Predatorer och biodiversitet som biologisk bekämpning av invasiv svartmunnad smörbult

En ny fisk sprider sig längs västkusten

På västkusten sprider sig just nu den främmande fisken svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). Det finns inte ett enda tidigare framgångsrikt exempel på utrotning av svartmunnad smörbult, eller andra marina invasiva fiskar, någonstans i världen. Det är såklart ett stort problem eftersom invasiva främmande arter kraftigt förändrar ekologin där dom etablerar sig. Sverige har en lång kust, och västkusten skiljer sig från det artfattiga Östersjön där svartmunnade smörbultar redan är talrika. Vi kan inte förutsätta att spridningen av arten sker på samma sätt i dessa två regioner och vi behöver ny kunskap för att analysera hotet och begränsningarna ifrån den här nya arten. 

Målet med vårt projekt är att förse svenska myndigheter och det globala forskarsamhället med kunskap om hur två viktiga ekologiska processer kan hjälpa till att skydda kustmiljöer från att bli koloniserade av svartmunnad smörbult. Dessa två processer är [1] top down-kontroll genom predation och [2] brist på nischutrymme på grund av hög biologisk mångfald. Om dessa två ekologiska processer visar sig begränsa invasionstakten, kan bevarande av både rovfisk och biologisk mångfald användas som ekologisk ”biokontroll” för att begränsa artens spridning. Resultaten från studien kan sedan i sin tur användas till att belysa värdet av att skydda såväl rovfisk som biologisk mångfald och ekosystemtjänsterna ifrån dessa. På så sätt uppfyller studien viktiga bevarandemål och ger förslag till kombinerade naturvårdsstrategier som är både kostnadseffektiva och hållbara.

Äter västkustens rovfiskar svartmunnade smörbultar? - Top down kontroll genom predation

Smörbultar som grupp är populära byten för torsk, och i Östersjön är det välkänt att torsken gärna äter dom talrika svartmunnade smörbultarna. Men hur ser det ut i Göteborgs skärgård? Vi vet att torsken simmar in i hamnen runt Göta älvs mynning. Då är det väldigt sannolikt att dom också stöter på svartmunnad smörbult! Men hur stor andel av torsken äter smörbult? Och hur ser det ut i olika miljöer runt om i skärgården? Finns det även andra rovfiskar, så som ålen, som också äter dem?

Det har vi som mål att ta reda på genom att söka igenom torskens avföring efter smörbults-DNA-rester! Att leta efter spår i avföringen istället för i magen på torsken gör att vi slipper avliva våra värdefulla rovfiskar. Det är extra viktigt ifall det visar sig att få torskar äter svartmunnad smörbult - torskar kan nämligen lära sig att jaga av varandra! Om ett fåtal torskar har börjat att äta svartmunnad smörbult, så kan dessa individer fungera som förebilder, och sprida sitt födovalsbeteende ute i havet. En sådan process har tidigare visat sig vara viktigt för havsaborrar som lär sig att äta invasiva drakfiskar i Karibien.

Kan andra fiskarter begränsa spridningen av svartmunnarna? - Brist på nischutrymme på grund av hög biologisk mångfald

I havet interagerar många arter av fiskar med varandra. Ju fler arter av fiskar vi finner i en vik, desto högre biologisk mångfald, eller biodiversitet, finns där. Om det finns fler arter av fiskar, finns det då fler som konkurrerar med den svartmunnade smörbulten? Kan högre diversitet även öka mängden potentiella rovdjur i ett område?

För att ta reda på detta vill vi undersöka om områden med hög biodiversitet av fisk har färre svartmunnade smörbultar. Vi planerar att göra det genom att sätta ut kameror på havsbotten i områden där vi vet att det finns svartmunnad smörbult och områden där vi vet att de inte finns. Med hjälp av videofilmerna ska vi jämföra artrikedomen av fisk i de olika områdena. Eftersom smörbulten också kan ha negativa effekter på andra arter av fiskar och biodiversiteten dessa är beroende av, så är det viktigt att göra denna undersökning över tid. Filmerna som samlas in ska sedan laddas upp på nätet, där medborgarforskare kan hjälpa till att artbestämma och räkna antalet fiskar på dom olika lokalerna där vi har filmat. Detta planeras bland annat att bli en del av skolprojektet Främmande arter, där elever i grund- och gymnasieskolor längs med västkusten lär sig om främmande marina arter och problemen dessa bidrar med.

Projektet kopplar samman forskning inom Göteborgs Centrum för Globala Biodiversitetsstudier (GGBC), Centrum för Marin Evolutionsbiologi (CeMEB) och Centrum för Hav och Samhälle.

Projektet är finansierat av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag i samarbete med Forskningsrådet Formas. Även Havs och Vattenmyndigheten (HaV) och Trafikverket deltar i denna satsning.

Via följande länk kan du läsa mer om Naturvårdsverkets arbete med främmande arter. 

Via följande länk kan du läsa mer om HaVs arbete med främmande arter.

Du kan själv rapportera fynd av svartmunnar (svartmunnade smörbultar) via denna länk hos Naturvårdsverket eller via denna länk hos HaV.