Om oss
Syftet med forskarskolan Kunskapsmätningar inom utbildningssystem – forskarskola för lärarutbildare (Assessment of Knowledge in Educational Systems - a national doctoral school for teacher educators, ASSESS) är att stärka forskningskompetens inom ett för lärarutbildning och utbildningsvetenskaplig forskning både eftersatt och centralt kunskapsområde.
ASSES syfte bryts ned i fyra delmål:
1. Att utveckla nya forskningsfronter gällande kunskapsmätningar genom att utifrån en mångdisciplinär bas analysera de riktaliga och högkvalitativa individbaserade data över prov och kunskapsmätningar som finns tillgängliga i Sverige.
2. Att bygga upp en nationell forskningskapacitet via utvecklande av handledarkompentens hos lärarutbildare, forskarutbildningskurser, workshopar, nätverk och konferenser.
3. Att sprida nya forskningsresultat och kompetens om kunskapsmätningar till andra forskningsmiljöer och till strategiska aktörer inom lärarutbildningar och skoladministration.
4. Att etablera Sverige som en internationell nod för studier och analyser av kunskapsmätningar genom att dra nytta av de omfattande högkvalitativa datamängder som finns tillgängliga för forskning.
Det övergripande temat är kunskapsmätningar i ett nationellt och internationellt perspektiv. Detta omfattar såväl nationella prov i exempelvis matematik och svenska, betyg i skolämnen som de stora internationellt organiserade kunskapsmätningarna PISA, TIMSS, PIRLS, ICCS m.fl. Forskning om mått på kunskaper och studier av skolresultat är ett brett fält som inbegriper olika områden. Ett handlar om mätningar och innefattar konstruktion av prov, klassisk och modern mätteori, frågor om reliabilitet och validitet. Ett annat handlar om sekundäranalys av kunskapsresultat som i sin tur fokuserar skillnader mellan elever, skolor, kommuner och länder. Ett tredje handlar om mer övergripande analyser av vidare effekter av kunskapsmätningar på individuell och aggregerad nivå. Det är dessa områden som utforskas i forskarskolan. De tre forskningsmiljöerna bidrar med olika och kompletterande kompetenser till forskarskolans mångdimensionella profil.
Forskarskolan omfattar nio doktorander som på olika sätt är knytna till lärarutbildningarna vid de samarbetande lärosätena. Forskarskolan koordineras av forskare vid Göteborgs universitet och genomförs i samarbete med forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Dessa tre utbildningsvetenskapliga universitetsmiljöer utgör tillsammans ett kraftfullt nätverk för forskning inom bedömningsområdet med koppling till data från nationella och internationella kunskapsmätningar. Därtill kommer internationella experter inom området att anlitas som föreläsare och vid behov som experthandledare. Forskare från de tre lärosätena kommer att undervisa i de för forskarskolan obligatoriska kurserna och handleda doktorandernas avhandlingsprojekt.
Doktoranderna har antagits till forskarutbildningen vid något av de tre deltagande universiteten och får därmed skilda disciplinära grunder. Samtidigt byggs en gemensam kunskapsbas upp via ett obligatoriskt kurspaket om fem forskarutbildningskurser 7,5 hp inom bedömningsområdet. Till detta läggs en årlig workshop, där doktoranderna ges möjlighet att presentera sin forskning och diskutera med varandra, med forskarskolans forskare och med företrädare för den internationella expertpanel som kopplats till forskarskolan.
Forskarskolan är väl integrerad i lärarutbildningen. Samtliga forskningsmiljöer som ingår in ASSESS återfinns vid institutioner som bedriver lärarutbildning och miljöerna ansvarar för väsentliga moment i lärarutbildning där kunskapsmätningar behandlas. Samtliga doktorander erbjuds möjlighet att undervisa upp till 20 procent inom ramen för dessa kurser. Ambitionen är att forskarskolan ska bidra till att ytterligare stärka undervisning om kunskapsmätning inom lärarutbildning genom tillförande av ny kompetens, mer kompetens och kursutveckling. Inte minst den kvantitativa metodkompetens som byggs upp inom ASSESS blir ett välkommet bidrag till lärarutbildarnas kompetensprofil och handledningsförmåga i enlighet med lärarutbildningens examensmål. UKÄs granskningar av lärarutbildningarna har visat att i stort sett inga examensarbeten vid granskade lärarutbildningar använder kvantitativa metodansatser och ett sannolikt skäl för detta är brister vad avser handledarkompetens bland lärarutbildare.