Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Forskargruppen Luftvägar och Hälsa bedriver tvärvetenskaplig forskning för att få kunskap om sambandet mellan luftvägssjukdomar och luftburen exponering.
Mätning och analyser av partiklar i utandningsluft ökar kännedom om hur exponering i yrkeslivet påverkar luftvägarna.
Foto: Malin Arnesson
Länkstig

Luftvägar och hälsa

Forskningsgrupp

Kort beskrivning

Forskargruppen Luftvägar och Hälsa bedriver tvärvetenskaplig forskning med många olika kompetenser för att öka kunskapen om sambandet mellan luftvägssjukdomar och luftburen exponering för att kunna förebygga sjukdom, förbättra folkhälsan och skapa en trygg arbetsmiljö.
Sambandet mellan luftvägsbesvär och miljö och arbetsmiljö är långt ifrån klarlagda. En svårighet för att upptäcka och konstatera luftvägssjukdom i tidig fas är att det inte finns tillräckligt känsliga verktyg, detta gäller framförallt förändringar i de små mest perifera luftvägarna. Ca 15% av de som utvecklar astma som vuxna gör det på grund av exponering i arbetet, till exempel för dammpartiklar, kemikalier, mögel och andra hälsofarliga ämnen. Ungefär hälften av de patienter som remitteras till Arbets-och miljömedicin gör det på grund av luftvägsbesvär.

Vår forskargrupp utvärderar riskerna för astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom och rinit, samt hjärt-kärlsjukdom i relation till yrkes- och miljörelaterad exponering. Vi utvecklar också metoder för tidig upptäckt av luftvägssjukdomar.

Forskningsämnen

Biomarkörer i utandningsluft

Vårt långsiktiga mål är att identifiera valida biomarkörer för luftvägspåverkan vid yrkesexponering, tidig KOL och förbättrad karakteristik av astma.

Arbets- och Miljömedicin har en lång erfarenhet av utandningsanalyser. Vi har utvecklat metoder för att bestämma gasformiga ämnen som mått på exponering (bensen, butadien, kvicksilver) och oxidativa stress i luftvägarna (etan, pentan, isopren). Sedan 1995 har vi studerat kväveoxid (NO) i utandningsluft som en biomarkör för tidig detektion av astma och yrkesmässiga exponeringar. Här har vi varit delaktiga i både metodutveckling och kliniska utvärderingar och framtagning av ett internationellt normalmaterial för NO.

Vi har utvecklat en icke-invasiv metod för att samla in ett  prov från det vätskeskiktet som bekläder de små, mest perifera luftvägarna, som bygger på insamling av vätskedroppar (enl definitionen partiklar i en aerosol) i utandningsluft (Particles in Exhaled Air, PExA).  Den kemiska sammansättningen av provet ger oss nya möjligheter att identifiera och undersöka sjukdomsprocesser i små luftvägar. Våra studier syftar till att identifiera skillnader i protein- och lipidsammansättning i PExA mellan friska och luftvägssjuka personer och personer som exponeras för skadliga ämnen i yrkes- och omgivningsmiljö.

Metoden är enkel att använda och lämpar sig därför i till exempel screening-situationer och man kan göra upprepade mätningar utan problem. Personen andas ut i ett munstycke med en enkel utandningsmanöver, och de utandade partiklarna samlas in på ett litet membran som sedan kan frysas in fram tills kemiska analysen. Apparaturen är patenterad och kommersialiserad. Eftersom provet utgörs av partiklar som bildas under andning pågår också en rad metodologiska studier för att bättre förstå hur partiklarna bildas och deponerar i luftvägarna och vad som påverkar dessa faktorer.

Eftersom partiklar vi andas in till stor del deponerar i små luftvägar, har vi ett speciellt intresserat oss för denna del av luftvägsträdet och har utvecklat ett speciellt forskningslab med olika metoder får att påvisa förändringar i små luftvägar; olika gasutsköljningstekniker, forcerad impulsoscillometri, DLCO, FENO och PExA.

Vi har också ett kemiskt laboratorium med den allra senaste tekniken för att analysera lipider i olika biologiska prover; PExA, blod och bronko-alveloärt lavage.

Hjärt-kärlsjukdom, diabetes och metabolt syndrom

Luftvägarna är nära förknippade med hjärt-kärlsystemet och dessa påverkar varandra. Hjärt-kärlsjukdom är vanligt förekommande och är en av vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Miljöföroreningar såsom trafikavgaser kan bidra till hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom. Långtidsexponering är förknippad med ökad risk för hjärtinfarkt och diabetes.

Inom arbetslivet bidrar arbetsrelaterade riskfaktorer som exponering för damm och rök, buller, skiftarbete och yrkesmässig stress sannolikt också till uppkomst av hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom. Detta är dock ett forskningsområde där det finns stora kunskapsluckor.

Försäkringsmedicin

Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner.

– Forskningen utgår från specifika sjukdomsgrupper och vi ska också studera vilka faktorer i arbetslivet som försämrar olika sjukdomar, som till exempel astma, KOL, muskeloskeletala och psykiska sjukdomar. I alla våra studier kommer vi särskilt att studera gender och etnicitetsaspekter, säger Kjell Torén.

Forskningsprojekt

I. Luftvägar och partiklar i utandningsluft

Exponerade små luftvägar utifrån surfaktant och lungfunktion

Målsättningen är att identifiera biomarkörer som kan förutsäga en accelererad lungfunktionsförlust.

I ExPEx kohorten studeras de allra minsta luftvägarna som är påverkade vid många lungsjukdomar, och speciellt tidigt i förloppet vid utveckling av KOL, som också ofta påverkas av yrkesmässig exponering för luftvägsirritanter.  Små luftvägar är samtidigt mycket svårstuderade och symptom uppstår vanligtvis först när skadorna är relativt omfattande.

I projektet studeras associationen mellan yrkesmässig exponering och effekten på små luftvägar, mätt dels som kemiska förändringar av surfaktantsammansättningen men också hed hjälp icke-invasiva lungfysiologiska metoder som påvisar strukturella förändringar i små luftvägar.

Forskargruppen har byggt upp en kohort av ca 500 personer som är exponerade för damm eller irriterande ämnen i sitt arbete, men också rökare och friska kontrollpersoner. Alla har undersökts med PExA metoden en gång, och vi har nu påbörjat en åter-undersökning ca 4 år efter baseline.

Förhoppningen är att tillföra kunskap om hur små luftvägar påverkas av exponering för luftvägsirritanter, och identifiera känsliga och valida metoder för att påvisa detta tidigt i förloppet.

Kontaktperson: Anna-Carin Olin

Surfaktantförändringar vid obstruktiv lungsjukdom

Målsättning med detta projekt är att identifiera proteinförändringar i surfaktanten från små luftvägarna associerade med rökning, tidig KOL och astma.

I samarbete med AstraZeneca har vi undersökt rökare, ex-rökare och icke-rökare med olika grad av lungfunktionsnedsättning, liksom personer med astma och kontrollpersoner med PExA metoden  och olika lungfysiologiska metoder för att påvisa förändringar i små luftvägar.

Kontaktperson: Spela Kokelj

Målsättningen är att undersöka om det finns ett samband mellan obstruktion och överretbarhet av små luftvägar och surfaktantsammansättningen i små luftvägar. I en kliniskt och fenotypiskt väl definierad kohort av astmatiker (n=120)  kommer vi att undersöka hur graden av perifer luftvägsdysfunktion är relaterad till proteiner och fosfolipider i utandade partiklar.

Studien kan ge nya insikter om hur fysiologiska metoder är relaterade till biokemiska processer i små luftvägar. Den långsiktiga målsättningen är en individualiserad astmabehandling baserad på "fingeravtryck" av icke-invasivt erhållna fysiologiska och biokemiska markörer.

Kontaktperson: Emilia Viklund

Målsättningen är att undersöka om exponering för luftföroreningar förstärker den inflammatoriska effekten av pollen hos personer med pollenastma.

I samarbete med Arbets- och miljömedicin i Umeå har vi undersökt 40 personer med allergisk astma och 25 kontrollpersoner under två pollensäsonger och en gång utanför pollensäsong. Vi har också genomfört omfattande exponeringsmätningar avseende exponering för trafikavgaser och ozon, med både personburen och stationära mätningar.

De förste resultaten visar att personburen och stationär exponering överensstämmer bra och att luftvägsinflammationen ökar under pollensäsongen.

Kontaktperson: Anna-Carin Olin

Målsättningen är att undersöka hur rökning påverkar lipidsammansättning i surfaktant från små luftvägar.

Rökare, ex-rökare och icke-rökare från en befintlig kohort, har undersökts med PExA metoden. Resultaten visar att rökare har en förändrad fosfolipidsammansättning av surfaktanten från små luftvägar, med en uttalad ökning av den vanligaste fosfolipiden, DPPC, personer med KOL hade däremot signifikant sänkning av samma fosfolipid.

Kontaktperson: Anna-Carin Olin

Målsättningen är att undersöka hur surfaktanten från små luftvägar påverkas av exponering för endotoxiner.

I ett samarbetsprojekt med Fraunhofer Institutet har 10 friska frivilliga exponerats för endotoxiner, dels genom inandning med hjälp av nebulisering, men också vid ett separat tillfälle genom installering av en liten mängd endotoxin direkt i luftvägerna (i en bronk) vid bronkoskopi. PExA och en rad andra undersökningar har gjorts före och efter exponeringen för att jämföra dessa metoder. På Fraunhofer Institutet har man stor erfarenhet av att studera de mekanismer som bidrar till inflammation i luftvägarna.

Kontaktperson: Per Larsson

Målsättningen är att undersöka förekomsten och fastställa betydelsen av perifert luftvägsengagemang vid astma hos barn och vuxna. Perifer lungfunktion studeras med hjälp av de lungfysiologiska mätmetoderna inertgas utsköljning och impuls oscillometri.

Studien kommer ett bidra till att öka kunskap om astmasjukdomens varierande natur och undersöka värdet av nya undersökningsmetoder vid diagnostik och utvärdering av behandlingseffekter av astma. Ökad kunskap om perifert luftvägsengagemang vid astma kan få betydelse för val av behandling.

Kontaktperson: Sanna Kjellberg

Luftvägar och hälsa samarbetar med  ”Center for Asthma Research” vid Karolinska Institet (CfA) inom ett större projekt för att identifiera biomarkörer för astma, men också en rad andra lungsjukdomar med bland annat utandningsanalyser. Totalt skall 800 personer med olika lungsjukdomar undersökas.

II. Exponering i arbetslivet

Målsättningen är att undersöka hur exponering för aerosoler från så kallade skärvätskor, som används i metallbearbetande industri, påverkar små luftvägar. Vi har undersökt en stor grupp personer som exponerade för skärvätskor, där aerosolen också innehåller endotoxiner, avseende lungfunktion och surfaktantpåverkan. Bearbetning av resultat pågår.

Kontaktperson: Anna-Carin Olin

Målsättningen är att undersöka hur nano-partiklar som uppstår vid 3D-priniting påverkar luftvägarna.

3D-printing är ett samlingsnamn för olika tekniker som går ut på att bygga objekt från tredimensionella digitala modeller genom en ”lager-på-lager”-princip med olika typer av plaster, metaller, lera eller nanocellulosa.

Det är oklart hur arbetet med 3D-printing påverkar arbetsmiljön och luftvägarna. I projektet mäter vi partiklar och flyktiga organiska kolväten på företagen under en vanlig arbetsdag. Hälsoundersökningar utförs både på personer som jobbar med 3D-printing (exponerad grupp) och personer som har helt andra arbetsuppgifter på företagen för jämförelse och inkluderar spirometri, partiklar i utandningsluft (PEx), impulsoscillometri (IOS) och kväveoxid i utandningsluften (FeNO) och frågeformulär. Partiklar i utandningsluft analyseras med avseende på surfaktantprotein A, albumin och surfaktantlipider. Förändringar i mönstret av dessa biomarkörer kan ge information om möjliga tidiga effekter på miljön i de små luftvägarna.

Kontaktperson: Ann-Charlotte Almstrand

Målsättningen är att undersöka om exponering för kvartsdamm påverkar sammansättningen av surfaktant från små luftvägar.

I ett samarbetsprojekt med Norges arbetsmiljöinstitut STAMI, har vi undersökt gruvarbetare som varit exponerade för kvartsdamm, och bland annat samlat in PExA-prover.

Målsättningen är att kartlägga och minska sotares exponering för sot.

Att arbeta som sotare innebär att man blir exponerad för sot och det finns ett samband med ökad risk för insjuknande i cancer och hjärtkärlsjukdom. I projektet kommer vi att mäta sotarnas exponering i luft med två olika metoder, på huden och i urin. Vi kommer också att studera två olika sätt som sotarna arbetar på, dels den traditionella sotningen och dels en ny teknik som kallas stavteknik. Med mätningarna kommer vi att bättre förstå hur och när sotarna blir exponerade och ge förbättrade råd om hur de kan minska sin exponering.

Projektet är finansierat av AFA Försäkring.

Kontaktperson: Håkan Tinnerberg

Den övergripande målsättningen är att identifiera hälsorisker vid exponering i pappers- och massaindustri.

Vi har haft pågående forskning inom detta område sedan mitten av 80-talet. Främst har vi studerat hälsoeffekter på luftvägarna som astma och näsbesvär. Viktiga studier har varit effekterna av irriterande gaser såsom klordioxid, svaveldioxid och ozon, där vi har kunnat visa att dessa ger astma och andra luftvägsbesvär. Ett annat område är effekter av mjukpappersdamm på luftvägarna. Vi har publicerat en artikel om ökad dödlighet i astma och en artikel om sänkt lungfunktion vid höga nivåer av pappersdamm.

Men också cancer och hjärtkärlsjukdom studeras. Aktuellt där är studier om effekter av höga bullernivåer och skiftarbete på hjärtkärlsjuklighet. Vi har haft ett projekt om hur kvinnor påverkas av skiftarbete inom industriell verksamhet, där har vi studerat kvinnliga anställda inom pappersindustrin. Pågående är ett projekt om hur hörselnedsättning påverkar bullerrisken för hjärtkärlsjukdom. För dessa studier krävs också utveckling av exponeringsbedömning och vi har publicerat flera artiklar om historisk exponeringsbedömning av buller och damm.

Kontaktpersoner: Eva Andersson och Helena Eriksson

Med start i kliniska fall började vi studera exponering och luftvägssjuklighet hos fiskindustriarbetare på 2000-talet. Vi har gjort studier på några fiskindustrier med mätningar och utvecklat metoder för bedömning av bioaerosolexponering och specifika proteiner som kan orsaka allergi samt även en del kliniska undersökningar. Det är en del av arbetarna som utvecklar allergi men ett större problem är arbetsrelaterade övre och nedre luftvägssymtom samt kortvariga influensaliknande symtom vid hög bioaerosolexponering. Vi gick vidare med en stor frågeformulärstudie till ett flertal fiskindustrier i landet och också till Sveriges alla licensierade fiskare. Inom övriga fiskindustrin såg vi de problem vi funnit i de första studierna och särskilt bland dem som filleterar fisk fanns en ökad risk såväl för luftvägssymtom som för att utveckla astma under anställning. Alla fiskindustriarbetarna hade en ökad risk kortvariga influensaliknande symtom jämfört med kontroller. För fiskarna såg vi inga ökade besvär. Från denna studie är publikation på gång.

Vi har haft ett nära internationellt samarbete genom åren med andra forskare som studerar arbetsmiljöproblem inom fiskindustrin såväl inom Norden som Kanada, Sydafrika med flera, som bl.a. lett till en nypublicerad artikel.

Kontaktpersoner: Eva Andersson och Anna Dahlman-Höglund

Vi har länge haft arbetsmiljö och hälsa bland sjömän som ett forskningsområde, såväl cancersjuklighet som kemiska hälsorisker och exponering för bensen och polyaromatiska kolväten.

2018 lade Karl Forsell fram en ny avhandling om hälsorisker och cancer relaterade till yrkesmässiga exponeringar bland svenska sjömän. En arbetsmiljöenkät som nästan 2000 sjömän svarat på presenterades. Det framkom att buller, risk för olycksfall, olämpliga arbetsställningar och helkroppsvibrationer var vanliga arbetsmiljöproblem. Men kränkningar var också ett stort problem både för kvinnor och män. Cancer i blodorganen och arbete på tankbåt studerades också och där tycks arbetsmiljöarbetet ha givit resultat, den tidigare funna överrisken fanns inte bland de som anställts efter 1985. En mätstudie vid olika arbeten på tankbåt fanns också med.

Vi har en kohort av alla registrerade sjömän i Sverige sen 1985, mer än 80000 sjömän som arbetat minst 1 månad till sjöss där vi fått avidentifierade data med registeruppgifter om sjukhusvård och dödlighet. Helena Eriksson lade fram en avhandling 2019 där ett delarbete handlade om hjärtkärldödlighet bland sjömän. En ökad risk fanns hos yngre sjömän, men inte hos dem som arbetat enbart på passagerarfartyg.

Arbete med att studera dödlighet i olika diagnoser samt insjuknande i olika cancerformer pågår.

Kontaktpersoner: Eva Andersson, Helena Eriksson, Karl Forsell

Projektets syfte är att förebygga arbetsmiljörelaterade hud- och luftvägsbesvär bland yrkesmålare som använder vattenbaserade färger. Yrkesmålare målar mest med vattenbaserade färger som innehåller isothiazolinoner (ISO), konserveringsmedel som är välkänt allergiframkallande men okänt vilka halter som yrkesmålare exponeras för under en arbetsdag. Yrkesmålare arbetar ofta i T-shirts, i perioder i shorts, vilket medför att stor hudyta exponeras för färger. Med ny kunskap om huden/immunsystemet, vill vi undersöka om exponering för ISO som förutom ger kontaktallergi med påföljande kontaktallergiskt eksem även kan ge luftvägsbesvär. I projektet utarbetas en mätmetod för ISO i luft och målarnas exponering kartläggs genom mätningar. Vi kommer också att undersöka prevalensen av allergiska kontakteksem och luftvägsbesvär hos målare. I slutändan kommer vi att få ett underlag för att bättre bedöma samband mellan halt av ISO i luft och hälsopåverkan.

Kontaktperson: Anna Dahlman-Höglund

III. Arbetsförmåga och psykosocial arbetsmiljö 

Denna forskning fokuserar på samband mellan psykosociala arbetsförhållanden, organisationsstrukturer och hälsoutfall, främst psykisk hälsa och hjärtkärlsjukdomar. Sedan 2018, som en del av det nationella SCAPIS-projektet, där åderförkalkning och metaboliska mekanismer undersöks som intermediära riskfaktorer i sambandet jobbstress-exponering och hjärtkärlsjukdom.

Andra forskningsprojekt är inriktade på arbetsförhållanden och möjligheter för fortsatt arbete i äldre åldrar, och olika förutsättningar beroende på socioekonomi, yrkessektor eller kön i forskningsgrupperingarna AgeCap och WorkLong.

Kontaktperson: Mia Söderberg

Det finns en hel del studier om arbetsförmåga, diabetes och fetma, men inget om metabolt syndrom. Viktökning ökar i samhället och därmed också metabolt syndrom, ca 15-20 % av den arbetande befolkningen har metabolt syndrom. Tillståndet påverkar inte bara risken för framtida hjärtkärlsjukdom utan det finns studier angående till exempel kognitiva effekter. I ett doktorandprojekt studerar vi om metabolt syndrom i sig ökar risken för framtida förtidspension justerat för ett stort antal riskfaktorer. WOLF-kohortens 10 800 arbetande personer med blodprover och frågeformulär vid starten av uppföljningen har följts i 10-15 år. Vid starten hade 18 % metabolt syndrom.

Första publikationen visar en ökad risk för förtidspension hos dem med metabolt syndrom justerat för sociodemografiska faktorer, livsstilsfaktorer, arbetsrelaterade faktorer samt kroniska sjukdomar, diabetes och fetma. Det understryker betydelsen av att motverka metabolt syndrom tidigt även för arbetsförmågan.

Vi går vidare med att studera om det är vissa grupper av metabolt syndrom som är särskilt drabbade.

Kontaktperson: Eva Andersson

Lärarundersökningen är ett forskningsprojekt om nyutbildade lärares arbetsmiljö och hälsa och följer en kohort lärarstudenter som läste sista terminen på ett grund- eller ämneslärarprogram i sydvästra Sverige 2015 - 2016. De nyblivna lärarna följs upp med årliga enkäter med särskilt fokus på psykosociala aspekter av arbetsmiljö och hälsa under deras första år i yrkeslivet. Syftet med projektet är att öka kunskapen om vilka faktorer i nyblivna lärares arbetsförhållanden som utgör en ökad risk för utveckling av stressrelaterad psykisk ohälsa i lärargruppen som grund för framtida förebyggande åtgärder.

Kontaktpersoner: Mia Söderberg och Gunilla Wastensson

IV. Kohortstudier

Det övergripande syftet med denna studie är att identifiera riskfaktorer för hjärt- kärl och lungsjukdom och gen-miljö interaktion.

"ADONIX" står för Adult-onset asthma and nitric oxide och är samlingsnamnet för den populationsstudie som en rad forskare ifrån olika discipliner genomfört där närmare 7000 slumpmässigt utvalda individer i Västra Götaland undersökts.

Vi har undersökt förekomsten av luftvägsinflammation med hjälp av kväveoxid (NO) i utandningsluft och associationen med uppkomst av astma, men också t ex utvecklat referensvärden för spirometri. Uppföljningar  i registerstudier pågår.

En uppföljning av INTERGENE/ADONIX studien genomfördes 2016-17. En målsättning var att undersöka hur lungfunktion och NO  förändras över tid, om att identifiera faktorer som kan prediktera försämring/sjukdom. Ett urval av deltagare har även undersökts med PExA metoden, där vi undersöker hur spirometri och NO är relaterade till surfaktantsammansättning avseende Surfaktant-protein A och fosfolipider i PEx .

AMM i Göteborg deltar i den internationella studien RHINE (Respiratory Health In Northern Europe) där deltagarna har följts sedan 1991 med noggranna frågor om luftvägshälsa och kartläggning av riskfaktorer för att utveckla astma och KOL.

Kontakt: www.rhine.nu

Detta är en tilläggsstudie till Scapis studien (Swedish Cardio Pulomonary Bio-Imaging Study, www.scapis.se) som syftar till att identifiera skillnader i protein profil i de små luftvägarna hos personer med astma och KOL.

I studien deltar centra från Malmö, Stockholm och Uppsala utöver Göteborg.

V. Kemiska analyser  

I samarbete med AstraZeneca har vi undersökt 100 personer med tidig KOL (GOLD I) och kontrollpersoner. Alla har undersökts med ett stort batteri av metoder för att påvisa strukturella förändringar av små luftvägar. På AstraZeneca har man tillgång till en metod som kan identifiera 100-tals olika proteiner i ett enskilt PExA-prov. Proteinanalyserna pågår.

Vätskan i luftvägarna täcks av lungsurfaktant vars funktion är nödvändigt för att vi ska kunna andas. Lungsurfaktanten består främst av lipider och har en unik sammansättning för att underlättar andningen genom att sänka ytspänningen. Lungsurfaktanten utgör även en yttre skyddsbarriär mot skadliga ämnen och organismer som följer med inandningsluften. Att studera lipiderna i lungsurfaktanten är därför av ett särskilt stort intresse för att förstå och förebygga sjukdomar i lungorna. De små luftvägarna är av ett särskilt stort intresse att studera eftersom det är där gasutbytet sker och det är där barriären till blodcirkulationen är som minst.

De nedre luftvägarna har en struktur som kan liknas vid en tvättsvamp vilket gör området svåråtkomligt för icke-invasiva metoder. Biologiska prover har en stor lipidkomplexitet, i ett och samma prov finns det tiotusentals olika lipider som också har mycket olika koncentrationer. Det ställs därför stora krav på de kemiska analyserna beträffande selektivitet, känslighet och mätområde. Lyckligtvis har det på senare år skett betydande framsteg både vad gäller provtagning och analysmetoder vilket öppnat upp nya forskningsmöjligheter.

Med PExA-metoden kan vi på ett enkelt icke-invasivt sätt ta ett prov med lipider från små luftvägar. För att kunna analysera lipidsammansättning har vi under våren 2020 installerat en ”state of the art” masspektrometer på vår avdelning. Instrumentet kan analysera mycket låga koncentrationer och det räcker att provta utandningsluften från några få andetag för att analysera ett stort antal lipider. Detta gör att provtagningen går snabbt och det går att genomföra upprepade provtagningar från försökspersonerna samma dag.

I dagsläget använder vi främst ”targeted” metoder så kallade LC-MRM metoder där via analyserar ca 50-100 lipider per prov i lipidklasserna PC/PG/PI/SM. Instrumentet vi använder består av ett Waters  ACQUITY I-Class PLUS kromatografisystem för att separera lipiderna innan de identifieras och kvantifieras på en Waters Xevo TQ-XS tandem kvadrupol masspektrometer.

Vi har ett särskilt fokus på PExA-utandningsprover då vi idag är ensamma om den kompetensen men kan även analysera andra prover som plasma, sputum och lungsköljvätska (BAL).

Kontaktperson: Per Larsson 

Nyckelpublikationer