Sammanfattningar för programpunkterna under forskardagen

Tillbaka till programmet

The material infrastructure of the independent arts field in Gothenburg

Åsa Andersson och Helena Holgersson

In recent years, a more diverse historiography of the independent performing arts has emerged. Researchers from Gothenburg have been at the forefront of this development through the project Expansion and Diversity: Digital mapping and analysis of independent performance in Gothenburg 1965-2000. Two features of their work have been digital methods and interdisciplinary perspectives. This presentation will focus on the latter by focusing on social perspectives of the independent arts field. The material infrastructure of the field is characterized by precarious working conditions, creative survival strategies and negotiations over places and premises throughout the city. Our overarching methodological concept – material cultural policies – encapsulates measures of cultural policy, labour market and urban planning. To illustrate these perspectives we will present two case studies. One focuses on working conditions in the independent performing arts field in Gothenburg while the second case study elaborates on the role of the cultural sector in urban development.

Förändrade konsertverksamhet och omdefinierade lyssningspraktiker i spåren av pandemin

Åsa Bergman

Under våren 2020 då kulturinstitutioner fick ställa in planerade föreställningar och konserter på grund av pandemin utvecklades nya sätt att förmedla musik och annan kulturverksamhet, ofta via digitala streamingtjänster. Denna presentation bygger på en studie av online-konserter tillhandahållna av symfoniorkestrar under perioden mars-juni 2020 och mer precist på hur musikens betydelse omdefinieras och vilka lyssnarpraktiker som konstrueras i anslutning till det. Resultatet från studien visar på att lyssnarpraktiker å ena sidan karaktäriseras som separerade från tid och rum tillgängliga för vem som helts att när som helst att ta del av, men att rumsliga och tidsmässiga aspekter å andra sidan genomgående understryks och poängteras. Presentationen uppmärksammar också hur lyssnarpraktiker kopplade till online konserter konstrueras som en känsloregulator och i linje med en och musik-som-hälsoresurs-diskurs, men också genom att knyt an till på romantiska föreställningar om musik som resurs som kan ge upphov till transcendentala tillstånd.

Forskningsinfrastruktur för samtidskulturforskning, vad kan det vara?

Mats Björkin

Under de senaste åren har ”infrastruktur” varit en flitigt diskuterad forskningspolitisk fråga, ofta med fokus på dyra högteknologiska investeringar. Inom humaniora har infrastruktur handlat mycket om språkteknologi, digital humaniora och arkeologi, d.v.s. datorbaserade analyser av text och tal, databaser och visualiseringar av historiskt källmaterial, samt laborativ forskning i gränslandet mot (andra) naturvetenskapliga metoder.

Humanistiska metoder har onekligen förändrats under de senaste decennierna, men intresset för infrastrukturfrågor handlar också om resurser och legitimitet. Samtidigt innebär kostsamma omprioriteringar risker för fältet som helhet, men också att forskningen styrs mot sådant material som låter sig bli till data enligt våra infrastrukturer.

För samtidskulturforskningen blir frågor kring enskildas integritet, upphovsrättsfrågor och affärshemligheter både en praktisk och juridisk begränsning, men kanske därför också desto viktigare att forska om.

Min presentation introducerar ett antal brännande infrastrukturfrågor för samtidskulturell forskning.

När vårliga vindarna susa, och Mozart och Bach oss förtjusa: Klassisk musik, populärreligion och existentiell hälsa

Thomas Bossius

Ända sedan den klassiska musiken på 1920-talet började spelas in och tillgängliggöras för konsumtion, har skivbolagen tävlat om konsumenternas uppmärksamhet på den lukrativa skivmarknaden för klassisk musik. Ett sätt att locka nya kunder har varit att sätta samman mer eller mindre fantasifulla samlingsskivor, med titlar och konvolut skapade för att tränga igenom den barriär av upplevd svårtillgänglighet som omgärdar den klassiska musiken. En särskild nisch vad gäller detta är en mängd cd- och dvd-skivor, streamade videor och spellistor där instrumental klassisk musik kopplas ihop med nutida populärreligiösa föreställningar och medicinska forskningsrön och naturen, i kombination med fenomen som yoga, mindfulness, och meditation. Aktörerna inom detta fält kan delas in i tre kategorier: populärreligiösa företrädare, skivbolag och forskare inom medicin. I min presentation ger jag exempel från dessa tre, och diskuterar dem i relation till traditionella föreställningar om den instrumentala klassiska musiken.

Beyond time, place, and gender. Nordic transnational symbolism.

Birte Bruchmüller

In my dissertation project, I explore five internationally-based Nordic symbolists and their visual art from the turn-of-the-20^th-century. By studying the Swedish graphic artist Tyra Kleen (1874- 1951), the Swedish painter Olof Sager-Nelson (1868-1896) as well as the Finnish painters Magnus Enckell (1870-1925), Beda Stjernschantz (1867-1910) and Ellen Thesleff (1869-1954), I deal with a quite unexplored transnational stance of Nordic symbolism. Rather than contributing to nation-building processes, those artists did express the universal, timeless and placeless through their artmaking. By focusing on portraiture, mythological, and literary motifs, this project examines the selected artworks’ ways of going beyond time, place, and gender.

Liveavsnitt: Konsthistoriepodden

Alexandra Fried och Alexandra Herlitz

Sedan sommaren 2020 har Alexandra Fried och Alexandra Herlitz en gemensam populärvetenskaplig podd som heter “Konsthistoriepodden”. I denna session blir det en livepodd med samma upplägg: vi kommer att behandla ett konstverk på djupet, göra bildanalyser, berätta om vedertagna tolkningar och den senaste forskningen som finns att tillgå. Vilket verk det blir är en överraskning!

Samtiden i backspegeln – om insamling av minnen och föremål

Kerstin Gunnemark

Samtal pågår dagligen. Vi berättar för varandra vad vi upplevt, känner och planerar att göra. Mycket av detta glöms bort, förutsättningar förändras och vi omvärderar våra beslut. Det blir varken viktigt att memorera eller förmedla till andra. Men vad är ett liv utan minnen? Vad är ett samhälle utan dokumentationer av människors subjektiva upplevelser? Fattigt! SAMDOK, samtidsdokumentation var ett musealt forum som tydligt markerade vikten av insamling för framtiden. Numera vidareutvecklas metodologin inom nätverket DOSS, dokumentation av samtida Sverige. Men är det tillräckligt? Med reflektioner över mina och andras erfarenheter och lärdomar från fältet uppmärksammas olika metoder och behovet av förnyade insamlingsperspektiv.

Digitalizing Sexual Citizenship: LGBTQI+ Activism at Digital Spaces in Times of Pandemic

Onur Kilic

The ongoing COVID19 pandemic has made most countries implement lockdown measures and limitations on public gatherings. For the LGBTQI+ community in Turkey, whose rights are already threatened by right-wing populist hegemony in politics, the social isolation brings further challenges and limitations to their assemblies. Digital technologies afforded new sites for resistance such as emergent trans-local and transnational spaces, yet these spaces are not free from state surveillance and inaccessibility, making their potential fragilities important to discuss. Drawing on a digital ethnography and in-depth interviews with activists, this ongoing study focuses on the queer experiences of digital spaces as sites of political resistance at times of the pandemic. I discuss how LGBTQI+ activism is rearticulated with digitalization of spatiality, investigating new opportunities and threats targeting activism and resistance at ‘the digital’.

Ute är inne! – storm- och utekök i pandemins spår

Eva Knuts

Social distansering, har vi inte hört det några gånger vid det här laget? Men hur umgås vi då? Innan C-19 slog till för ett år sedan hade jag en idé om att resa land och rike runt och hänga i människors utekök och prata utekök med dem, ett fenomen som intresserar mig. Men så blev fältarbete plötsligt omöjligt. Vem ville ha en nyfiken forskare flåsande i nacken när det kan innebära livsfara? Årets julklapp 2020 blev stormkök. Aldrig har så många lagat så mycket mat utomhus. Eller åtminstone den sociala maten. Jag skulle vilja följa upp min tanke om utekök (presenterat tidigare på forskardag) genom att samla material kring att laga och äta utomhus i pandemins skugga. Alltså nån slags idé "in progress" om någon vill haka på.

Scaling resistance: Beyond comparison in Feminist and LGBTI+ activism

Mia Liinason & Olga Sasunkevich

What do struggles for women’s and LGBTI+ rights in Russia, Turkey and the Scandinavian countries have in common? And what can actors who struggle for rights in these contexts learn from each other? In this presentation, we share our experiences from the project Spaces of Resistance, in which we have followed feminist and LGBTI+ activists across Russia, Turkey and the Scandinavian countries over four years, to explore transnational struggles on various levels, from the micro-scale of the everyday to large-scale, spectacular events.

Drawing on the findings in this project, we present an approach to resistance as situated in the grey zone between barely perceptible, even hidden or covert, forms of micro-movement and highly visible street protests, gathering large crowds. In contrast to those who argue for the impact of size in achieving social change, this presentation will take you beyond the dichotomies of visible/invisible and public/private to present new advances in understandings of resistance, illustrated by case studies from our ethnographic contexts.

The counterintuitiveness of supernatural dreams, cultural transmission and religiosity

Andreas Nordin

One challenge for cognitive, evolutionary and anthropological studies of religion is to offer descriptions and explanatory models of the functions of supernatural dreaming, and of the religiosity, use of experience, and cultural transmission that are associated with these representations. The anthropological literature demonstrates that dreaming, dream experience and narrative are connected with religious ideas and practices in traditional societies. Scholars have proposed that dreaming is a primary source of religion (DPSR theory). Using Barrett’s coding system, we measured a high frequency of minimally counterintuitive dream content among Hindu Nepalese, and we aim to quantify (1) the relation between counterintuitive imagery and reported likelihood to communicate dreams to religious experts, (2) the relation between counterintuitive imagery and religiosity, These aims will then be related to the topic of the possible explanatory value of DPSR theory, by framing the issue at the level of cultural transmission, religiosity and credibility of dream representations.

Performance, Perfectionism, Power: Critical Encounters with Classical Music Culture in Grand Piano (2013), The Violin Player (2018) and The Perfection (2019)

Tobias Pontara

During the last three decades music scholars have provided a growing amount of critical accounts of what they contend is a fundamental conceptual support behind the performance of classical music, namely the belief in enduring and aesthetically autonomous musical works free- standing from any cultural and social context. According to this ontology, the primary obligation of the performer is to present and interpret the musical work, a performance ideal that has been claimed to foster a musical culture obsessed with perfectionism and permeated by problematic relations of power. Such critical assessments have of late migrated beyond the academic discourses of music scholars into the venues of popular culture, a phenomenon evidenced in particular by a variety of recently released feature films. In this presentation I discuss three films that in different ways enter into critical dialogue with what might be called the ideology of the perfect musical performance: Grand Piano (2013), The Violin Player (2018) and The Perfection (2019). I argue that Grand Piano and The Perfection can be understood as more or less allegorical critiques of an allegedly unsound musical culture whose obsessive fixation with technical mastery and absolute precision have spurred out of control. In contrast, The Violin Player faces such issues head on, while also problematizing how relations of power are built into the very aesthetic discourses permeating classical music and classical music performance.

Musikens roll i kampen för kvinnors rösträtt 1902–1921

Marita Rhedin

Rätten för kvinnor att rösta och vara politiskt valbara föregicks av en lång kamp. I denna kamp spelade estetiska uttryck en viktig roll – i form av musik, texter, kläder och bilder. Projektet Rösträttens sånger ställer frågor som: Hur användes sånger för att representera rösträttskampen? Hur förmedlades budskapet retoriskt och vilken musik användes för att manifestera kampen?

Vilka motargument och farhågor gällande kvinnors rösträtt uttrycktes i tidens populärmusiktexter? Som primärkällor används främst nottryck, sångtexter och beskrivningar av musiksituationer från arkiv och äldre digitaliserade tidskrifter. Undersökningen visar att sånger användes inom organisationen för att främja känslan av gemensamt mål och för skapandet av en kollektiv identitet. Musik var också ett effektivt medel för att stärka kampandan. Nyskrivna stycken och inrepeterade framföranden kunde därtill fungera som en manifestation över kvinnornas kapacitet och kraft. När däremot sånger om kvinnors rösträtt framfördes i populärkulturella sammanhang kunde de bidra till att processa eller kritisera förändringar i maktbalansen och rollfördelningen mellan man och kvinna.

Critical costume and the challenge of on-line conferences

Astrid von Rosen & Viveka Kjellmer

Presentation of resent research on costume agency from the Critical Costume conference 2020:

https://costumeagency.com/project/astrid-von-rosen/

https://costumeagency.com/project/viveka-kjellmer/

In 1967, black dancer Claude Marchant (1919–2004) arrived in Gothenburg, to teach “jazz technique”. His teaching had a revolutionary impact on the white local dance community. Marchant’s work is strikingly absent in Swedish performance historiography, and Astrid mobilizes bodies in costume as vital parts of a “scenographic ecology” to open up for reflection on this neglect.

As an act of civil and social disobedience, the wearing of scents can make powerful statements about identity and bodily presence. Olfactory meaning-making has an impact on social interaction. In her presentation, Viveka shows that perfume can be subversive and political, and that scented bodies have agency. We welcome discussion about the presentation topics as well as their pre-recorded format as a way to contribute to an on-line conference, subsequently turned into a reference library.

Solidaritetspolitik och diskursiv kolonialism i svenska kvinnors filmer om ”Tredje världen” under 1970- och 80-talen

Ingrid Ryberg

Under 1970-talet växte en livlig feministisk filmkultur fram i Sverige. Könsroller på film, liksom filmbranschens ojämlika villkor, debatterades. Föreningar som Svenska Kvinnors Filmförbund och Kvinnobion visade ”kvinnofilmer”. I allt högre grad blev kvinnor själva verksamma som filmskapare, inte minst inom dokumentärfilmen. I den här presentationen diskuterar jag dokumentärer gjorda av kvinnor under 70- och 80-talen med fokus på en grupp filmer som gavs stöd av SIDA och som syftade till att öka kunskapen om kvinnors situation i ”Tredje Världen” och främja svensk solidaritetspolitik. Jag lyfter fram dessa filmer som komplexa och problematiska exempel på hur olika maktordningar korsar varandra i den feministiska filmhistorien. Produktionsstöden från SIDA innebar å ena sidan unika möjligheter för svenska kvinnor att skapa filmer vid sidan av den mansdominerade spelfilmskulturen. Å andra sidan kom dessa dokumentärer i hög grad att ge uttryck för ”diskursiv kolonialism” (Mohanty 1986) och stereotypa representationer av ”Tredje-världen-kvinnan” som passivt offer i behov av att räddas.

Seeing, being, doing fashion image: negotiating intervisual relations

Christine Sjöberg

This presentation addresses intervisual relations in the context of contemporary fashion photography, published or produced in a Swedish context. It aims to expand the notion of intervisuality by engaging with the visual material from both a theoretical and practical perspective, negotiating visual and embodied perspectives. By doing so, it elaborates on ways to understand the undertakings of the photographic still image in a number of printed and digital fashion stories as well as deals with photography as practice and process.

Skola i samhället – elever, skolledare, lärare som politiska subjekt

Jeanette Sundhall och Lena Martinsson

Vi kommer att presentera vårt nya VR-projektet som vi arbetar med tillsammans med Eva Reimers och David Lifmark. Projektet syftar till att studera hur elever, lärare och skolledare blir till som politiska subjekt i dagens polariserade samhällsklimat i anslutning till politiska strider gällande skolan. Hur används positionerna som lärare, skolledare, elev? Vad står på spel? Hur ska man förstås tjänstemannapositionen?

Ett samtal om kris och drömmar

Catharina Thörn och Mathias Ericsson

I detta samtal mellan Catharina Thörn och Mathias Ericson introduceras och fördjupas frågor om hur kulturstudier hjälper oss tänka kring och hantera en samtid där kriser tycks avlösa varandra och framtiden ter sig allt mer mörk. Hur kan kriser förstås ur ett kulturellt perspektiv? Vad innebär det att drömma i mörka tider? Och hur kan vi inom kulturstudier utveckla kritiska perspektiv på kriser och skapa utrymme för drömmar?

Folk horror as fad? Passages of xenophobia and racism Michael Chaves’ The curse of La Llorona

Valeria Villegas Lindvall

This presentation will give an overview of my contribution for Folk Horror: New Global Pathways, edited by Dr. Dawn Keetley and Dr. Ruth Heholt and forthcoming with University of Wales Press. In this essay, I explore the appropriation of the figure of La Llorona (The Weeping Woman) in Michael Chaves’ The curse of La Llorona (2019). Here, I engage critically with the pitfalls of the film’s treatment of the figure and the limitations of folk horror as a label to approach this foundational myth from Latin American lore. I investigate the problematic erasure of Latin American voices from the crafting of this narrative, which I argue ejects them to a zone of affective non-being and in turn perpetuates white affective privilege, mobilizing it with troubling representations of the immigrant as a disease in the body politic of the United States and resulting in passages of arguable xenophobic and racist nature.

Comic Sans – världens mest mobbade typsnitt

Karin Wagner

När Microsoft 1994 skulle ge ut ett program för barn, tyckte en grafisk designer på företaget att det var olämpligt att en liten hund i programmet skulle få pratbubblor med text i det strikta typsnittet Times New Roman. Designern skapade då Comic Sans, som har en rund och barnslig karaktär. Detta typsnitt kom sedan att spridas med Word och andra vanliga Microsoftprogram och blev så populärt att det snart kunde ses överallt, från födelsedagsinbjudningar till restaurangmenyer, affärsskyltar, ambulanser och även gravstenar. En kampanj startades, Ban Comic Sans, och typsnittet blev ett lovligt villebråd för alla som ville visa att de hade bättre smak. Internet svämmade över av personer som bedyrade att de aldrig skulle nedlåta sig till att använda ett så fånigt typsnitt. Min presentation kommer att kretsa kring ett antal exempel på skämt och hån mot Comic Sans, både i text och bild.

Vad är ett seminarium?

Anders Westerström

I den här presentationen berättar jag om min erfarenhet av att integrera dramapedagogiska inslag i undervisningen. Drama betyder handling. I min undervisning kan ett textseminarium till exempel sluta med att studenterna gestaltar dagens ämne genom en levande staty eller ett bild- kollage som de klipper och klistrar ihop. Många studenter upplever att de minns bättre vad vi pratat om när de fått använda flera sinnen under seminariet. När de med varsamhet knuffas utanför sina bekvämlighetszoner måste de också lita på varandra och upplever på så vis nya sidor av sina kurskamrater. Det stärker studenternas grupp-process och deras kollektiva lärande. Den nuvarande pandemin har på många sätt ställt detta på sin spets. Min erfarenhet är däremot att gestaltande metoder går att integrera även i videolänkmöten och lärplattformar.

BiG i panelsamtal om kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen

Carolina Westling, Catarina Bengtsson, Jeanette Sundhall

Utifrån antologin En lag för barn. Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen (2020) samtalar Catarina Bengtsson, Jeanette Sundhall och Karolina Westling om vad kulturvetenskapliga perspektiv på barns rättigheter kan innebära. Vad tillför humanistiska och kulturvetenskapliga perspektiv på en demokratisk och juridisk konvention? Varför är det viktigt att inkludera barnkultur - kultur för, av och med barn - i en analys av relationen ålder och rättigheter?

Nepantla practices in performances by Guillermo Gómez-Peña: Examples of collaborative projects from the borderlands

Eva Zetterman

Guillermo Gómez-Peña’s performances are staged as collaborative projects in dialogue with history and the US-Mexico border. In theorizing US–Mexico border history, a central concept is the borderlands, understood both as a border region and as a psychological space from which to acknowledge difference, accept contradictions and construct identities that transgress singular identifications (Anzaldúa 1987; Pérez 1999). Gómez-Peña’s retrospective, memory-work accounts of the borderlands includes nepantla practices of ‘in-between’ and ‘being-in-the middle’. Nepantla is a nahuatl term that has been traced back to the Aztecs in the 16th century describing their experience of ‘in-between’ by living within two different ‘cultures’ or ‘worlds’ being colonized by the Spaniards (Leon Portillla 1998; Anzaldúa 2002; Medina 2003). In this presentation, I will highlight a selection of Gómez-Peña’s performances with nepantla practices in collaborative projects of the migrant body, the border-crossing body and the body as a map for interactive rituals.

Networked Hyper-Theatricality in Sickhouse

Lisa Åkervall

Hannah MacPhearson’s Snapchat mockumentary horror Sickhouse from 2016 was shot on a number of iPhones, distributed through the social media app Snapchat and is best watched on a smartphone. As part of its mockumentary strategies – blurring documentary and fiction – Sickhouse theatricalizes the performance of its characters and the use of different social media apps, employing what I call a networked hyper-theatricality. In this mode that particularly comes to the fore at moments of medial and technical transition, media – its protocols, materiality, and norms – enter center stage and take on a theatricality of their own. In my talk I discuss Sickhouse’s networked hyper-theatricality and its relationship to appropriation and the mockumentary genre. The film’s setting in a forest, the plot following a group of friends searching for a haunted cabin, the style of filmmaking relying on shaky cameras, the mode of address featuring teens talking straight into the lens, the pretense of authenticity, and the multiplication of outlets recall the 1990s fake found-footage horror The Blair Witch Project. But in an era of selfies, snapchat, and camera phones, we’re not just dealing with an appropriation of another film, it also seems that reality itself is increasingly Blair Witch-like, and that Sickhouse draws out themes of a world already resembling the low- budget mockumentary horror films of an earlier era. All clips are posted live to the protagonist’s Snapchat account. Within the protocols of 21st century media, this enhances the feeling of authenticity necessary for its mockumentary effects. After Sickhouse was released on Snapchat it took its followers-turned-spectators a while before they realized they had watched a movie, believing to have participated in a real-time event. This imbrication of fiction and reality directly plays into the question of the evidentiary status of networked hyper-theatricality that blurs the borders between documentary and mockumentary.

Om sex och samlevnad i tjejtidningen Starlet

Kristina Öhman

Den svenska tjejtidningen Starlet gavs ut mellan åren 1966 och 1996. I denna publicerades flera typer av innehåll, såväl fiktivt (serier, noveller, romaner) som icke-fiktivt (artiklar, insändare, frågespalter), skrivna av både den vuxna redaktionen och de unga läsarna. Målgruppen, såväl som majoriteten av de faktiska läsarna, var så kallade tweens och unga tonårstjejer, och Starlets innehåll centrerades därför kring ämnen som förstods som relevanta och intressanta för dem.

Ämnen som tjejkroppslighet; sexualitet; samt romantik förekom genomgående under hela tidningens utgivningsperiod, och i min presentation kommer jag att visa några exempel på hur dessa ämnen hanterades och diskuterades i tidningens olika material.