Våra forskningsområden

Framtidens kompetensbehov inom tillverkningsindustrin: kompetenslandskapets omvandling mot Industri 4.0

Dagens industri står inför stora och intressanta omvandlingstryck. Svensk ekonomi och svenska kompetensförsörjningssystem har historiskt sett visat en stor förmåga till anpassning och omställning. Utmaningarna växlar över tid, och forskningen pekar på ett antal intressanta drag i dagens utveckling, som i hög grad sannolikt kommer påverka framtidens industri och industrinära tjänstesektor och dess arbetskraft.

Vissa menar att vi står inför, eller möjligen är mitt uppe i, en industriell revolution och övergång till en Industri 4.0, som inte bara innefattar en fördjupad och mer avancerad automatisering av produktion, utan även en bredare integration av digitaliserade lösningar och informationshantering i industrin.

Att möta dessa krav på förändring inom industrin och tillverkningsnära tjänster kommer sannolikt kräva förändring i arbetskraftens sammansättning, och i vilka kompetenser som efterfrågas. I dagens ekonomi är humankapital främsta nyckelresursen för att skapa konkurrenskraftiga företag. Konkurrenskraften för Sveriges tillverkningsindustri och industrinära tjänsteföretag är därför beroende av en välfungerande kompetensförsörjning. Humankapitaldimensionen poängteras också i diskussionen om smart industri och är ett av Regeringens fyra focusområden i nyindustrialiseringsstrategin.

Vilka kompetenser behövs i framtidens "smarta" industri? Hur ser de viktigaste historiska utvecklingstendenserna ut? Hur ser industrins "kompetenslandskap’" ut? Vilka strategier ska vi ha för att framöver analysera industrins kompetensbehov i ett förändrat industriellt sammanhang?

För mer information: Martin Henning

Projekt inom temat

Titel?
Medverkande: Martin Henning och Johan Hagberg
Finansiär: Tillväxtverket

I studien Kompetenser för industri i omvandling - utmaningar och strategier i nya kompetenslandskap, skriven på uppdrag av Tillväxtverket, fördjupar vi resonemangen på nationell nivå.

Nedläggningar och konsekvenser för arbetskraften

I tider av ekonomisk kris är det lätt att bli fångad av dagsaktuella orosmoment som berör utvecklingen på arbets- och finansmarknad, men också hur ekonomisk nedgång påverkar olika delar av landet. Kriser kan ses som nödvändiga inslag i den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Det behövs mer kunskap om hur och under vilka förutsättningar ekonomisk förstörelse blir kreativ och framgångsrik för individer och regioner, och under vilka förutsättningar de inte blir det. Inom arbetsmarknadsgeografi och arbetsmarknadsekonomi finns det lång tradition av att studera individuella konsekvenser av till exempel företagsnedläggningar. Få har dock studerat exempelvis vilken roll den regionala ekonomiska strukturen spelar för individers möjligheter att få nytt jobb, hur den geografiska och branschmässiga rörligheten ser ut för de som förlorar jobbet efter en nedläggning eller neddragning, vilken betydelse rörligheten har för hur sårbara individer är på arbetsmarknaden framöver och i vilken utsträckning de som förlorar jobbet deltar i strukturell förnyelse av regionala ekonomier, till exempel som entreprenörer.

För mer information: Martin Henning

Projekt inom temat

Kreativ förstörelse, förstörande förstörelse och regional arbetsmarknadsdynamik
Medverkande: Martin Henning, forskare vid Umeå Universitet
Finansieras av: FORTE  
Martin Henning har skrivit en forskningsöversikt  på området. Tillsammans med Rikard Eriksson och Anne Otto har vi studerat rörelsemönstren för de som lämnat svensk och tysk varvsindustri. I artikeln Returning to work: regional determinants of re-employment after major redundancies kartlägger vi betydelsen av den regionala miljön för återanställning. Arbetskraftens rörlighet mellan branscher och regioner i samband med nedskärningar och nedläggningar studerar vi i artikeln Sectoral and geographical mobility of workers after large establishment cutbacks or closures. I vilken mån friställd arbetskraft deltar i förnyelse av regionala ekonomier studerar vi i artikeln Workers’ participation in regional economic change following establishment closure.

Projektets resultat sammanfattas i rapporten Nya jobb efter kris – individuell och regional omställning.

Regionala och könsmässiga rörlighetsmönster mellan yrken vid större arbetsplatsneddragningar och nedläggningar
Medverkande: forskare vid Umeå Universitet
Finansieras av/samarbete med: Tillväxtanalys
Projektet pågår under 2019

Regionala ekonomiska strukturer och diversifiering

I en allt mer komplex ekonomi behövs nya och teoretiskt förankrade metoder för att beskriva regionala ekonomier, deras styrkor, svagheter och utvecklingspotential.

I samarbete med Frank Neffke och Ljubica Nedelkoska har vi utvecklat Skill relatedness-analys för att beskriva och analysera regioners näringslivsstruktur. Metoden utgår från argumentet om att humankapital eller färdigheter (skills) är en central komponent i regional utveckling, och metoden tecknar ekonomin som ett nätverk av branscher. Branscherna är i olika grad kopplande genom att de delar beroende av en viss typ av humankapital eller färdigheter. Detta påverkar regionernas utvecklingspotential, men också deras framtida omvandlingsförmåga. Genom metoden är det möjligt att få en initial bild av hur väl inbäddad en bransch är i de regionala resursstrukturerna, och därmed var regionens resursmässiga styrkor (och svagheter) befinner sig ur detta perspektiv. Närvaro av relaterade branscher i en region påverkar sannolikt företagens möjligheter till kunskapsutbyte, och möjligheterna för arbetskraften att finna andra produktiva arbeten i regionen. Närvarande branscher bildar också basen för regionernas framtida expansion till nya relaterade verksamheter. Nya regionala branscher, ny produktion eller ny arbetsdelning uppstår sällan ur intet.

Relatedness-länkarna mellan branscher överensstämmer till viss del med traditionella uppdelningar av näringslivet, men länkarna utmanar också till viss del våra invanda föreställningar om hur näringslivet är strukturerat. Till exempel tydliggörs kompetenslänkarna mellan många avancerade servicebranscher och tillverkningsindustri, och mellan partihandelsbranscher och tillverkningsindustri. Regioner har ofta mycket karakteristiska näringslivsprofiler inom vissa delar av branschnätverket. Branscher som är specialiserade i en region är inbäddade i starka regionala kunskapsstrukturer. Starka resurs- eller kompetensknippen i en region kan också ge en indikation om framtida möjligheter för en region.

Tillsammans med Frank Neffke har vi arbetat med att utveckla metoden om skill relatedness som bygger på arbetskraftens rörlighet och undersöker hur branscher är relaterade till varandra. Läs mer i artikeln Skill relatedness and firm diversification. Skill relatedness och regional utveckling är besläktade med tankegångarna bakom EU:s smart specialiseringsinitiativ.

Tillsammans med Frank Neffke och Ron Boschma har vi också undersökt hur regioners branschprofiler ändras och hur regional diversifiering går till. Läs mer i artikeln How Do Regions Diversify over Time? Industry Relatedness and the Development of New Growth Paths in Regions

Martin Henning har skrivit en översikt över relatedness-metoden och regionala analyser av långsiktiga utvecklingsförlopp. Med hjälp av Skill relatedness metoden har vi utfört regionala analysarbeten med Skåne, Stockholm, Västra Götalandsregionen-Halland och Fyrbodal-Østfold.

För mer information: Martin Henning

Tillgänglighetsanalys och geografiska informationssystem

Utvecklingen inom Geografiska informationssystem (GIS) går rasande snabbt. Genom integrationen mellan GIS och program för kvantitativa analyser skapas nya möjligheter till regionala analyser. Forskare vid Handelshögskolan/CRA har lång erfarenhet av analyser med hjälp av GIS, till exempel för analyser av tillgänglighet. Utvecklingen skapar nya möjligheter att beskriva och analysera regional ekonomisk strukturomvandling.

För mer info: Anders Larsson och Erik Elldér