Utbildning och integration av unga nyanlända på landsbygden
Kort beskrivning
Projektet studerar hur skolor i olika landsbygdskommuner hanterat mottagandet av nyanlända och vad det inneburit och innebär för skolans verksamhet och undervisning samt för de nyanländas integration. Det handlar dels om hur skolor på platser med olika förutsättningar arbetar för integration av de nyanlända, dels om hur utbildningens och undervisningens former, innehåll och relationer påverkas av migrationen.
Bakgrund
Antalet nyanlända i Sverige ökade kraftigt hösten 2015. Fördelningen av nyanlända inom landet var påtagligt ojämn och de mindre kommunerna, däribland många glesbygdskommuner, tog emot proportionerligt flest. För många landsbygds- kommuner där det redan före mottagandet var ont om resurser som lokaler och behöriga lärare, blev det en stor utmaning att snabbt ordna boende och skolgång.
Svårigheterna satte ytterligare ljus på de senaste årens debatt om Sverige som ’ett delat land’ med ojämlik fördelning av resurser mellan stad och land, där det är viktigt att öka landsbygdens verksamhet och befolkning. Mottagandet möttes också av både farhågor och förhoppningar. Till farhågorna hörde risker för motsättningar mellan grupper, främlingsfientlighet och rasism. Till förhoppningarna hörde befolkningsökning, arbetstillfällen och en skola som växer och utvecklas. En statlig utredning skrev till exempel att en lyckosam integration av asylsökande och nyanlända är av största betydelse för en positiv utveckling i många landsbygdskommuner (SOU 2017:1).
Om projektet
Frågan är hur en sådan integration skall åstadkommas. Med det här projektet vill vi studera hur skolor i olika landsbygdskommuner hanterat mottagandet av nyanlända och vad det inneburit och innebär för skolans verksamhet och undervisning samt för de nyanländas integration. Det handlar dels om hur skolor på platser med olika förutsättningar arbetar för integration av de nyanlända, dels om hur utbildningens och undervisningens former, innehåll och relationer påverkas av migrationen.
- Integreras de nyanlända och deras erfarenheter i undervisningen?
- Vad har mottagandet av nyanlända för betydelse för utbildningen i stort och för undervisningens innehåll och organisation?
- Vad innebär den för ämnesundervisningen, för demokratiundervisningen, för skolans gemensamma aktiviteter och sociala relationer?
- Vilka är ”vi” och ”dom” i denna nya befolkningskonstellation, vad framträder i undervisningen som ”vår” plats, ”våra” utmaningar och ”vår” historia och hur hanteras eventuell främlingsfientlighet och rasism?
Projektet fokuserar skolan och undervisningen, men inkluderar också den lokala omgivningen eftersom tidigare forskning visar att kommunal organisation, civilsamhällets engagemang och lokala traditioner har betydelse för skolans integration av nyanlända.
Två delstudier
Projektet är organiserat som två tätt sammanlänkade delstudier. I en första delstudie studeras mottagande och undervisning i sex högstadieskolor från olika slags landsbygdsmiljöer som sinsemellan hade olika former för skolmottagande och integration av nyanlända 2015-2016. Detta sker genom observationer av undervisningen och skolan, samtal med elever och lärare samt formella intervjuer med skolpersonal och personer i den omgivande kommunen. Den andra delstudien bygger vidare på resultaten av den första med fördjupade intervjuer om mottagande och integration med skolpersonal och kommunverksamma i ytterligare 15 landsbygdskommuner. Dessa väljs från sinsemellan olika landsbygdsmiljöer som 2015-2016 tog emot migranter i skolåldern.
Projektet omfattar två områden som var för sig är i stort behov av ytterligare forskning; dels utbildning och integration av nyanlända, dels utbildning på landsbygden som generellt är starkt underbeforskad.