå kan, efter prövning, ersättas med en annan, valfri kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden och kurspoängen för doktorsexamen.

Kurs på forskarnivå som genomförts medan doktoranden varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne kan, efter prövning, tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden och kurspoängen för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning.

6.2 Tidsplan och finansieringsplan

Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation.

7. Övergångsbestämmelser

Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras.

Allmän studieplan för licentiatexamen i idé- och lärdomshistoria Dnr: U 2015/797

Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 16 december 2015. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida.

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet – Doktorandreglerna.

En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i idé- och lärdomshistoria om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda.

Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå.

Examensbenämning och ämnesbeskrivning

Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie licentiatexamen i idé- och lärdoms-historia.

Idé- och lärdomshistoria är ägnat det mänskliga tänkandets historia. En utgångspunkt för ämnet är att idéer alltid är förankrade i miljöer och traditioner. Samspelet mellan historiska källor och olika kontexter kan därmed sägas prägla det idé- och lärdomshistoriska perspektivet.

1. Utbildningens mål

1.1 Allmänna nationella mål

Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande:

Kunskap och förståelse

För licentiatexamen ska doktoranden

•visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialist-kunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.Färdighet och förmågaFör licentiatexamen ska doktoranden

•visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

•visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och•visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För licentiatexamen ska doktoranden

•visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

•visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

•visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav

För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet.

2.1 Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets § 39, den som har

•avlagt en examen på avancerad nivå, eller

•fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

•på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

2.2 Särskild behörighet

För att antas till utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria krävs följande:

•minst 30 högskolepoäng i idé- och lärdomshistoria på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper.

•sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande.

3. Antagning och urval

Antagning till utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansie-ringen av forskarstudierna är säkerställd.

Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar:

•Examensuppsatser på avancerad nivå. Dessa kan kompletteras med examensarbete på grundnivå liksom eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier:originalitet och vetenskaplig förankring, ämnets svårighetsgrad samt säkerhet i det metodiska och språkliga utförandet.

•En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde han/hon skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: Originalitet, vetenskaplig relevans och genomförbarhet. Projektskissen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges.

Antagning och urval sker med beaktande av handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen.

4. Utbildningens innehåll och uppläggning

Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i idé- och lärdomshistoria omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen.

Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling.

Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter.

4.1 Kurser

Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng varav 35 högskolepoäng avser för utbildningen obligatoriska kurser, nämligen

•Teorier och metoder 7,5 hp.

•Vetenskapshistoria 7,5 hp.

•Idé och samhälle 7,5 hp.

•Svensk idé- och lärdomshistoria 7,5 hp.

•Högskolepedagogik, baskurs 5 hp.

Övriga kurser om 25 högskolepoäng bestäms i samråd med handledare. Till sitt innehåll ska en kurs innebära en fördjupning inom något idéhistoriskt relevant område, som kan vara av historisk eller metodologisk/teoretisk karaktär. En individuell läskurs består av enskild inläsning av kurslitteraturen. Examination sker i enlighet med respektive kursplan och kan ske i form av muntlig eller skriftlig tentamen eller en kombination av båda.

Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskar-utbildningsåret.

Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1).

4.2 Licentiatuppsats

Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng.

Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier.

Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd.

Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

5. Handledning

För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning.

Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten).

Doktorand som begär det har rätt att byta handledare.

6. Individuell studieplan

I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorand-examinator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.

6.1 Tillgodoräknande

I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå.

Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ.

•En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen.

•En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning.

6.2 Tidsplan och finansieringsplan

Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen.

7. Övergångsbestämmelser

Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras.

 

Allmän studieplan för doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria Dnr:U 2015/798

Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 16 december 2015. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida.

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet – Doktorandreglerna.

Examensbenämning och ämnesbeskrivning

Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria.

Idé- och lärdomshistoria är ägnat det mänskliga tänkandets historia. En utgångspunkt för ämnet är att idéer alltid är förankrade i miljöer och traditioner. Samspelet mellan historiska källor och olika kontexter kan därmed sägas prägla det idé- och lärdomshistoriska perspektivet.

1. Utbildningens mål

1.1 Allmänna nationella mål

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande:

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska doktoranden

•visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

•visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet

Färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska doktoranden

•visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

•visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

•med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen,

•visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt,

•visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

•visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För doktorsexamen ska doktoranden

•visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

•visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav

För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel.

2.1 Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel § 39, den som har

•avlagt en examen på avancerad nivå, eller

•fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

•på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

2.2 Särskild behörighet

För att antas till utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria krävs

•minst 30 högskolepoäng i idé- och lärdomshistoria på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper.

•sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande.

3. Antagning och urval

Antagning till utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd.

Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar:

•Examensarbeten på avancerad nivå. Dessa kan kompletteras med examensarbete på grundnivå liksom med eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: originalitet och vetenskaplig förankring, ämnets svårighetsgrad samt säkerhet i det metodiska och språkliga utförandet.

•En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde han/hon skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: Originalitet, vetenskaplig relevans och genomförbarhet. Projektskissen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges.

Antagning och urval sker med beaktande av handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen.

4. Utbildningens innehåll och uppläggning

Utbildning på forskarnivå i idé- och lärdomshistoria omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i idé- och lärdomshistoria är upp-fyllda. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling.Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger.

4.1 Kurser

Utbildningen omfattar en kursdel på 60 högskolepoäng varav 35 högskolepoäng avser för utbildningen obligatoriska kurser, nämligen

•Teorier och metoder 7,5 hp. •Vetenskapshistoria 7,5 hp.

•Idé och samhälle 7,5 hp.•Svensk idé- och lärdomshistoria 7,5 hp.

•Högskolepedagogik, baskurs 5 hp. Övriga kurser om 25 högskolepoäng bestäms i samråd med handledare. Till sitt innehåll ska en kurs innebära en fördjupning inom något idéhistoriskt relevant område, som kan vara av historisk eller metodologisk/teoretisk karaktär. En individuell läskurs består av enskild inläsning av kurslitteraturen. Examination sker i enlighet med respektive kursplan och kan ske i form av muntlig eller skriftlig tentamen eller en kombination av båda.

Den högskolepedagogiska baskursen om 5 högskolepoäng bör genomgås det första forskar-utbildningsåret.

Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1).

4.2 Avhandling

Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsats kan ingå som en del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form.

Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand vid institutionens doktorand- och forskarseminarium.

Se vidare information i Regler f ör utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten

Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhand-lingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd.

5. Handledning

För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning.

Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultets-styrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten).

Doktorand som begär det har rätt att byta handledare.

6. Individuell studieplan

I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorand-examinator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.

6.1 Tillgodoräknande

I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att fåtillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ.

•En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen.

•En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning.

6.2 Tidsplan och finansieringsplan

Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation.

7. Övergångsbestämmelser

Doktorander som antagits före 1 januari 2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras.

 

Allmän studieplan för licentiatexamen i religionsvetenskap Dnr: U 2015/795

Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet 18 februari 2016.Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligt på Humanistiska fakultetens hemsida.

För Humanistiska fakultetens regler för forskarutbildningen se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet –Doktorandreglerna.

Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå.

Examensbenämningoch ämnesbeskrivning

Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie licentiatexamen eller teologie licentiatexamen i religionsvetenskap. De centrala forskningsinriktningarna i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet består av bibelvetenskap, kristendomens historia, religionsbeteendevetenskap, religionshistoria, samt systematisk teologi.

1. Utbildningens mål

Utbildning på forskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningens mål är att utveckla sådana kvalificerade kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna bedriva forskning inom idé-och lärdomshistoria samt att bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet genom framställandet av en vetenskaplig uppsats. Arbetet med licentiatuppsatsen är en central del i utbildningen vilken ska ge doktoranden förmåga att kritiskt bearbeta problemställningar inom relevant forskningsområde och att självständigt planera, genomföra och dokumentera detta vetenskapliga arbete.Utbildning på forskarnivå skall utveckla doktorandens kommunikativa och pedagogiska färdigheter vad gäller att uttrycka sig väl i tal och skrift såväl inom som utanför akademiska sammanhang. Doktoranden skall även ha tillägnat sig kunskap om planering, ledning och genomförande av forskningsprojekt. Utbildning på forskarnivå skall även ge möjlighet till internationella kontakter t.ex. i form av medverkan vid forskningskonferenser och/eller vistelse vid utländskt lärosäte.

1.1 Allmänna nationella mål

Enligt examensordningen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för licentiatexamen följande:

Kunskap och förståelse

För licentiatexamen ska doktoranden

- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

För licentiatexamen ska doktoranden

- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och

- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings-och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För licentiatexamen ska doktoranden

- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,

- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav

För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitlet.

2.1 Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen, 7 kapitlets § 39, den som har

- avlagt en examen på avancerad nivå, eller

- fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

- på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

2.2 Särskild behörighet

För att antas till utbildning på forskarnivå i religionsvetenskap krävs följande:

- minst 30 högskolepoäng i religionsvetenskap på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper.

- sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande.

3. Antagning och urval

Antagning till utbildning på forskarnivå i religionsvetenskap sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd.Urval bland sökande ska enligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar:

- Examensuppsatser på avancerad nivå och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: originalitet och vetenskapliga förankring, ämnets svårighetsgrad samt säkerhet i det metodiska och språkliga utförandet.

- En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde han/hon skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier: Originalitet, vetenskaplig relevans och genomförbarhet. Projektskissen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges.

Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen.

4. Utbildningens innehåll och uppläggning

Utbildning på forskarnivå för avläggande licentiatexamen i religionsvetenskap omfattar 120 högskolepoäng och avslutas med licentiatexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en vetenskaplig avhandling.

Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, delta i institutionens gemensamma verksamheter.

4.1 Kurser

Utbildningen omfattar en kursdel på 60högskolepoäng varav 45 högskolepoäng avser för utbildningen obligatoriska kurser:

Obligatoriska kurser:

1.Högskolepedagogik 1, baskurs, 5 hp

2.Teori och metod, 15 hp

3.Ämnesfördjupning, 15 hp

4.Konferenspresentation i teori och praktik,10 hp

Valfria kurser:

5. Valfria kurser om 15 hp fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator.

Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1).

4.2 Licentiatuppsats

Uppsatsen omfattar 60 högskolepoäng.

Doktoranden förväntas avrapportera sitt uppsatsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand genom presentation vid institutionens seminarier.

Licentiatuppsats försvaras vid ett offentligt seminarium. Vid bedömningen av uppsatsen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Uppsatsen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd.

Se vidare Regler för utbildning vid forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

5. Handledning

För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad.Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning.

Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten).

Doktorand som begär det har rätt att byta handledare.

6. Individuell studieplan

I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande. Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.

6.1 Tillgodoräknande

I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ.

- En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för licentiatexamen.

- En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för licentiatexamen som reduceras i motsvarande omfattning.

6.2 Tidsplan och finansieringsplan

Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för avläggande av licentiatexamen.

7. Övergångsbestämmelser

Doktorander som antagits före 1 mars2016 kan, efter samråd med handledare, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras.

Allmän studieplan för doktorsexamen i religionsvetenskap Dnr:U 2015/796

Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 18 februari 2016. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängligtpå Humanistiska fakultetens hemsida.

Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet –Doktorandreglerna.

En doktorand som antagits till studier på forskarnivå för avläggande av doktorsexamen i religionsvetenskap har rätt att begära att få avlägga licentiatexamen i religionsvetenskap om de krav på kurser och uppsats som finns angivna i denna studieplan är uppfyllda.

Termen doktorand används här för studerande på forskarnivå.

Examensbenämningoch ämnesbeskrivning

Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie doktorsexamenellerteologie doktorsexameni religionsvetenskap.

De centrala forskningsinriktningarna i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet består av bibelvetenskap, kristendomens historia, religionsbeteendevetenskap, religionshistoria, samt systematisk teologi.

1. Utbildningens mål

Utbildning på forskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningens mål är att utveckla sådana kvalificerade kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna bedriva forskning inom religionsvetenskap samt att bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet genom framställandet av en vetenskaplig avhandling. Arbetet med doktorsavhandlingen är en central del i utbildningen vilken ska ge doktoranden förmåga att kritiskt bearbeta problemställningar inom relevant forskningsområde och att självständigt planera, genomföra och dokumentera detta vetenskapliga arbete.

Utbildning på forskarnivå skall utveckla doktorandens kommunikativa och pedagogiska färdigheter vad gäller att uttrycka sig väl i tal och skrift såväl inom som utanför akademiska sammanhang. Doktoranden skall även ha tillägnat sig kunskap om planering, ledning och genomförande av forskningsprojekt.

Utbildning på forskarnivå skall även ge möjlighet till internationella kontakter t.ex. i form av medverkan vid forskningskonferenser och/eller vistelse vid utländskt lärosäte.

1.1 Allmänna nationella mål

Enligt examensordningen för doktorsexamen i Högskoleförordningen, Bilaga 2, är målen för doktorsexamen följande:

Kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska doktoranden

- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och

- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet

Färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska doktoranden

- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen,

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med det vetenskapliga samhället och samhället i övrigt,

- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och

- visa förutsättningar för att inom såväl forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och att stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För doktorsexamen ska doktoranden

- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och

- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav

För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel.2.1

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel § 39, den som har

- avlagt en examen på avancerad nivå, eller

- fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

- på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

2.2 Särskild behörighet

För att antas till utbildning på forskarnivå i religionsvetenskap krävs

- minst 30 högskolepoäng i religionsvetenskap på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ett självständigt arbete, eller motsvarande kunskaper.

- sådana kunskaper i svenska och engelska som krävs för att tillgodogöra sig obligatoriska kursmoment samt aktivt delta i seminarier och liknande.

3. Antagning och urval

Antagning till utbildning på forskarnivå i religionsvetenskap sker normalt i samband med institutionens utlysning av doktorandanställningar. För antagning fordras att finansieringen av forskarstudierna är säkerställd.

Urval bland sökande skaenligt Högskoleförordningens 7 kapitel ske med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar:

- Examensarbeten på avancerad nivå och eventuella publikationer. Dessa bedöms utifrån följande kriterier: originalitet och vetenskaplig förankring, ämnets svårighetsgrad samt säkerhet i det metodiska och språkliga utförandet.

- En projektskiss i vilken den sökande anger ett forskningsområde han/hon skulle vilja utveckla, motiverar dess relevans samt diskuterar vilka teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Projektskissen bedöms utifrån följande kriterier:Originalitet, vetenskapliga relevans och genomförbarhet. Projektskissen ger även underlag för bedömning av institutionens handledarkompetens inom det forskningsområde som anges.

Antagning och urval sker med beaktande av institutionens handledningsresurser inom området för doktorandens forskningsinriktning. Antagningen kan förutom granskning av insänd meritering även innefatta intervjuer. Beslut om antagning fattas av prefekten efter beredning på institutionen.

4. Utbildningens innehåll och uppläggning

Utbildning på forskarnivå i religionsvetenskap omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i Studieplan för licentiatexamen i religionsvetenskap är uppfyllda. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket skaleda fram till en vetenskaplig avhandling.Doktoranden ska inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet. Doktoranden ska även delta i institutionens gemensamma verksamheter, om inte särskilda skäl föreligger.

4.1 Kurser

Utbildningen omfattar en kursdel på60högskolepoäng varav 45 högskolepoäng avser för utbildningen obligatoriska kurser:

Obligatoriska kurser:

1.Högskolepedagogik 1, baskurs, 5 hp

2.Teori och metod, 15 hp

3.Ämnesfördjupning, 15 hp

4.Konferenspresentation i teori och praktik,10 hp

Valfria kurser:

5. Valfria kurser om 15 hp fastställs i samråd med handledare och doktorandexaminator.

Om en doktorand önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning ska detta särskilt anges i den individuella studieplanen (se 6.1).

4.2 Avhandling

Avhandlingen omfattar 180högskolepoäng. Den kan utformas som en monografi eller en sammanläggningsavhandling. Licentiatuppsats kan ingå som en del i en doktorsavhandling, antingen i omarbetad eller oförändrad form.

Doktoranden förväntas avrapportera sitt avhandlingsarbete kontinuerligt. Detta sker i första hand vid institutionens doktorand-och forskarseminarium.

Doktorsavhandlingen försvaras vid en offentlig disputationsakt. Vid bedömningen av avhandlingen tas hänsyn till såväl dess innehåll som till försvaret. Avhandlingen bedöms med något av betygen godkänd och underkänd.

Se vidare information i Regler för utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten

5.Handledning

För varje doktorand ska utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Minst en av handledarna ska vara anställd vid Göteborgs universitet, normalt vid den institution där doktoranden är placerad. Minst en av handledarna ska ha docentkompetens och minst en av handledarna ska ha genomgått handledarutbildning.

Doktoranden har rätt till handledning minst enligt den schablon som fastställts av fakultetsstyrelsen (se Reglerför utbildning på forskarnivå vid Humanistiska fakulteten).

Doktorand som begär det har rätt att byta handledare.

6. Individuell studieplan

I samband med antagningen upprättar doktorand och handledare, i samråd med doktorandexaminator, en elektronisk individuell studieplan, som ska fastställas senast inom två månader från studiernas påbörjande.

Den individuella studieplanen ska följas upp minst en gång per år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.

Doktorand, handledare och doktorandexaminator ska skriftligen intyga att de tagit delav den individuella studieplanen och eventuella ändringar som görs i den.

6.1 Tillgodoräknande

I samband med att den individuella studieplanen upprättas har en doktorand rätt att begära att få tillgodoräkna delar av tidigare godkänd utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå. Poäng som utgör del av den allmänna eller särskilda behörigheten kan inte samtidigt räknas som poäng på forskarnivå utan måste ersättas med annan kurs. I övrigt gäller följande alternativ.

- En doktorand som på avancerad nivå med godkänt resultat genomgått en kurs som ingår i de obligatoriska eller valfria kurserna på forskarnivå har rätt att begära att kursen ersätts med en annan kurs med samma omfång i den individuella studieplanen. Detta påverkar inte studietiden för doktorsexamen.

- En doktorand som genomfört delar av sin forskarutbildning medan han eller hon varit antagen till studier på forskarnivå vid annat lärosäte eller i annat ämne har rätt att begära att dessa delar tillgodoräknas utan att ersättas med annat. Detta påverkar studietiden för doktorsexamen som reduceras i motsvarande omfattning.

6.2 Tidsplan och finansieringsplan

Den individuella studieplanen ska innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation.

7. Övergångsbestämmelser

Doktorander som antagits före 1 mars2016 kan, efter samråd med handledare och doktorandexaminator, hos prefekten begära att få gå över till denna studieplan. Den individuella studieplanen ska då uppdateras.