Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: Jonas Gustavsson, illustratör
Länkstig

EPI: Att praktisera integration

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2020 - 2023
Projektägare
Institutionen för globala studier

Finansiär
Forte

Kort beskrivning

Det senaste decenniet har offentliga diskussioner och forskningen kring mångfald och integration blivit alltmer polariserad. Samtidigt är mångfald för många redan en del av vardagen. Migration är det nya normala i Sverige och syftet med projektet är att utforska hur likheter och skillnader praktiseras i den nya vardagliga mångfalden. En utgångspunkt för projektet är att integration inte nödvändigtvis utgör ett problem, istället förstås integration som en ständig process som hela befolkningen ingår i. Genom att studera hur identiteter förhandlas undersöker projektet hur olika sociala och identitetsskapande kategorier görs viktiga i möten mellan människor. Projektet studerar hur mångfald upplevs och praktiseras genom fältarbete på ett antal arbetsplatser i Göteborg.

Bakgrund

Året 2020 var en femtedel av Sveriges befolkning utrikes födda, alltså lite över 2 miljoner människor. Majoriteten av dessa individer har redan etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden, de är således redan integrerade i ordet mest generella betydelse. Migration är en ny normalitet och mångfald har följaktligen blivit en del av vardagen på de flesta sociala arenor i det svenska samhället. Trots detta fortsätter mångfalden vara ett mycket kontroversiellt ämne i den politiska diskursen, och integration är ett återkommande fokus för dessa debatter.

I årtionden har integration har varit ett omdiskuterat ämne i politiska, sociala och akademiska debatter och intensiteten har tilltagit sedan 2015. Även om integration är vida diskuterat har begreppet varken fått en definitiv akademisk definition eller blivit föremål för tydliga politiska avsikter. Den samtida politiska diskursen är konfliktladdad och domineras av negativa berättelser. Det finns också en akademisk benägenhet att framhäva segregation, diskriminering och utanförskap snarare än att undersöka mer komplexa representationer av vardagens mångfald. Den inbyggda problematiken med integration har således blivit en truism i akademiska och politiska diskurser, där integration i många sammanhang likställs med omedelbara problem – att det finns oundvikliga svårigheter när personer som upplever att de skiljer sig åt möts och samlever.

Projektet har ett alternativt förhållningssätt och undersöker integration som ett oundvikligt förhållande i ett samtida ’post-migrant’ samhälle. Med andra ord, eftersom migration är det nya normala behandlar projektet integration som en konstant och vardaglig praktik. Projektet rör sig bortom ett fokus på etnicitet och migration inom integrationsforskning och etablerar därmed ett perspektiv på integration som fokuserar på de alldagliga och sociala praktikerna. Istället för att utgå från integration som ett problem, behandlas integration i projektet som en ständig process som omfattar hela befolkningen. Genom att undvika en förenklad retorik om mångfald som antingen alltigenom harmonisk eller helt och hållet konfliktfylld, skapar projektet utrymme för mer nyanserade förståelser av integration. För att undersöka de vardagliga praktikerna av integration tar projektet sin empiriska utgångspunkt i arbetsplatser i Göteborg. För de allra flesta människor möjliggör arbetsplatsen mellanmänskliga interaktioner och är därför en relevant plats för att undersöka hur likhet och skillnad görs betydelsefullt i vardagliga möten. Genom att studera hur olika sociala och identitetsskapande kategorier görs mer eller mindre viktiga, hur dessa kategorier relaterar till varandra och hur identiteter förhandlas undersöker projektet hur upplevelser av mångfald uttrycks.

Syfte

Forskningsprojektet har som utgångspunkt att problematisera dominanta traditioner och narrativ kring integration. Projektet behandlar migration som ett normalt tillstånd och förflyttar därmed fokus från migranter för att förstå integration som ett empiriskt fält  och samhälleligt tillstånd och på så sätt etablera en studie som undersöker den omfattande mångfalden i det svenska samhället ur nya perspektiv. Denna mångfald sträcker sig långt bortom etnicitet och inbegriper till exempel socio-ekonomiska förhållanden och religiösa uttryck. Genom att uppmärksamma hur identiteter förhandlas i relation till sociala kategorier ämnar projektet generera nya perspektiv på den samtida mångfalden. Projektet undersöker därmed förhållanden som är relativt osynliga i traditionell forskning, vilken tenderar att behandla integration som ett problem som behöver lösas, snarare än som en självklar del av den svenska vardagen. Projektets huvudsyfte är att analysera i vilka sammanhang föreställningar och praktiker relaterade till sociala kategorier görs relevanta och hur dessa kategorier integrerar med varandra– för att förstå den nya mångfalden.

Forskningsfrågor

  • När och på vilka sätt görs sociala kategorier relevanta i semi-offentliga situationer som till exempel arbetsplatsmöten, informationsmöten, möten med brukare/kunder?
  • När, hur och på vilka sätt görs sociala kategorier relevanta i informella situationer som i till exempel arbetslagens dagliga arbete och under raster?
  • Hur samspelar olika sociala kategorier och hur är de förstådda och praktiserade i dessa olika typer av situationer?

Metod

Detta projekt kräver långvariga, detaljerade fältarbeten som ger forskarna en möjlighet att vara aktivt närvarande för att fånga vardagliga praktiker av mångfald. För att möta dessa utmaningar tillämpar projektet antropologisk deltagande observation och intervjuer, vilka är metoder som medför öppenhet för komplexa former av identitetsskapande. Fältarbetet kommer att genomföras på arbetsplatser runt omkring i Göteborg. Arbetsplatser präglas ofta av mångfald och de är därför arenor där identiteter och gränsdragningar ständigt upprättas. Arbetsplatser är också ett lämpligt empiriskt fält eftersom de utgör en avgränsade platser och därför lämpar sig för deltagande observation över en längre tid. Dessutom bjuder arbetsplatser på tillfällen där människor frivilligt och ofrivilligt möts.

Inom ramarna för projektet kommer även en kvalitativ mediaanalys av integrationsdiskursen i Sverige att genomföras. Genom dessa metodologiska tillvägagångssätt kommer projektet att bidra med nya perspektiv och begrepp för att beskriva integration i det samtida Sverige.