Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Insamlade uppgifter

UGU har riksrepresentativa urval av elever som följs genom skolan och utgör cirka 10 procent av populationen i en födelsekohort. Urvalen görs vid var femte eller sjätte kohort, se urvalstabellen. Med UGU:s insamlingar kan man följa en årskull genom utbildningssystemet och de kallas därför kohorter. Det går också att jämföra ett urval som växt upp och utbildat sig under tidsperiod med andra urval som växt upp tidigare eller senare. Den första kohorten utgörs av individer födda 1948. Fem år senare tillkom ytterligare en kohort med elever födda 1953. Nästa kohort omfattar elever som i huvudsak är födda 1967. Alltsedan dess har nya kohorter tillkommit med fem-sex års intervall. Den yngsta kohorten består av elever som gick i åk 3 2014. Här är majoriteten födda 2004. Detaljer om urvalsprinciper och insamlad information nås via menyn till vänster där det går att läsa om respektive kohort. Det övergripande förfarandet har bestått av en urvalsprocess när eleverna går i årskurs 2 och där de genomfört enkäter i årskurs 3, 6 och 9, samt i gymnasiet. Enkäterna för de olika kohorterna utgör en obalanserad panel med data där insamlingarna inte sett exakt likadant ut för alla kohorter. För tre av kohorterna genomfördes första enkäten under årskurs 3 och för alla andra kohorter utom en så genomfördes första enkäten i årskurs 6. Tabellen nedan ger en övergripande bild av vilken data som finns för respektive kohort.

De uppgifter som insamlas är huvudsakligen av två slag

  1. Skoladministrativa data, vilka insamlas årligen av SCB under den tid som eleverna befinner sig inom det allmänna skolsystemet (grund- och gymnasieskolan). Dessa uppgifter lämnas av skolexpeditionerna och finns tillgängliga i olika förteckningar, bl.a. skola, klass, särskilt stöd, studieval och betyg.
  2. Enkätuppgifter från eleverna insamlas, för de flesta kohorter, första gången i grundskolans åk 6. Insamlingen i åk 6 rör bl.a. frågor om självuppfattning och intresse att lära, skolinställning, fritidsintressen, skolmotivation och framtidsplaner. Vidare ingår resultat från olika begåvningstest och kunskapsprov som genomförts i åk 6. För flera av stickproven har också enkätuppgifter insamlats från elevernas föräldrar och lärare.

Generell information om insamlade uppgifter

För att insamlade data skall bli av så stort värde som möjligt, är det önskvärt att de kan ligga till grund inte enbart för längdsnitts- utan även för tvärsnittsundersökningar. Man skall med andra ord kunna studera utvecklingen bland elever inom samma årskull, men även kunna göra jämförelser mellan olika årskullar. För att helt uppfylla det sistnämnda villkoret bör uppgifterna införskaffas vid samma ålder och vara identiska, eller så lika som möjligt, så att de möjliggör meningsfulla jämförelser mellan årskullarna. Av olika skäl är detta inte möjligt. Skolans organisationsformer, undervisningsämnen, läroplaner, betygssystem m.m. ändras med vissa intervall. Likaså sker stora förändringar även utanför skolan, t.ex. i de aktiviteter som ungdomar ägnar sig åt på fritiden. Härtill kommer att vissa av de använda instrumenten kan behöva revideras och kompletteras. Översiktskartan nedan presenterar vilken data som finns tillgänglig för respektive kohort. Efter det följer generell information för hur insamlingarna genomförts för elever i årskurs 3, 6 och 9, samt efter grundskolan. Sedan följer övergripande information om urvalsprinciper och en interaktiv variabelförteckning. För den som vill titta närmare på en eller flera kohorter är det möjligt att läsa specifikt om respektive kohorts urval, insamlingar, tester, enkäter m.m.

Översikt data

Kohorternas födelseår anges i tabellrubriken. För varje kohort finns ett kryss om beskriven data finns insamlad och tillgänglig. Det finns ibland skillnader mellan enkäter även om de är givna i samma årskurs, för mer detaljerad information se respektive kohort .

Data 2004 1998 1992 1987 1982 1977 1972 1967 1953 1948
Basuppgifter

X

X X X X X X X X X
Skoladministrativa data X X X X X X X X X X
Elevenkät åk 3 (inkl. tester)           X X      
Elevenkät åk 6 (inkl. tester) X X X   X X X X X X
Elevenkät åk 9 X X X X            
Elevenkät åk 10             X X    
Elevenkät åk 12   X X X X X        
Föräldraenkät åk 3             X      
Föräldraenkät åk 6 X X X   X X X X    
Lärarenkät åk 6 X X X   X          

Insamling årskurs 3

Skoladministrativa data insamlas årligen av SCB med start i grundskolans åk 3 för samtliga kohorter (fr.o.m. stickprov 4, dvs. elever födda 1972). För två av dessa kohorter (1972 och 1977) gjordes även en enkätundersökning redan detta år.

Insamling årskurs 6

De uppgifter som insamlats för de nio årskullar (1948, 1953, 1967, 1972, 1977, 1982, 1992, 1998 och 2004) när dessa befann sig i grundskolans åk 6 är följande:

  • Skoladministrativa data insamlade av SCB. Denna typ av data har insamlats fr.o.m. den fjärde årskullen men de uppgifter som införskaffats har varierat något bl.a. på grund av förändringar i läroplaner. En närmare beskrivning av denna datainsamling finns i rapporter utgivna av SCB. För de två äldsta årskullarna gäller rapporten SCB 1976 och för de fyra senare årskullarna gäller respektive rapport, SCB 1983, 1986, 1991 och 1996.
  • Resultat på tre begåvningstest. De begåvningstest som använts har varit identiska vid samtliga nio tillfällen. Då begåvningstesten endast bjuds i åk 6 finns denna typ av uppgifter inte för den sjunde årskullen, från vilken enkätuppgifter insamlades först i åk 9. Begåvningstesten består av ett verbalt, ett spatialt och ett induktivt test, vardera innehållande 40 uppgifter och speciellt konstruerade för UGU-projektet. Det verbala testet är ett ordförrådstest av motsatstyp. Det spatiala testet är ett s.k. plåtvikningstest och det induktiva testet är uppbyggt av talserier. Testens reliabilitet, interkorrelationer samt samband med skolbetyg redovisas av Svensson (1971). Däremot finns av sekretesskäl ingen redovisning av de testuppgifter som ingår.
  • Resultat på kunskapsprov. För de tre första årskullarna (1948, 1953 och 1967) utgörs kunskapsproven av de standardprov i svenska, matematik och engelska som fram till och med början av 80-talet bjöds till samtliga elever i grundskolans åk 6. För den fjärde årskullen (1972) användes särskilt utarbetade prov i läsning och matematik. Provet i läsning består av 27 uppgifter och hade som syfte att identifiera elever med lässvårigheter. Matematikprovet, som också bjöds till den femte årskullen, (1977) innehåller 19 uppgifter. Detta har efter en tämligen omfattande omarbetning, orsakad av att det tidigare använda provet bedömdes vara något för enkelt, även erbjudits till den sjätte årskullen (1982). För ytterligare information se Ek och Pettersson (1985) respektive Reuterberg m.fl. (1996). Resultat på matematikprovet finns inte för 1987 års kohort. Matematikprovet bjöds inte heller till eleverna i den åttonde årskullen då provet inte tycktes överensstämma till fullo med gällande läroplansintentioner i matematik.
  • Enkätuppgifter. Dessa behandlar elevernas självskattning och attityder till skola och utbildning, intresseinriktning samt studie- och yrkesplaner. De har dock haft skiftande utformning vid de nio insamlingar som gjorts. Utförliga redogörelser för de enkäter som använts vid de olika tillfällena finns i Svensson (1964), Rovio-Johansson (1972), Emanuelsson (1981), Ek och Pettersson (1985), Reuterberg m.fl. (1991), Reuterberg m.fl. (1996) samt Giota (2008).
  • Enkätuppgifter från målsmännen. Sådana uppgifter finns endast för de fem senare årskullar (1967, 1972, 1977, 1982 och 1992). Enkäterna innehåller frågor om bl.a. barnets uppväxtförhållanden, ambitioner och önskemål vad gäller barnets utbildning, synpunkter på skolans målsättningar samt föräldrarnas egen utbildnings- och yrkessituation. De enkäter som användes för de två första årskullarna beskrivs av Emanuelsson (1981) och de enkäter som användes för de två senare (ej 1992) kohorterna beskrivs av Reuterberg m.fl. (1991, 1996).
  • Enkätuppgifter från lärare. För att få en så fullständig bild som möjligt av elevernas skolsituation, bjöds även en enkät till lärarna för 1982 och 1992 års kohort. Lärarenkäten består av frågor, vilka rör vissa fakta om läraren, klassens storlek och sammansättning, lärarens bedömningar av klassens kunskapsnivå m.m., skolans resurser, arbetssätt och föräldramedverkan samt frågor om förekomsten av utvärderingar (Reuterberg m.fl., 1996).

Insamling årskurs 9

För kohorterna födda 1987, 1992, 1998 och 2004 har enkäter genomförts på vårterminen i årskurs 9.

Insamling efter grundskolan

Eleverna följs upp även efter det att de lämnat grundskolan. Bland annat görs datainsamling under den tid de befinner sig i gymnasieskolan. Då införskaffas skoladministrativa data som t.ex. val av gymnasielinje/program och betyg efter avslutade studier. För sju av kohorterna har förutom skoladministrativa data även insamlats enkätuppgifter från eleverna.

De som ingår i kohorterna 3 och 4 (1967 och 1972 års kohorter) erhöll en enkät ett år efter grundskolans slut när flertalet befann sig i gymnasieskolans åk 1 (vårtermin 1984 och 1989). Frågorna rörde bl.a. synpunkter på och erfarenheter från grundskolans högstadium, uppfattningar om den egna förmågan, sysselsättning under fritiden, samt studie- och yrkesplaner

Individerna i kohorterna därefter (1977, 1982, 1987, 1992 och 1998 års kohorter) erhölls inte någon enkät ett år efter avslutad grundskola. I stället gjordes detta tre år efter grundskolans slut, på vårterminen då merparten befann sig i åk 3 i gymnasieskolan. Det huvudsakliga skälet till senareläggningen var att erhålla fylligare information om elevernas erfarenheter av studierna i gymnasiet. Utöver de frågor som användes för kohorterna 3 och 4, ett år efter avslutad grundskola, innehåller denna enkät också motsvarande frågor om hela tiden i gymnasieskolan (Svensson, 2001). 

Urvalsprinciper

UGU:s urval är riksrepresentativa och utgör cirka 10 procent av populationen i en födelsekohort. Den första kohorten utgörs av individer födda 1948. Fem år senare tillkom ytterligare en kohort med elever födda 1953. Nästa kohort kom av bl.a. resursmässiga orsaker att omfatta elever som i huvudsak är födda 1967. Alltsedan dess har nya kohorter tillkommit med fem/sex års intervaller.

UGU:s urval har dragits utifrån två olika principer. För de två första kohorterna baserades urvalet på födelsedag och för resterande kohorter på skolklass. Från och med insamlingen 1980, för elever som i huvudsak är födda 1967, gjordes stora förändringar av statistikhanteringen vid SCB och man införde begreppet panelundersökningar. Kohort 1967 benämndes Elevpanel 1, de därpå följande urvalen för Elevpanel 2 osv. I vissa sammanhang förekommer därför såväl beteckningen kohort som elevpanel.

Notera också att urvalen har dragits vid olika ålder i olika kohorter. De tre första kohorterna bildades när majoriteten av eleverna gick i årskurs 6. De efterföljande kohorterna drogs däremot när eleverna gick i årskurs 3. UGU:s longitudinella design medför att inga nya elever tillkommer efter att urvalet dragits. Det betyder bland annat att elever som flyttat till Sverige efter att urvalet dragits inte blir representerade i UGU. 

För varje kohort finns en beskrivning av urvalsprincipen i korthet. En utförligare beskrivning av projektet finns att läsa i Utvärdering genom uppföljning Förberedande planering för individualstatistikens fortsättning en promemoria från SCB (pdf 16 MB) eller Ett nytt individualstatistikprojekt (nedladdningbar pdf via GUPEA) och Longitudinell individforskning under ett halvsekel, (nedladdningsbar pdf via GUPEA) .