Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Projekt om kvinnliga tänkare och doktorsgradens historia får forskningsmedel

Flera forskare vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion får forskningsmedel från Riksbankens jubileumsfond (RJ). Största tilldelningen går till Matilda Amundsen Bergström, som ska genomföra ett projekt om hur 1600- och 1700-talens kvinnor tänkte kring frågan ”Vad är ett gott liv?”

Projektet heter Ett lycksaligt liv. Kvinnors moralfilosofi i 1600- och 1700-talens Skandinavien” och handlar om hur dåtidens kvinnliga tänkare tog sig an den filosofiska frågan om lyckoideal: vad är egentligen ett gott liv, och vem bestämmer det?

Vid den här tiden var kvinnor inte välkomna på de filosofiska arenorna, därför har de inte heller uppmärksammats i forskning och historieböcker. Matilda Amundsen Bergström kommer bland annat att studera essäer i tidskrifter, pamfletter, romaner och dikter för att kartlägga vad dåtidens kvinnliga intellektuella skrev i frågan och även hur de förde fram sina åsikter.

Matilda Amundsen Bergströms forskningsansökan får drygt 2,2 miljoner kronor och innebär att det blir ett treårigt postdok-projekt (75 procent) inom idé- och lärdomshistoria.

Doktorsgradens utveckling under ett sekel

Nästa forskare som beviljas medel är Henrik Björck som får en RJ Sabbatical inom samma ämne. Han får det för sitt redan pågående projekt Vetenskapshistorisk hattparad: Forskarutbildningarna i det svenska högskolesystemets historia” som handlar om doktorsgraden inom svensk akademi. Fokus ligger på tidsperioden från 1870, då filosofie doktorsgraden infördes, till 1969, då en mängd doktorsgrader ersattes av en uniform doktorsexamen. Under det seklet fick bland andra veterinärer, ekonomer, farmaceuter och jägmästare egna doktorsgrader.

Kartläggning och visualisering av barnboksserie

Utöver de projekten är litteraturvetaren Olle Widhe med i ett redan pågående forskningsprojekt som nu får infrastrukturmedel från RJ, det handlar om ”Barnbiblioteket Sagas arkiv. Kartläggning och visualisering av en svensk barnboksserie (1899–1970)" som får 5,5 miljoner kronor. Svenska barnboksinstitutet är huvudsökande för projektet, men Centrum för digital humaniora (CDH) vid Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet är medsökande.

Maritim europeisk förhistoria får 47 miljoner

Centrum för digital humaniora medverkar också i en annan ansökan som får medel i denna ansökningsomgång, det gäller programmet ”Maritima möten: en kontrapunkt till den dominerande landbaserade berättelsen om europeisk förhistoria”, som får inte mindre än 47 miljoner kronor. I projektet ingår bland andra CDH:s föreståndare Cecilia Lindhé.

Utöver ovanstående projekt medverkar litteraturprofessor Mats Malm i ett språkteknologiskt forskningsprogram om språkförändring som också beviljades medel från Riksbankens jubileumsfond. Programmet är knutet till Språkbanken Text vid institutionen för svenska språket.

Text: Elin Widfeldt