Förutsättningar Utbildning Resultat, FUR

Forskningsfokus

Ett gemensamt drag för mycket av forskningen inom miljön är att den baseras på storskaliga undersökningar och ofta på registerdata. Sedan 1961 har longitudinella undersökningar av successiva kohorter av elevurval genomförts i nära samarbete med SCB, vilket lett till uppbyggnad av ett unikt datamaterial, UGU (Utvärdering genom uppföljning). I anslutning till olika forskningsprojekt har nya data, bland annat i form av registerdata, tillförts databasen. Mycket forskning utförs också kring de databaser som byggts upp kring de komparativa studierna av elevers kunskaper och färdigheter, och då framförallt IEA-undersökningarna.

Ytterligare ett gemensamt drag för mycket av forskningen är att multivariata statistiska metoder utnyttjas. Med dessa metoder kan många förklaringsvariabler analyseras samtidigt, och det är möjligt att arbeta med latenta, icke direkt observerbara variabler. Vidare gör dessa metoder det möjligt att samtidigt analysera data på flera observationsnivåer (t.ex. klass och elev), vilket öppnar möjligheter att studera frågor som tidigare varit svåra eller omöjliga att besvara. Inom gruppen finns också intresse av fortsatt utveckling av sådana analysmetoder.

Forskningsfrågor

Individuella förutsättningar för utbildning

Olika individuella karakteristika, som exempelvis förkunskaper, intellektuella och personlighetsmässiga egenskaper, är av betydelse för framgångsrikt deltagande i utbildning.

Vid institutionen finns en forskningstradition som fokuserar på individuella differenser i kognitiva förmågor. Forskningen inom detta fält går tillbaka till 1950-talet, då Kjell Härnqvist publicerade arbeten kring den så kallade begåvningsreserven (Husén & Härnqvist, 2000). Den senare forskningen har uppmärksammat mer grundforskningsorienterade frågor kring de kognitiva förmågornas struktur. Därutöver har tillämpade frågeställningar som avser urval av sökande till olika utbildningar undersökts. En annan tillämpningsorienterad forskningslinje har avsett utveckling av instrument för mätning av kognitiva förmågor.

Betygens egenskaper som urvalsinstrument har också undersökts, och de har visats ha mycket god prognosförmåga. Detta trots att studier också har påvisat de stora utmaningar som lärare möter i att sätta rättvisande betyg.

Elevers motivation har i gruppens forskning kommit att uppmärksammas både som en viktig individuell förutsättning för utbildning och som ett viktigt resultat av utbildning.

Fonologisk förmåga som en viktig förutsättning för den tidiga läsningen har studerats, liksom den fonologiska förmågans roll vid dyslexi. Både preventions- och interventionsstudier har genomförts för att underlätta den tidiga läsningen respektive motverka läs- och skrivsvårigheter. Den fonologiska förmågans struktur har också studerats i relation till de kognitiva förmågornas struktur.

Studier av de individuella förutsättningarna för utbildning har också haft anknytning till utbildningssociologiska frågeställningar kring den sociala bakgrundens betydelse för utbildningsval och studieresultat. De har framgångsrikt kunnat belysas med hjälp av de longitudinella individdatabaser som Härnqvist och Svensson började bygga upp under 1960-talets början (Utvärdering Genom Uppföljning, UGU).

Utbildningens organisation och resurser

Inom gruppen studeras olika strukturella och organisatoriska aspekter av utbildningssystem, särskilt med avseende på differentiering och segregation (Gustafsson, 2006; Hansson & Gustafsson 2016; Hansen & Gustafsson, 2016). Internationellt hör dessa frågeställningar hemma under teoribildningar inom ”educational effectiveness” och ”opportunity to learn” (McDonnell, 1995; Scherens, 2016, Creemers & Kyriakides, 2007; Creemers, Kyriakides & Sammons, 2010) En av frågeställningarna som undersöks avser den relativa betydelsen av olika resursfaktorer, och ett huvudresultat är att lärarkompetens har stor betydelse för elevers skolresultat (Gustafsson, 2003; Myrberg, Johansson & Rosén, 2015). Resursfaktorer undersöks bland annat ur ett likvärdighetsperspektiv, med utgångspunkt i exempelvis utbildningens geografiska tillgänglighet, gruppers sociala sammansättning, utbildningens innehåll och kvalitet, eller i huvudmannaskapets betydelse på individ- och gruppnivå (Myrberg & Rosén, 2006; Gustafsson, Nilsen & Hansen, 2016) I takt med olika utbildningsreformer och samhällsförändringar har forskningsfrågorna alltmer kommit att omfatta förändringar över tid, både vad gäller organisation och resurser.

Resultat på Individ och systemnivå

Stor uppmärksamhet ägnas åt att beskriva och analysera resultat av utbildning. Dessa beskrivningar avser kunskaper och färdigheter inom olika områden, men eftersom de karakteristika som utgör individuella förutsättningar för utbildning också påverkas av utbildning, utgör även dessa viktiga resultat av utbildning.

En forskningslinje, som går tillbaka till studier genomförda av Härnqvist på 1960-talet, avser effekter av utbildning på kognitiva förmågor, och såväl de tidigare som de senare studierna visar på starka effekter av utbildning på generella kognitiva förmågor (Gustafsson, 2016).

Effekter av utbildning på elevernas motivation och attityder till skolan är ett annat viktigt område, vilket bland annat studeras i jämförelser mellan länder (t.ex. Giota& Gustafson 2017), mellan olika tidpunkter (Holfve-Sabel, 2006), och mellan olika klassrum (Holfve-Sabel & Gustafsson, 2005).

Sedan slutet av 1990-talet har forskare inom gruppen varit engagerade i arbete med komparativa studier av utbildningsresultat. Arbetet har omfattat såväl genomförande av den svenska delen av den internationella läsundersökningen IEA PIRLS 2001 (Rosén, Myrberg, & Gustafsson, 2005) som analys av data från denna och andra IEA-undersökningar. En huvudfråga är hur svenska elevers läsprestation har förändrats över tid, vilken undersöks genom att utnyttja data från 1970, 1991 och 2001. I anslutning till detta undersöks också olika tänkbara orsaker till de observerade förändringarna. En annan fråga avser betydelsen av elevers sociala bakgrund för utbildningsresultat i olika länder (Yang, 2003a, 2003b), och om sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer har förändrats som en följd av den svenska skolans förändringar.

Medlemmar

Lista över aktiva medlemmar associerade med FUR-gruppen.

Pågående projekt inom forskningsmiljön

SENSE - Elevers självuppfattning och skolprestation: ömsesidiga relationer och effekter av sociala jämförelser och betyg

IMP - Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation i lärandet och prestationer över 50 år - utbildningsreformer och samhällsförändringar.

SLANT - Skola, lärande och psykisk hälsa: påverkansfaktorer och prevention av skolmisslyckande

Avslutade projekt inom forskningsmiljön

EFFEQ - Betydelsen av lärarkompetens för elevers skolprestationer: Effektiv och rättvis undervisning i svenska och matematik.

CESS - Skolsegregation i den svenska skolan - orsaker och effekter

CHANCE - Utbildningsreformer för gymnasieskolan under två årtionden: Konsekvenser för fördelning av resurser, rekrytering och utbildningsresultat

ELK, Effekter av lärarkompetens i Sverige - utveckling över tid, mellan ämnen och mellan olika elevgrupper

FIL - Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse

Högskoleutbildades mobilitet: köns- och klassperspektiv på val av högskola och val av etableringsort efter studier

RAFT - Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med läs- och skrivsvårigheter

SALS - Studier av läsfärdigheten i Sverige

SOLO - Sambandet mellan social bakgrund och läsprestation i olika länder

STOFF - Specialpedagogiska stödåtgärder i skolan: effekter och konsekvenser

VALUTA - Validering av den högre utbildningens antagningssystem