Bild
Logotyp för forskargruppen FUR
Länkstig

Förutsättningar Utbildning Resultat, FUR

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Monica Rosén

Kort beskrivning

Forskningsmiljön FUR har ungefär 30 medlemmar och i den har sedan lång tid bedrivit forskning kring en samling klassiska pedagogiska frågor, som kan sammanföras under tre huvudkategorier: Individuella förutsättningar för utbildning, utbildningens organisation och resurser samt resultat av utbildning på individ- och systemnivå.

Forskningskollegium

Forskargruppens kollegium inbjuder några gånger per termin till öppna seminarier angående aktuella pedagogiska frågor kring kvantitativ forskning om de klassiska pedagogiska frågorna.

Forskningsfokus

Ett gemensamt drag för mycket av forskningen inom miljön är att den baseras på storskaliga undersökningar och ofta på registerdata. Sedan 1961 har longitudinella undersökningar av successiva kohorter av elevurval genomförts i nära samarbete med SCB, vilket lett till uppbyggnad av ett unikt datamaterial, UGU (Utvärdering genom uppföljning). I anslutning till olika forskningsprojekt har nya data, bland annat i form av registerdata, tillförts databasen. Mycket forskning utförs också kring de databaser som byggts upp kring de komparativa studierna av elevers kunskaper och färdigheter, och då framförallt IEA-undersökningarna.

Ytterligare ett gemensamt drag för mycket av forskningen är att multivariata statistiska metoder utnyttjas. Med dessa metoder kan många förklaringsvariabler analyseras samtidigt, och det är möjligt att arbeta med latenta, icke direkt observerbara variabler. Vidare gör dessa metoder det möjligt att samtidigt analysera data på flera observationsnivåer (t.ex. klass och elev), vilket öppnar möjligheter att studera frågor som tidigare varit svåra eller omöjliga att besvara. Inom gruppen finns också intresse av fortsatt utveckling av sådana analysmetoder.

Forskningsfrågor

Individuella förutsättningar för utbildning

Olika individuella karakteristika, som exempelvis förkunskaper, intellektuella och personlighetsmässiga egenskaper, är av betydelse för framgångsrikt deltagande i utbildning.

Vid institutionen finns en forskningstradition som fokuserar på individuella differenser i kognitiva förmågor. Forskningen inom detta fält går tillbaka till 1950-talet, då Kjell Härnqvist publicerade arbeten kring den så kallade begåvningsreserven (Husén & Härnqvist, 2000). Den senare forskningen har uppmärksammat mer grundforskningsorienterade frågor kring de kognitiva förmågornas struktur. Därutöver har tillämpade frågeställningar som avser urval av sökande till olika utbildningar undersökts. En annan tillämpningsorienterad forskningslinje har avsett utveckling av instrument för mätning av kognitiva förmågor.

Betygens egenskaper som urvalsinstrument har också undersökts, och de har visats ha mycket god prognosförmåga. Detta trots att studier också har påvisat de stora utmaningar som lärare möter i att sätta rättvisande betyg.

Elevers motivation har i gruppens forskning kommit att uppmärksammas både som en viktig individuell förutsättning för utbildning och som ett viktigt resultat av utbildning.

Fonologisk förmåga som en viktig förutsättning för den tidiga läsningen har studerats, liksom den fonologiska förmågans roll vid dyslexi. Både preventions- och interventionsstudier har genomförts för att underlätta den tidiga läsningen respektive motverka läs- och skrivsvårigheter. Den fonologiska förmågans struktur har också studerats i relation till de kognitiva förmågornas struktur.

Studier av de individuella förutsättningarna för utbildning har också haft anknytning till utbildningssociologiska frågeställningar kring den sociala bakgrundens betydelse för utbildningsval och studieresultat. De har framgångsrikt kunnat belysas med hjälp av de longitudinella individdatabaser som Härnqvist och Svensson började bygga upp under 1960-talets början (Utvärdering Genom Uppföljning, UGU).

Utbildningens organisation och resurser

Inom gruppen studeras olika strukturella och organisatoriska aspekter av utbildningssystem, särskilt med avseende på differentiering och segregation (Gustafsson, 2006; Hansson & Gustafsson 2016; Hansen & Gustafsson, 2016). Internationellt hör dessa frågeställningar hemma under teoribildningar inom ”educational effectiveness” och ”opportunity to learn” (McDonnell, 1995; Scherens, 2016, Creemers & Kyriakides, 2007; Creemers, Kyriakides & Sammons, 2010) En av frågeställningarna som undersöks avser den relativa betydelsen av olika resursfaktorer, och ett huvudresultat är att lärarkompetens har stor betydelse för elevers skolresultat (Gustafsson, 2003; Myrberg, Johansson & Rosén, 2015). Resursfaktorer undersöks bland annat ur ett likvärdighetsperspektiv, med utgångspunkt i exempelvis utbildningens geografiska tillgänglighet, gruppers sociala sammansättning, utbildningens innehåll och kvalitet, eller i huvudmannaskapets betydelse på individ- och gruppnivå (Myrberg & Rosén, 2006; Gustafsson, Nilsen & Hansen, 2016) I takt med olika utbildningsreformer och samhällsförändringar har forskningsfrågorna alltmer kommit att omfatta förändringar över tid, både vad gäller organisation och resurser.

Resultat på Individ och systemnivå

Stor uppmärksamhet ägnas åt att beskriva och analysera resultat av utbildning. Dessa beskrivningar avser kunskaper och färdigheter inom olika områden, men eftersom de karakteristika som utgör individuella förutsättningar för utbildning också påverkas av utbildning, utgör även dessa viktiga resultat av utbildning.

En forskningslinje, som går tillbaka till studier genomförda av Härnqvist på 1960-talet, avser effekter av utbildning på kognitiva förmågor, och såväl de tidigare som de senare studierna visar på starka effekter av utbildning på generella kognitiva förmågor (Gustafsson, 2016).

Effekter av utbildning på elevernas motivation och attityder till skolan är ett annat viktigt område, vilket bland annat studeras i jämförelser mellan länder (t.ex. Giota& Gustafson 2017), mellan olika tidpunkter (Holfve-Sabel, 2006), och mellan olika klassrum (Holfve-Sabel & Gustafsson, 2005).

Sedan slutet av 1990-talet har forskare inom gruppen varit engagerade i arbete med komparativa studier av utbildningsresultat. Arbetet har omfattat såväl genomförande av den svenska delen av den internationella läsundersökningen IEA PIRLS 2001 (Rosén, Myrberg, & Gustafsson, 2005) som analys av data från denna och andra IEA-undersökningar. En huvudfråga är hur svenska elevers läsprestation har förändrats över tid, vilken undersöks genom att utnyttja data från 1970, 1991 och 2001. I anslutning till detta undersöks också olika tänkbara orsaker till de observerade förändringarna. En annan fråga avser betydelsen av elevers sociala bakgrund för utbildningsresultat i olika länder (Yang, 2003a, 2003b), och om sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer har förändrats som en följd av den svenska skolans förändringar.

Creemers, B. P. M., Kyriakides, L., & Sammons, P. (2010). Methodological advances in educational effectiveness research. London, UK: Routledge.

Creemers, B., & Kyriakides, L. (2007). The dynamics of educational effectiveness: A contribution to policy, practice and theory in contemporary schools. London, UK, Routledge.

Giota Joanna. & Gustafsson, Jan-Eric. (2017) Perceived Demands of Schooling, Stress and Mental Health: Changes from Grade 6 to Grade 9 as a Function of Gender and Cognitive Ability. Stress and Health, 33 (3), 253–266. DOI: https://doi.org/10.1002/smi.2693

Gustafsson, Jan-Eric (2003), What do we know about effects of school resources on educational results? Swedish Economic Policy Review 10 (2003) 77-110.

Gustafsson, J.-E. (2006). Barns utbildningssituation. Bidrag till ett kommunalt barnindex, Stockholm: Rädda Barnen.

Gustafsson, J.-E. (2016). Lasting effects of quality of schooling: Evidence from PISA and PIAAC. Intelligence, 57, 66-72. DOI: https://doi.org/10.1016/j.intell.2016.05.004

Gustafsson, Jan-Eric., Nilsen, Trude., & Hansen, Kajsa, Yang (2016) School characteristichttps://doi.org/10.1016/j.intell.2016.05.004s moderating the relation between Student socio-economic status and mathematics achievement in grade 8. Evidence from 50 countries in TIMSS 2011. Studies in Educational Evaluation. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.stueduc.2016.09.004

Hansen, Kajsa, Yang., & Gustafsson, Jan-Eric (2016) Causes of educational segregation in Sweden – school choice or residential segregation. Educational Research and Evaluation, 22,1-2, 23-44. DOI: http://dx.doi.org/10.1080/13803611.2016.1178589

Hansson, Åse., & Gustafsson, Jan-Eric. (2016). Pedagogisk segregation: Lärarkompetens i den svenska grundskolan ur ett likvärdighetsperspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 21, 1-2, 56-78.

Holfve-Sabel, Mary-Anne., Gustafsson, Jan-Eric (2005). Attitudes towards school, teacher and classmates at classroom and individual levels: an application of two-level confirmatory factor analysis. Scandinavian Journal of Educational Research, 49 (2), 187-202.

Holfve-Sabel, Mary-Anne. (2006) A comparison of student attitudes towards school, teachers and peers in Swedish comprehensive schools now and 35 years ago, Educational Research, 48:1, 55-75, DOI:  https://doi.org/10.1080/00131880500498446

Husén , T . & Härnkvist , K . ( 2000 ) . Begåvningsreserven . En återblick på ett halvsekels forskning och debatt . Uppsala : Universitetstryckeriet .

McDonnell, L. M. (1995). Opportunity to learn as a research concept and a policy instrument. Educational evaluation and policy analysis, 17(3), 305-322.

Myrberg, Eva., Johansson, Stefan., & Rosén, Monica. (2015) Formal Teacher Competence and its Effect on Pupil Reading Achievement. Scandinavian Journal of Educational Research, 59, 5, 564-582.

Myrberg, E. and Rosen, M. (2006) 'Reading Achievement and Social Selection in Independent Schools in Sweden: Results from IEA PIRLS 2001.

Rosén, Monica., Myrberg, Eva., Gustafsson, Jan-Eric. (2005) Läskompetens i skolår 3 och 4: nationell rapport från PIRLS 2001 i Sverige: The IEA Program in International Reading Literacy Study. Report from Göteborg University.

Scheerens, J. (2017). Opportunity to Learn, Curriculum Alignment and Test Preparation: A Research Review. Springer International Publishing.

Yang, Yang. (2003). Dimensions of Socioeconomic Status and the Relationship to Mathematics and Science Achievement at Individual and Collective Levels. Scandinavian Journal of Educational Research, 47 (1), 21-41.

Yang, Yang. (2003). A cross-country Comparison on the Effects of Socio-economic Status at Individual and Collective Levels. In L. M. Herrera & G. Francia (Eds.), Educational Policies: Implications for Equity, Equality and Equivalence. (Book chapter). Örebro University. Örebro.

Medlemmar

Lista över aktiva medlemmar associerade med FUR-gruppen.

Aimee Haley, Universitetslektor, aimee.haley@gu.se

Allan Svensson, Professor emeritus, allan.svensson@ped.gu.se

Alli Klapp, Docent, alli.klapp@ped.gu.se

Anna Maria Fjellman, Universitetslektor, anna.maria.fjellman@gu.se

Caroline Berggren, Docent, caroline.berggren@ped.gu.se

Cecilia Thorsen, Universitetslektor på Högskolan väst, cecilia.thorsen@hv.se

Curt Hagquist, Professor emiritus, curt.hagquist@gu.se

Daniel Bergh, Universitetslektor, daniel.bergh@gu.se

Frank Bach, Universitetslektor, frank.bach@gu.se

Göran Söderlund, Universitetslektor, goran.soderlund@gu.se

Ilze Lace, Universitetslektor, ilze.lace@gu.se

Jan-Eric Gustafsson, Professor emeritus, seniorforskare, jan-eric.gustafsson@ped.gu.se

Kajsa Yang Hansen, Professor, kajsa.yang-hansen@ped.gu.se

Linda Borger, Universitetslektor, linda.borger@gu.se

Lisa Palmqvist, Universitetslektor, lisa.palmqvist@gu.se

Malena Åvall, Universitetsadjunkt, malena.avall@gu.se

Marcus Warnby, Universitetsadjunkt, marcus.warnby@gu.se

Maria Jarl, Universitetslektor, maria.jarl@gu.se

Stefan Johansson, Docent, stefan.johansson@gu.se

Victoria Helen Rolfe, Universitetslektor, victoria.rolfe@gu.se

Kompendier i statistik