Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Jörgen Hellman

Professor

Institutionen för globala
studier
Telefon
Fax
031-786 46 07
Besöksadress
Konstepidemins väg 2
41314 Göteborg
Rumsnummer
C507
Postadress
Box 700
40530 Göteborg

Om Jörgen Hellman

  • Professor 2018
  • Docent 2009
  • Fil Dr. Socialantropologi 1999

Forskningsintresse I bredaste, eller djupaste, mening handlar min forskning om att sätta sig in i olika perspektiv på verkligheten och förstås vilka processer som får dessa perspektiv att framstå som naturliga och självklara. De projekt som bedrivits har huvudsakligen tagit sin geografiska utgångspunkt i Västra Java och Indonesien men frågeställningarna har spänt över områden som kulturarv och rituell symbolik till frågor om religion och politik.

Nyligen har jag bytt fältområde till Göteborg och det projekt som just nu upptar mest av min tid är Att praktisera integration (med FORTE som finansiär). Projektet bedrivs tillsammans med Professor Lisa Åkesson och Doktorand Signe Askersjö. Mångfald för många redan en naturlig del av vardagen. Projektet utgår därför från att migration och mobilitet är det nya normala i Sverige och syftet är att utforska hur likheter och skillnader praktiseras i denna nya vardagliga mångfald. En utgångspunkt för projektet är att integration inte nödvändigtvis utgör ett problem, istället förstås integration som en ständig process som hela befolkningen ingår i. Genom att studera hur identiteter förhandlas undersöker projektet hur olika sociala och identitetsskapande kategorier görs viktiga i möten mellan människor. Projektet studerar hur mångfald upplevs och praktiseras genom fältarbete på ett antal arbetsplatser i Göteborg. Se vår hemsida för mer detaljer https://www.gu.se/forskning/epi-att-praktisera-integration.

Under tiden 1995 - 2020 har fem separat finansierade forskningsprojekt utförts. Det första, finansierat av SIDA/SAREC, resulterade i avhandlingen Longser Antar Pulau: Indonesian Cultural Politics and the Revitalisation of Traditional Theatre. Genom en studie av indonesisk kulturpolitik behandlas frågor om nationell och etnisk identitet och strategier för kritisk reflektion bland ungdomar på en dramahögskola i Bandung. Ett projekt med titeln “Ritual Fasting on Java, Indonesia: Politics of Control and Empowerment” finansierades sedan av HSFR. Detta arbete tog sin utgångspunkt i den betydelse människor på Java lägger vid att fasta för att på så sätt kunna uppnå olika former av, ofta mycket världsliga, resultat. Fastan används i stor utsträckning till att transformera den egna kroppen till ett redskap för kraft, energi och makt och en slags maktkamp om kontrollen över detta ”redskap” pågår ständigt mellan individer och olika kollektiv (sociala, politiska och religiösa). Efter detta följde ett projekt med titeln “Religious pilgrimages on West Java: balancing on the threshold between politics and the divine”, finansierat av Vetenskapsrådet. Pilgrimskap används både för personlig och religiös utveckling men framförallt som en form av redskap för att kunna påverka sin egen socio-ekonomiska position. De frågeställningar som projektet närmar sig är hur makt i olika former transformeras och medieras under och efter dessa pilgrimsfärder. I pilgrimskapets praktik fokuseras idéer, föreställningar och handlingar som syftar till mediering av makt, snarare än transformation av den egna kroppen som är fokus i den rituella praktik som omger fastan. Som en sista del i serien av forskning inom området traditioner, religion och politik i Indonesien genomfördes projektet Islam och lokala traditioner i ett ansträngt förhållande: förfädernas roll i skapandet av Indonesiens politiska framtid (VR finansierat). Förfäder har på olika sätt alltid utgjort en viktig del i det politiska landskapet i Indonesien och projektet undersökte hur och på vilket sätt dessa används av människor för att förstå och tolka dagens politiska situation. Under tidigare fältarbeten i området närvarade jag vid flera rituella seanser där medier blev besatta av förfädersandar och sedan samtalade med dem om både personliga och samhälleliga problem. Dessa tillfällen präglades av såväl respekt som en väldig vardaglighet och jag slogs av den familjaritet som omgärdade mötena. Denna typ av möten med förfäder utgjorde sedan en utgångspunkt för att förstå hur traditioner omformats till politiska rörelser. Intervjuer genomfördes med såväl förfäder som de medier som förmedlar deras röster och de som deltog i dessa seanser. Intervjuerna användes som ett material för att förstås hur människor tolkar, närmar sig och förstår de politiska förändringar som Indonesien genomgick och framförallt hur de använde förfädernas röster som en hjälp för att förhålla sig till olika framtidsscenarios.

Ett femte projekt röde sig mer mot klimat, miljö och riskhantering, Att hantera återkommande kriser: Civilsamhällets organisation under översvämningar i Jakarta, vilket finansierades av Vetenskapsrådet. Projektet är tvärvetenskapligt och bedrevs i samarbete med Dr. Marie Thynell från Freds och Utvecklingsforskning. Studien fokuserade strukturella förutsättningar för stadens utsatta innevånare samt de kvantitativa och kvalitativa insatser som görs för att överleva och motverka följderna av återkommande översvämningar. Det indonesiska civilsamhället är mycket aktivt i att förebygga och minimera konsekvenserna av översvämningar och en viktig del i projektet var att undersöka hur de organiserar sig för att hantera dessa utmaningar.

Gemensamt för alla projekten är ett intresse för makt och dominansförhållanden där stat, individ och det offentliga rummet möts.

Undervisning Undervisar och handleder regelbundet i Socialantropologi och Globala studier på grund-, avancerad- och forskarutbildningsnivå.