Hoppa till huvudinnehåll
Bild
none
Hällristning från bronsåldern vid Svarteborg utanför Munkedal.
Foto: Svenskt Hällristnings ForskningsArkiv
Länkstig

Arkeologiskt projekt om maritima möten får 47 miljoner

Publicerad

Havet ska stå i fokus i ett nytt arkeologisk forskningsprogram vid Göteborgs universitet.
– Båtar, båtbyggeri, navigation och havets betydelse som infrastruktur i ett långtidsperspektiv, säger Johan Ling, professor i arkeologi som ska leda projektet.

47 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond gör nu att vi kan få reda på mer om resorna på havet och floderna under slutet av stenåldern och bronsåldern.

Havets betydelse i nytt ljus

Vår historia har länge berättats ur ett perspektivet som mer eller mindre negligerat havets och flodernas betydelse för migration med interaktion och utbyte i forntiden. Men vid Göteborgs universitet finns flera forskningsprojekt inom arkeologi som de senaste åren istället pekat på havet och floderna som potentiella transportleden under förhistorien.

Färdades över haven

– Det finns kunskapsluckor i de nuvarande modellerna beträffande rörlighet och migration, i synnerhet vad gäller maritima kontakter, interaktion och folkförflyttningar riktade mot Skandinavien och Brittiska öarna, säger Johan Ling och fortsätter:

– Frågan är hur dessa grupper av människor nådde öarna och halvöarna i det Atlantiska Europa? Vilka typer av båtar användes? Hur många människor och djur kunde de bära?

Arkeologen Johan Ling har de senaste åren varit föreståndare för Svenskt Hällristings Forsknings Arkiv och vid Göteborgs universitet finns idag världsledande forskning när det gäller bronsåldern.

Andra forskningsprojekt

Det nya forskningsprogrammet ”Maritima möten: en kontrapunkt till den dominerande landbaserade berättelsen om europeisk förhistoria” relaterar till många av de forskningsprojekt som redan idag finns vid Institutionen för historiska studier.

– De forskningsprojekten kommer att gagnas av detta. Idag gör de pilar över haven när deras forskning visar att folk förflyttat sig. Nu ska vi fylla dessa pilar med innehåll.

Förutom hur båtarna såg ut hoppas arkeologerna få reda på mer om vilken kunskap ursprungsbefolkningen hade om båtbyggande och navigation.

Tvärvetenskapligt grepp

Inom arkeologin har det hänt mycket de senaste åren. Genom att använda naturvetenskapliga metoder som till exempel DNA-analys har man fått ny kunskap. Det nya forskningsprogrammet vill så att säga ”knyta ihop säcken”. Genom att ta ett helhetsgrepp där nya forskningsresultat kombineras med traditionell arkeologi, sociologi och även historisk lingvistik, hoppas man att havets betydelse i Europa under stenåldern, bronsåldern och järnåldern ska klarna.

– Med ett internationellt tvärvetenskapligt team av forskare, vill vi skapa en mer nyanserad berättelse om resor till havs under förhistorien och om havets betydelse för långväga kontakter och utveckling av kulturer i ett långtidsperspektiv.

none
”Vårt forskningsprogram vilar på en maritim teoribildning, en kontrapunkt till rådande landbaserade perspektiv om Europas förhistoria”, säger Johan Ling, arkeolog och projektledare.
Foto: VG Kulturutveckling/urklipp film.

Ny teknik ska simulera havsresor

Från Göteborgs universitet kommer även Centrum för Digital humaniora (CDH) vara involverade. Tillsammans med CDH har Johan Ling och SHFA utvecklat ocean Voyager tool som möjliggör att simulera havsresor i tid och rum med olika typer av båtar och under olika säsonger och väderförhållanden. Detta verktyg kommer nu att testas i alla de pilotprojekt som finns med i programmet med fokus på Atlantiska Europa.

– Vi hoppas dra igång projektet nästa år. Det är ett stort internationellt projekt och vi måste sätta oss ned med alla inblandade. Det kommer vara forskare från hela världen.

För området som arkeologerna vill titta närmare på är stort.

– Från Spanien i söder till Nordnorge i norr, de Brittiska öarna i väst. Fokus är på det område som kallas Atlantiska Europa, säger Johan Ling.

Text: Cecilia Sjöberg

Fakta

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har beviljat 46,7 miljoner kronor till forskningsprogrammet:  Maritima möten: en kontrapunkt till den dominerande landbaserade berättelsen om europeisk förhistoria

Programmet är inom arkeologi och förlagt till Institutionen för historiska studier. Projektledare är Johan Ling, arkeolog och professor vid institutionen.

Mer om Centrum för digital humaniora och simuleringsvertyget Voyager.

Mer om programmet på Riksbankens jubileumsfonds webb.