Centrum för digital humaniora medverkar i två forskningsprojekt som beviljats medel från Riksbankens jubileumsfond. I ett av projekten studeras hur folkförflyttningar skett mot Skandinavien och de brittiska öarna, vilka båtar som användes och ursprungsbefolkningens kunskap kring båtbyggande och navigation.
Projektet Maritima möten: en kontrapunkt till den dominerande landbaserade berättelsen om europeisk förhistoriahar beviljats 47 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond och består av ett tvärvetenskapligt team av forskare som tillsammans ska skapa en mer nyanserad berättelse om resor till havs under förhistorien och havets betydelse för utvecklingen av kulturer.
CDH och Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv (SHFA) initierade samarbetssatsningen redan år 2017. Inom ramen för projektet kommer CDH:s forskningsingenjörer bland annat arbeta med att vidareutveckla och implementera Voyager som är ett simuleringsverktyg som förenar metoder inom oceanografi, paleohistoria och numerisk simulering i syfte att modellera förhistorisk sjöfart. En av deltagarna är CDH:s föreståndare Cecilia Lindhé som kommer att arbeta i projektet.
– Vi är mycket glada över att denna samarbetssatsning har resulterat i en rad externa projekt. Voyager kan användas för att under förutsägbara väderförhållanden simulera möjliga strandhugg under långa havsfärder eller bestämma deras sannolika längd och säsongsberoende. Metoden kommer användas för att konstruera en baseline för förhistoriska havsfärder längs nordamerikanska Stillahavskusten, modellera säsongsbunden jakt av havsbyten, spridningen av megalitfenomenet i Europa och det senare maritima utbytet av metaller under bronsålder, samt dra slutsatser om rutter och navigationsförmågan hos forntidens befolkningar, säger hon.
CDH har även del i projektet Barnbiblioteket Sagas arkiv. Kartläggning och visualisering av en svensk barnboksserie (1899–1970) som får 5,5 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond. Sagabiblioteket rymmer 22 hyllmeter till största delen obeforskad skönlitteratur som forskare genom projektet vill tillgängliggöra genom digitalisering – inte bara för andra forskare utan även för barn och den intresserade allmänheten.
– Det heltäckande arbetssättet i projektet syftar till att göra processen och mekanismerna bakom produktionen och distribution av böckerna synliga och inte bara den färdiga produkten, vilket är ett sällsynt tillvägagångssätt i digitaliseringsprojekt inom litteraturområdet, som till största delen syftar till att presentera och göra de publicerade verken digitalt tillgängliga istället för att visa processen bakom dem, säger Johan Åhlfeldt, forskningsingenjör på CDH.
Inom projektet kommer en informationsmodell och en databas att utvecklas, som förutom att ge tillgång till hela arkivmaterialet, även kommer tydliggöra dessa processer och göra dem forskningsbara, till exempel efter aktör, beslutsfattande och tid.
– Det är roligt för oss på CDH att genom detta projekt vara med från början och förbereda ett nytt digitalt arkiv för forskning, säger Johan Åhlfeldt.