Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Svårigheter att hitta ord vid stroke och progredierande neurologiska sjukdomar

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Kort beskrivning

I projektet undersöks hur förmågan att hitta ord och kommunicera i vardagen påverkas hos personer som drabbats av anomi efter hjärnskada i samband med stroke, Parkinsons sjukdom eller multipel skleros (MS).

Vad är anomi?

Varje år insjuknar ett stort antal människor i sjukdomar som leder till hjärnskador med anomi som följd, dvs. svårigheter att hitta ord. Anomi uppstår ofta efter en stroke som leder till en språkstörning (afasi)  eller i samband med fortskridande neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom (PS) och multipel skleros (MS). Att inte hitta rätt ord när man försöker berätta om något kan vara extremt frustrerande och kan även få stora negativa konsekvenser både för hur man själv upplever sin delaktighet i vardagslivet och hur andra uppfattar en som person. 

Video (1:30)
En kvinna med afasi försöker beskriva innehållet i en bild

Stödjande kommunikation vid anomi

Ofta hittar man olika kommunikativa strategier för att man ändå ska kunna uttrycka sig och få vardagen att fungera. En förstående kommunikationspartner kan också underlätta samtalet genom att erbjuda olika former av stöd. Kommunikationspartnern kan stödja både förståelse och uttrycksförmåga genom att skriva upp stödord till det man pratar om. Bilder kan också fungera för att visa vad man vill säga, och kommunikationspartnern behöver vara uppmärksam på gester och andra ledtrådar.

Video (1:49)
Ett samtal om en resa med stöd i text, bild och gester

I projektet undersöks hur olika typer av så kallade neurogena kommunikationsstörningar påverkar förmågan att benämna objekt och aktiviteter och hur detta kan mätas. Vidare utforskas hur personer med anomi själva upplever sina svårigheter och vilka kommunikativa strategier som används i vardagliga samtal, samt olika typer av träningsprogram för att förbättra förmågan att hitta ord.

Delprojekt

Kommunikation i vardagen med anomi

I detta delprojekt intervjuar vi personer som drabbats av anomi i samband med stroke, Parkinsons sjukdom eller MS om deras egen upplevelse av att leva med anomi. Med hjälp av olika former av kommunikationsstöd, t ex bilder och text samt anpassning av frågestruktur, kan även personer med stora ordfinnandeproblem få möjlighet att berätta om hur de upplever sina svårigheter att hitta ord. Vi analyserar också videoinspelade vardagliga samtal mellan personer med anomi och en närstående eller vårdpersonal. Här vill vi se hur samtalet påverkas och hur deltagarna i samtalet själva gör för att kommunikationen ska fungera så bra som möjligt.

Bild
Man och kvinna som samtalar vid köksbordet
Man och kvinna som samtalar vid köksbordet
Foto: Emilia Carlsson

Förekomst och utveckling av ordfinnandeproblem vid Parkinsons sjukdom och MS

Förmågan att hitta ord och berätta kan påverkas på olika sätt beroende på vilken typ av sjukdom det är som har orsakat anomi. Detta är något som undersöks i doktorand Joana Kristenssons avhandlingsprojekt där jämförelser görs mellan grupper av personer som har anomi efter stroke, Parkinsons sjukdom eller MS. I en annan studie undersöker masterstudenten Siri de Geer (under handledning av Lena Hartelius och Joana Kristensson) om det finns signifikanta skillnader mellan hur personer med MS och personer utan neurologisk sjukdom återberättar händelseförlopp.

I det aktuella delprojektet undersöker vi även i en longitudinell studie hur förmågan att benämna aktiviteter (verb) och objekt (substantiv) påverkas i samband med progressionen av Parkinsons sjukdom och MS (projektledare: Francesca Longoni). Forskningspersonernas förmåga att benämna bilder och återberätta händelseförlopp samt deras egen upplevelse av förändringar i hur kommunikationen fungerar i vardagen följs upp under flera år.

Benämningsbilder från “An Object and Action Naming Battery”
Benämningsbilder från “An Object and Action Naming Battery”. Illustration: Drake & Masterson, 2000.  

 

Metodutveckling – hur kan anomi fångas upp och mätas?

Resultatet av undersökning av anomi påverkas av de instrument man använder för att försöka fånga upp och mäta ordfinnandesvårigheterna. Till exempel är det svårt att avbilda aktiviteter på ett tydligt sätt i stillbilder. Det kan leda till att det som uppfattas som svårigheter att benämna aktiviteter i ett test ibland kan bero mer på svårigheter att tolka bilden än egentliga ordfinnandeproblem. Ett annat metodologiskt problem är att lätt eller subtil förekomst av anomi har visat sig vara svårt att fånga upp och mäta med etablerade undersökningsmetoder. I detta delprojekt utvecklas och utvärderas metoder för att på ett tillförlitligt sätt kunna undersöka förekomst av anomi i ordflöde, benämning, beskrivning och i återberättande av händelser.

Behandling vid anomi

I detta delprojekt undersöker vi effekterna av olika metoder för träning i att benämna objekt och aktiviteter. I en serie interventionsstudier utvärderas en metod som bygger på att man förbättrar tillgängligheten till orden dels genom att stärka kopplingarna mellan nervceller i hjärnan, dels genom att utveckla förmågan att beskriva det man vill säga med andra ord med en så kallad semantisk särdragsanalys. I sitt avhandlingsprojekt utvärderar doktorand Joana Kristensson metoden Semantic Feature analysis med personer som drabbats av anomi i samband med stroke eller MS.

Olika sätt att beskriva ett äpple
Exempel från behandlingsmetoden Semantic feature analysis
Foto: Charlotta Saldert

En annan metod som vi utvärderar i projektet bygger på teorier om att förmågan att hitta ord förbättras om den tränas genom produktion av hela fraser, istället för att träna enskilda ord. I en serie av interventionsstudier utvärderas metoden Verb Network Strengthening Treatment (VNeST) i behandling med personer som drabbats av anomi i samband med stroke.

tumstock och våg - exempel på mätinstrument
Olika verktyg att mäta med
Foto: Charlotta Saldert

Publikationer

Complex oral semantic verbal fluency in non-brain-damaged adults and individuals with multiple sclerosis and subjective anomia
Bauer, M. & Saldert, C. (2020). 
Aphasiology, 34(12), 1471-1486.

Effects on communication from intensive treatment with Semantic Feature Analysis in aphasia
Kristensson, J., Behrns, I., & Saldert, C. (2015).
Aphasiology, 29 (4), 466-487.

Improvements in naming after treatment with Phonological components analysis
Kristensson J. & Saldert C. (2018).
Clinical Archives of Communication Disorders, 3(2), 137-150.

Multifaceted communication problems in everyday conversations involving people with Parkinson’s Disease
Saldert, C.  & Bauer, M. (2017).
Brain Sciences, 7(10), 123. doi:10.3390/brainsci7100123.

Evaluation of treatment effects of semantic feature analysis on mild anomia in multiple sclerosis
Kristensson, J., Longoni, F., Östberg, P., Åke, S., Rödseth Smith, S., & Saldert, C. (2021).
Aphasiology (Early online).