Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Teaterlärarna Patrik Westerbring, Amanda Gustafsson och Edvin Löfgren diskuterar en barnteaterföreställning. Simon Klasson är med via Zoom.
Teaterlärarna Patrik Westerbring, Amanda Gustafsson och Edvin Löfgren diskuterar en barnteaterföreställning. Simon Klasson är med via Zoom.
Foto: Johan Wingborg
Länkstig

Sveriges enda utbildning till teaterlärare

Fyra trashankar har samlats kring lägerelden. Är de fattiga luffare, farliga pirater eller kanske magiska vättar? Det återstår att se. Oavsett vilket, är de i akut behov av hjälp från ett antal skolbarn. De fyra personerna är studenter vid Sveriges enda ämneslärarutbildning i teater.

Teater har funnits som ämne i gymnasieskolan i över 20 år. Men teaterlärarutbildningen startade först 2011, berättar universitetslektor Pernilla Ahlstrand, som är programansvarig.

– Teaterlärarutbildningen är en del av ämneslärarutbildningen där studenten kan välja att antingen enbart läsa ämnet teater eller att kombinera med ett annat ämne. Eftersom GU har den enda ämneslärarutbildningen med inriktning teater mot gymnasieskolan i landet är arbetsfältet hela Sverige. Studenterna lär sig jobba i projekt och med olika teaterformer, både text- och rörelsebaserade samt med improvisation. Mycket fokus ligger på det egna uttrycket. De får också samverka med studenter i andra årskurser samt med studenter inom andra konstformer. 

Utbildningen är ett samarbete mellan Konstnärliga och Utbildningsvetenskapliga fakulteterna. Förutom kurser i utbildningsvetenskapliga kärnkurser, som är gemensamma för alla ämneslärarstudenter, läser teaterlärarstudenterna också scenframställning, kostym, smink och mask, ljud- och ljusdesign samt teaterhistoria. Studenterna skriver även egen dramatik och regisserar föreställningar. Kurserna genomsyras av ett teaterdidaktiskt och vetenskapligt förhållningssätt, förklarar Pernilla Ahlstrand.

– Man kommer in på antagningsprov där vi bedömer både gestaltande och analytisk förmåga. Vi brukar också titta på ledar- och samarbetsförmåga men det har vi fått släppa det senaste året, eftersom vi har varit tvungna att göra antagningsproven via Zoom. 

Maria Björling är universitetsadjunkt i teaterdidaktik. Hon har själv gått teaterlärarprogrammet och menar att det är en utbildning i ständig utveckling.

– Vi har precis haft en delkurs på Zoom där studenterna fått diskutera ämnet, lära sig mer om bedömning, kursupplägg och styrdokument. Även om detta är en teoretisk kurs är praktiska färdigheter viktiga. Att göra skillnad på teori och praktik är överhuvudtaget svårt inom teaterutbildning.

Foto: Johan Wingborg

Teater är en kroppslig kunskapsform där ord bokstavligt talat blir kött, påpekar universitetslektor Martin Göthberg.

– Vi tar ofta för givet att reflektion måste vara verbal men också den sinnliga kunskapen kan rymma eftertänksamhet; en impuls kan gå från en student till en annan utan förklarande ord. Hur denna kunskapsförmedling går till studeras bland annat i en kurs i observationsteknik, som jag ansvarar för, där studenterna, utifrån olika frågeställningar, får observera vad som sker i ett klassrum. Sedan sammanställer de resultatet, presenterar det och diskuterar.

Än så länge är det dock ont om forskning inom området teaterdidaktik. Det finns endast två svenska avhandlingar om teater som didaktiskt ämne; den ena är skriven av Pernilla Ahlstrand och den andra av Martin Göthberg.

– Självklart hoppas vi att mer forskning görs i framtiden eftersom vår utbildning, precis som alla andra, ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, betonar Pernilla Ahlstrand. 

Amanda Gustafsson, Edvin Löfgren, Patrik Westerbring och Simon Klasson går fjärde året på programmet och har teater som enda ämne. Just nu arbetar de med en barnpjäs för 7–9-åringar. De har släpat fram enorma koffertar, som har plats för all rekvisita, men som också fungerar som inramning för scenen. Bland annat diskuterar de om de kan vara farliga och slåss med svärd eller om de kanske bör leta efter en skatt? Hur som helst måste barnen på något sätt hjälpa till för att allt ska gå väl.

– Vi alla fyra har varsin grundidé som vi nu diskuterar och funderar över, säger Edvin Löfgren. Det handlar om att skapa en stämning och ge barnen en minnesvärd upplevelse. Även om det är lite läskigt ska de känna sig upplyfta när de lämnar oss.

– Vi kommer att spela föreställningen i mars, berättar Patrik Westerbring. På grund av pandemin har vi beslutat att vara utomhus, vilket förstås blir lite kallt, men det ordnar sig nog.

Att de valde teater som enda ämne beror på att de ville grotta ner sig ordentligt. 

– Men på de ämneslärarpedagogiska kurserna får jag träffa studenter som läser helt andra saker, förklarar Amanda Gustafsson. Då blir jag jätteentusiastisk, jag skulle vilja lära mig allt! Men just nu är det teater som gäller, andra ämnen kan jag komplettera med så småningom.

Text: Eva Lundgren
Artikeln är publicerad i GU Journalen #1 mars 2021

Fakta

Sveriges enda ämneslärarprogram i teater finns vid GU och har inriktning mot gymnasieskolan. Det femåriga programmet innebär undervisning inom skådespeleri, regi, dramaskrivande, teaterhistoria, scenografi, kostym, smink, ljus- och ljuddesign, teaterdidaktik samt ett vetenskapligt förhållningssätt. Dessutom ingår Utbildningsvetenskapliga kärnkurser som är gemensamma för alla ämneslärarstudenter. Också praktik, motsvarande en termin, ingår. De studenter som har teater som enda eller första ämne skriver dessutom sina två självständiga arbeten inom teaterpedagogik.

Än så länge finns bara två svenska doktorsavhandlingar i teaterdidaktik: Att kunna lyssna med kroppen av Pernilla Ahlstrand samt Interacting – coordinating text understanding in a student theatre production av Martin Göthberg.