Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Tre flickor tittar i dator
Foto: Max Fischer
Länkstig

SENSE - Elevers självuppfattning och skolprestation: ömsesidiga relationer och effekter av sociala jämförelser och betyg

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
5,98 miljoner
Projekttid
2020 - 2023
Projektägare
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Finansiär
Vetenskapsrådet

Kort beskrivning

Detta 4-åriga projekt, finansierat av Vetenskapsrådet (2020-2023) kommer att undersöka betydelsen av elevers självbedömda kompetens (self-concept/self-efficacy) för prestationer i skolan. Projektet kommer även att undersöka effekter av betyg på elevers fortsatta lärande och motivation. Samtliga studier inom projektet bygger på den longitudinella databasen Utvärdering genom Uppföljning (UGU) där enkät- och registerdata för 10 representativa urval av elever födda mellan 1948 och 2004 finns tillgängliga.

Populärvetenskaplig beskrivning

Det framstår som självklart att elever som är duktiga i skolan också har en positiv självbild vad gäller skolprestationer, och ett sådant mönster framkommer också i forskningen. Men en närmare anblick visar att det är mer komplicerat än så. För det första är skolprestation inte något som är enkelt att bedöma. En elev kan vara duktig i vissa ämnen och mindre duktig i andra ämnen, och detta gäller också olika delar av ämnen. För det andra kan ett samband mellan faktisk skolprestation och självbedömd prestation uppkomma på olika sätt. De faktiska skolprestationerna kan ge upphov till självbedömningen, men det kan också förhålla sig så att en elev med en positiv uppfattning om den egna förmågan blir mer intresserad och motiverad att studera, och därför når bättre resultat. Båda dessa förklaringar kan också samtidigt vara giltiga. Mycket av forskningen inom projektet handlar om att ta reda på dels hur elevers självuppfattning varierar över olika ämnen och mellan olika uppgifter inom ämnen, dels hur orsakssambanden ser ut mellan skolprestationer och självbedömda prestationer.

Projektet kommer också att ta reda på hur dessa relationer och orsakssamband ser ut för olika grupper av elever, till exempel flickor och pojkar och låg- och högpresterande elever. I forskningen görs en åtskillnad mellan två olika sätt att beskriva självuppfattad kompetens. Det ena använder sig av begreppet ”self-concept” (självuppfattning) och som avser mer allmänna aspekter, som hur man uppfattar graden av duktighet i olika skolämnen som svenska, engelska och matematik. Det andra använder sig av begreppet ”self-efficacy” (självtilltro) och avser hur man bedömer den egna förmågan att lösa olika konkreta uppgifter, som att skriva ett brev på engelska eller genomföra addition. Inom ett första delprojekt kommer vi att undersöka dessa två sätt att närma sig självbedömd kompetens, och hur de samvarierar med elevernas skolprestationer. I detta delprojekt kommer vi också att undersöka hur sambanden gestaltar sig över tid, med särskilt fokus på förändringar i skolprestation och självbedömning mellan åk 6 och åk 9. Vi kommer då att använda oss av statistiska metoder som gör det möjligt att bestämma i vilken utsträckning självbedömning i åk 6 påverkar prestation i åk 9, och i vilken utsträckning prestation i åk 6 påverkar självbedömning i åk 9. Tidigare forskning har visat att elevernas självbedömda förmåga påverkas av jämförelser med klass- och skolkamrater. Sådana sociala jämförelser medför att en elev som går i en högpresterande klass får en lägre självbedömd förmåga än då samma elev går i en klass med lägre prestationsnivå. En konsekvens av detta är att då elever placeras i en klass eller skola på grundval av tidigare prestationer, kommer medelbedömningen av den egna förmågan att sjunka. Men tidigare forskning pekar också på att även prestationerna tenderar att sjunka. Detta fenomen har döpts till ”the big-fish-in-a-small-pond-effect” (BFLPE) och förklaras med att elever tappar i motivation då de inte längre hör till de bättre i klassen.

I Sverige har skillnaderna i prestationer mellan olika skolor och klasser ökat sedan mitten av 1990, och detta gör det möjligt att i ett andra delprojekt undersöka hur BFLPE förändrats i Sverige mellan elever födda vid olika tidpunkter under de senaste 30 åren. I ett tidigare projekt undersökte vi effekter av betygssättning på senare prestationer för elever födda 1967, där hälften av eleverna fått tidiga betyg och hälften inte fått det. Resultaten visade på en negativ effekt av betygssättning på lågpresterande elevers senare prestationer.

I ett tredje delprojekt kommer vi att gå vidare med studier av betygens effekt på det fortsatta lärandet. Vi kommer då att jämföra elever födda 1998 med elever födda 2004. Elever födda 1998 blev betygssatta i årskurs 8 medan elever födda 2004 fick betyg i årskurs 6. Det är också intressant att jämföra resultaten i denna undersökning med den tidigare undersökningen, eftersom det relativa betygssystemet har ersatts av ett kriterierelaterat system där det också finns ett betygssteg (F), som innebär icke godkänt. Samtliga studier inom projektet bygger på den longitudinella databasen Utvärdering genom Uppföljning (UGU) där data för 10 representativa urval av elever födda mellan 1948 och 2004 finns tillgängliga. Genom frågeformulär i åk 6 och 9, och vissa fall även i gymnasiet finns information om bland annat elevernas självbedömda kompetens, motivation, intresse, liksom olika bakgrundsvariabler.

Forskningsfokus

Projektet är uppdelat i tre delprojekt och här följer en beskrivning av dessa.

Delprojekt 1

Detta delprojekt avser att undersöka validiteten och prediktionskraft för olika mått på elevers självbedömda kompetens för akademiska prestationer såsom self-concept och self-efficacy.  En första uppsättning studier fokuserar på konceptuella skillnader mellan självbedömd kompetens (self-concept och self-efficacy), medan en andra uppsättning studier undersöker dubbelriktade relationer mellan självuppfattningar av kompetens och skolprestationer.

Självbedömning av kompetens (self-concept och self-efficacy) har i tidigare forskning visat sig förutsäga akademisk framgång och olika mått på self-concept och self-efficacy har också visat sig kunna förutsäga senare akademisk framgång (Bong & Skaalvik, 2003). Emellertid har forskningen inte uppnått konsensus när det gäller hur dessa mått på självbedömd kompetens förutsäger akademisk prestation och deras relativa betydelse för akademisk prestation.

Det har föreslagits att self-concept är ett bättre mått för att förutsäga akademiska prestationer för yngre elever som ännu inte har utvecklat en tydlig känsla av sina kompetenser på specifika uppgifter. Self-efficacy tycks vara ett bättre mått för att förutsäga skolframgång för äldre elever eftersom de har utvecklat sin självuppfattning av kompetens på specifika uppgifter. Självuppfattning av kompetens på specifika uppgifter och ämnen (self-efficacy) utvecklas under skolgången genom återkoppling från lärare, skolkompisar och andra personer samt de egna erfarenheterna av lärande (Bong & Skaalvik, 2003). Detta antyder att mått på self-efficacy i större utsträckning än mått på self-concept påverkas av domän- och uppgiftspecifika faktorer. Denna hypotes kommer att undersökas genom att anpassa CFA-modeller (Confirmatory Factor Analyses) för self-concept t.ex. "Hur bra tycker du att du är på svenska" och "Hur bra tror du att du är i matematik" vilket är generella och övergripande påstående och för self-efficacy t.ex. ”Hur väl läser och förstår du en text på svenska” och ”Hur väl gör du mental aritmetik” som visar mer specifika kompetenser i respektive ämne. Vi förväntar oss en modell med self-concept med en gemensam faktor medan för en modell med self-efficacy förväntar vi oss en faktor för varje enskilt ämne i svenska, engelska och matematik samt en övergripande higher-order faktor. Dessa två modeller kommer att relateras till varandra för att undersöka om det finns en överlappning mellan faktorerna, och genom att lägga till betyg och nationella provresultat kan analysen förutsäga betydelsen av self-concept och self-efficacy. Data för årskurs 6 finns tillgängliga för kohorterna 1992, 1998 och 2004; data för årskurs 9 och 12 finns tillgängliga för kohorterna 1992 och 1998; och data för årskurs 9 kommer att finnas tillgängliga för kohorten 2004 under senare delen av 2020 eller början av 2021. Dessa data ger ett rikt material för att undersöka frågor om self-concept/self-efficacy, såsom dimensionalitet och variation i måtten över tid och kohorter. För alla kohorter finns information tillgänglig för mer än en årskurs, vilket möjliggör utredning av stabilitet och förändring av self-concept och self-efficacy över tid för samma individ. Genom att använda korslaggad panelanalys med strukturell ekvationsmodelleringsteknik (SEM) är det också möjligt att undersöka i vilken utsträckning självuppfattningar av kompetens i tidigare betyg påverkar prestation i senare betyg och i vilken utsträckning prestation i tidigare betyg påverkar självuppfattningar om kompetens i senare betyg. Med tanke på att kohorterna 1992 och 1998 inte har information om skolprestationer i årskurs 6 (betyg och nationella prov) kommer undersökningen av sådana dubbelriktade influenser mellan self-concept/self-efficacy och skolprestationer att vara något begränsad, men måtten på kognitiva förmågor i årskurs 6 kommer att användas som ett mått för tidig prestation.

Den longitudinella designen kan också utvidgas till att omfatta ytterligare variabler för att undersöka relationer mellan self-concept/self-efficacy och skolprestation. Frågeformulären i UGU-projektet innehåller indikatorer på inre och yttre motivation, som är av stort teoretiskt intresse som en möjlig medierande variabel i detta sammanhang. Andra potentiellt intressanta medieringsvariabler är upplevda krav på lärande/prestationer och upplevelser av stress och oro. Det är också av stort intresse att undersöka könsskillnader med avseende på skolprestation, självuppfattningar av kompetens (self-concept/self-efficacy), upplevda skolkrav och oro och särskilt så om dessa relationer är olika för män och kvinnor. Ett enkelt sätt att undersöka sådana modererande effekter är att dela upp urvalet efter kön och använda en två-grupps SEM-analys. Modererande effekter av andra elevegenskaper som föräldrars utbildningsnivå- och migrationsbakgrund kommer också att undersökas.

Delprojekt 2

Detta delprojekt avser att undersöka ett fenomen som kallas Big-Fish-Little-Pond-Effect (BFLPE) som innebär att elever jämför sig med varandra och detta påverkar både deras upplevda och självbedömda kompetens och skolprestationer. Dessa sociala jämförelser och betydelsen av den grupp som eleven tillhör, tycks påverka elevernas skolprestationer och motivation. Vi kommer att undersöka effekten av skolans genomsnittsprestation (betyg) för elevernas self-concept och self-efficacy, och pröva en ev. negativ relation mellan skolans genomsnittsprestation och elevernas self-concept och self-efficacy. Även om studier har gjorts med avseende på BFLPE, finns det en inkonsekvens i de rapporterade effektstorlekarna och svårigheter att hitta förklaringar (Fang et al., 2018). Vissa resultat tyder på att BFLPE är konsekvent över olika nivåer av kognitiv förmåga (Marsh & Hau, 2003; Nagengast & Marsh, 2012), medan andra resultat tyder på att högpresterande elever inte påverkas av BFLPE i samma utsträckning som lågpresterande elever (Marsh & Rowe, 1996; Trautwein et al. , 2009).

Dessutom har det föreslagits att BFLPE är en åldersbaserad process och ett interkulturellt fenomen, som är starkare bland gymnasieelever, i vissa länder och när verbalt self-concept övervägs (Fang et al., 2018). Elevernas kognitiva förmåga, ålder och kön kommer att användas som förklaringsvariabler (moderatorer) i de planerade studierna. Data för födelsekohorter 1972, 1977, 1992, 1998 och 2004 kommer att användas i studierna. Dessa kohorter väljs av två skäl. Den första är att de alla innehåller mått på self-concept/self-efficacy och att registerdata för skolprestation i årskurs 9 finns tillgängliga i form av betyg. Den andra anledningen är att kohorterna 1972–1977 i huvudsak inte påverkades av decentraliserings- och avregleringsreformerna i det svenska skolsystemet som ägde rum i början av 1990-talet, medan kohorterna 1992–2004 var och är starkt påverkade av den dramatiska ökningen av skolsegregation som var en konsekvens av reformerna. För de tidiga födelsekohorterna var skillnaderna i prestationsnivå nästan obefintliga (ICCs runt .03) medan skolskillnaderna i prestationer för de senare kohorterna ökade linjärt upp till cirka .14 (National Agency for Education, 2018; Yang Hansen & Gustafsson, 2019). Vi förväntar oss därför större BFLP-effekter som en funktion av ökande skillnader i skolan för prestationsnivå. Med tanke på att flera kommuner sedan en tid tillbaka använder GPA från årskurs 9 som en grund för urval av elever till attraktiva skolor och program på gymnasienivå, genererar detta betydande segregering med avseende på prestationsnivå.

I det första steget kommer mätmodeller för self-concept/self-efficacy och motivation att konstrueras, vilket kommer att göras i nära samarbete med delprojekt 1. Därefter kommer modeller att konstrueras där genomsnittsprestation på skolnivå relateras till self-concept/self-efficacy på individnivå och i nästa steg relateras till senare akademisk prestation och utbildningsnivå. Bakgrundsvariabler som kön, kognitiv förmåga, ålder och familjens utbildningsbakgrund kommer att inkluderas i analyserna. Jämförelser kommer också att göras mellan resultaten för åren 1972 - 1977 å ena sidan och åren 1992 - 2004 å andra sidan, samt mellan kohorterna 1992, 1998 och 2004.

Delprojekt 3

Utgångspunkten för delprojekt 3 är resultat från det avslutade forskningsprojektet Grades: Comparability, prognostic validity and effects on learning (COMP) som visade på negativa effekter av betygssättning på elevernas lärande. I COMP-projektet identifierades en negativ betygseffekt för lågpresterande elevers senare skolprestationer i det normrelativa betygssystemet (Klapp, Cliffordson & Gustafsson, 2014, Klapp, 2015, Klapp, 2018). I detta delprojekt kommer analyser av den negativa betygseffekten att genomföras inom det nuvarande mål-relaterade betygssystemet. Det nuvarande mål-relaterade betygssystemet har ett betygssteg som innebär ”misslyckande” (F) som gör att det blir svårare för eleverna att fortsätta till nästa nivå inom utbildningssystemet då kraven på antal godkända betyg har ökat. Således kan den negativa betygseffekten som hittades i det tidigare normrelativa betygssystemet vara starkare för lågpresterande elever i det mål-relaterade betygssystemet. Denna typ av analyser har inte genomförts för de målrelaterade betygen tidigare. Födelsekohorten 1998 fick inte betyg förrän i årskurs 8, medan födelsekohorten 2004 fick betyg redan i årskurs 6 och nationella prov redan i klass 3, och i årskurs 6–9. Dessa två kohorter skiljer sig således med avseende på flera karakteristika i betygssystemet. Information om kön, kognitiv förmåga, familjens utbildningsbakgrund och efterföljande betyg finns dock tillgänglig för båda kohorterna. Även om det inte är möjligt att skapa en perfekt experimentell design i efterhand, kan födelsekohorten 2004 betraktas som en experimentgrupp som får betyg och nationella tester som ”behandling”, medan 1998-kohorten är en kvasi-kontrollgrupp. Naturligtvis skiljer sig grupperna också i andra avseenden: 2004-kohorten hade nationella prov i svenska och matematik i klass 3 medan 1998-kohorten inte hade det; 1998-kohorten hade Lpo94-läroplanen och 2004-kohorten Lgr 11-läroplanen; och under de sex år som skiljer de två födelsekohorterna har det skett demografiska och samhälleliga förändringar. Några av dessa skillnader kan kontrolleras med registerdata, medan andra endast kan hanteras vid tolkning av resultat. Det faktum att de två födelsekohorterna har data från identiska frågeformulär i årskurs 6 och 9 tillsammans med data för skolprestationer mot slutet av grundskolan möjliggör detaljerade jämförelser av de två kohorterna, med båda beskrivande tillvägagångssätt och multivariata modelleringstekniker med antingen en-grupp- eller två-gruppanalyser. Bakgrundsvariabler som kön, kognitiv förmåga och familjens utbildningsbakgrund kommer att inkluderas i analyserna för att undersöka interaktionseffekter.

Forskningsfrågor

Forskningsprogrammet kommer att undersöka forskningsfrågor som handlar om följande områden:

  • Validitet och prediktionskraft av självbedömd kompetens för akademiska prestationer, genom mediering genom motivation och modererad av kön, kognitiv förmåga och föräldrars utbildningsnivå. Reciproca relationer mellan självbedömd kompetens och akademiska prestationer kommer också att undersökas.
  • Betydelsen av sociala jämförelser och referensgrupp på elevers självbedömda kompetens, akademisk motivation och skolprestationer.
  • Konsekvenser av betygssättning för elevers senare prestationer och betydelsen av medierande relationer av självbedömd kompetens, akademisk motivation och modererande effekter av kön och kognitiv förmåga.

Medlemmar

Alli Klapp, projektledare, alli.klapp@ped.gu.se

Jan-Eric Gustafsson, projektledare, jan-eric.gustafsson@ped.gu.se

Stefan Johansson, handledare, stefan.johansson@ped.gu.se

Monica Rosén, handledare, monica.rosen@ped.gu.se

David Clarke, doktorand, david.russell.clarke@gu.se

Thea Klapp, doktorand, thea.klapp@gu.se

Forskningsmiljö och dataunderlag

Projektet ingår i forskningsmiljön Förutsättningar Utbildning resultat (FUR) och data som används kommer från den nationella infrastrukturen Utvärdering Genom Uppföljning (UGU).