Doktorander inom FoBoS

Sophia Desport

Arbetsplats: Viktor Rydberg gymnasium
Ämne för forskningen: Bild  
Rubrik: Rötter, förhandlingar och vingar. En studie om ungdomars arbete i konstnärliga processer inom bildundervisningen.  

Beskrivning av forskning i korthet:
Att i en skolkontext arbeta i konstnärliga processer där du förväntas experimentera och ta risker, samtidigt som ditt arbete blir betygsatt, kan enligt tidigare forskning skapa stress, vara utmanande och det sätter eleverna i en sårbar position. Projektet undersöker vilka resurser som är verksamma i elevernas arbete med konstnärliga processer, hur de används och på vilket sätt dessa resurser hjälper eleverna att ta sig framåt. Men projektet undersöker också vilka hinder som kan finnas och vilka motstånd eleverna kan möta under processen. Från ett relationellt perspektiv fokuserar studien på sammanslingrade tillblivelser och rörelser i socio-materiella intra-aktioner.

Studien är en visuell etnografi och utgångspunkten för analys har varit elevernas digitala foto dokumentationer och ritade kartor över sina processer. De olika materialen analyseras genom varandra i en diffraktiv läsning.

Syftet med projektet är att nå en ökad förståelse för ungdomars förutsättningar i arbetet med konstnärliga processer.  Med den förståelsen hoppas jag med denna studie utveckla ett hållbart ramverk som stöd för att utforma en, för eleverna trygg arena för risktagande där det kan bli möjligt att experimentera med olika idéer, metoder och material.

Linda-Marie Herger

Arbetsplats: Montessoriskola Floda Säteri
Ämne för forskningen: Slöjd
Rubrik (pågående): Begreppshistorisk teori - obalans/dragkamp mellan begreppsparet teori och praktik i slöjdämnet

Beskrivning av forskning i korthet:
Studien består även av två artiklar. Den första artikeln bygger på Kosellecks begreppshistoriska teori med syfte att utforska hur innovatörer och transformatörer transformerar om begreppsparet teori och praktik i förfluten tid och nutid i stöd av textanalys.  Den andra artikeln bygger på en fenomenografisk ansats med material baserade intervjuer med behöriga slöjdlärare som arbetar på högstadieskolor i Sverige. Materialbaserade intervjuer innebär i det här fallet slöjdobjekt som är tillverkade av elever på 2000-talet. Analyseras utifrån slöjdforskning, varifrån kommer förståelsen för begreppsparet teori och praktik som ett kulturellt fenomen och samhällelig uppdelning av begreppsparet teori och praktik till uttryck i slöjdämnet över tid.

Elisabet Jagell

Arbetsplats: Konstfack
Ämne för forskningen: Slöjd
Rubrik: Estetiska dimensioner som didaktiska verktyg i slöjdundervisning

Beskrivning av forskning i korthet:
Projektet undersöker hur estetiska dimensioner kan användas som didaktisk resurs i slöjdundervisning. Tidigare forskning visar att både slöjdelever och slöjdlärare uttrycker att de tycker att det är svårt att kommunicera kring estetiska dimensioner i slöjdarbeten. Det kan få konsekvenser i undervisningen, exempelvis riskerar elever tappa motivationen när deras idéer inte får stöd att utvecklas.

I studiens första del analyseras hur en guide i en digital visning av en slöjdutställning beskriver estetiska dimensioner. Genom att analysera guidens verbala och icke-verbala resurser och hur dessa intra-agerar med varandra i samspel kunde områden som kan vara till hjälp vid presentation av slöjdföremål identifierats. Dessa kan överföras från utställningskontexten till slöjdundervisningen och kan därmed ses som pedagogiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de har potential att underlätta kommunikation kring estetiska dimensioner i slöjdundervisning och därmed ge lärare och elever bättre förutsättningar att arbeta med inspiration, handledning och bedömning i slöjdarbeten (Jagell, 2022). Ledtrådarna pekar på att det är andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen. Detta undersöks i en andra studie.

Lova Palmér

Arbetsplats: Thorildskolan, Kungälv
Ämne för forskningen: Bild
Rubrik: Bildundervisning – Ett gränsöverskridande utrymme. En bilddidaktisk studie om pojkars deltagande och likvärdighet

Beskrivning av forskning i korthet:
Att undersöka deltagande i konstundervisning genom att analysera iscensättningar i studenternas filmskapande jämfört med iscensättningar i klassrummetTeori: Teoretisk ram: Socialkonstruktionism och feministisk poststrukturalism. Teorier som används i analysen: Butlers teori om performativitet. Kritisk pedagogik. Freires emancipatoriska pedagogik och Fieldings studentröst. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Metod: Visuell etnografi som genomförs i min egen visuella konstpraktik. Empiriska data består av fältanteckningar och skisser från deltagande observationer, intervjuer och filminspelningar med studenter om deras filmprojekt, artefakter och dokument som består av studenternas konstverk. (Undersökning).Resultat: De iscensättningar som observerades i studentfilmerna visade en tendens att vara mer studieorienterade jämfört med de iscensättningar som observerades i klassrummet. Elevernas mobiltelefonkameror som ett verktyg för filmskapande har visat sig ha potential när det gäller att öka elevernas deltagande i konstundervisningen. Det finns en sammanflätning av plats, populärkultur och elevernas filmskapande. Det utvidgade klassrummet utanför skolan och utanför konstklassrummet erbjöd fler möjliga iscensättningar och positioneringar i konstklassen.

Annika Sandahl

Arbetsplats: Konstfack
Ämne för forskningen: Bild
Rubrik: Lärandekulturer i ständig rörelse –En studie om undervisningspraktiker och kollektivt lärande i det digitala läranderummet

Beskrivning av forskning i korthet:
Studien intresserar sig för vad som sker under en serie studentdrivna online-workshops i en mediekurs för blivande bild- och medialärare. I detta moment tar sig studenterna i små grupper an lärarrollen genom att designa och genomföra ett lektionspass för övriga deltagare. Detta gör de med en specifik målgrupp i åtanke, anpassar passet till online-miljön, och ger det ett innehåll och syfte som matchar kursens fokus på digitala medier och lärande. Fokus för undersökningen är dels hur online-miljön tas i bruk av studenterna, men också hur normer och pedagogiska strategier kring lärande och utbildning förhandlas i den pedagogiska miljön och hur detta synliggörs i utformningen av de efterföljande workshopparna.

Detta är en klassrumsetnografi som använder dig av deltagande observation som metod för att få tillträde till fältet. Workshopparna dokumenterades i sin helhet med hjälp av skärminspelningsprogram och dessa inspelningar, tillsammans med det förberedda materialet som användes under workshopen, utgör studiens empiri. Min teoretiska förståelse bygger på ett designorienterat multimodalt perspektiv på lärande (Selander & Kress, 2021; Åkerfeldt, 2014), vilket ger verktyg att synliggöra och reflektera över både design för lärande, det vill säga förutsättningarna och ramarna för lärsituationen, samt design i lärande. I lärarstudenternas representationer urskiljs deras perspektiv och vad de har tagit fasta på.

Preliminära resultat visar hur pedagogiska strategier förhandlas och omförhandlas kollektivt av studentgruppen under de fem undervisningspassen. Andra möjliga kunskapsbidrag är att synliggöra vad som kännetecknar den specifika kontext som dessa fem online-workshoppar utgör, vad denna miljö möjliggör eller hindrar, samt att ge exempel på hur kollaborativt meningsskapande kan bidra till undervisningspraktiker online.

Anna Segelman

Mer info kommer....
Rubrik: Slöjden och digitala verktyg

Beskrivning av forskning i korthet:
I likhet med andra samhälleliga verksamheter påverkas slöjden och slöjdundervisningen av den ökande digitalisering som pågår i samhället. Regeringskansliet (2017) har i sin digitaliseringsstrategi för det svenska skolväsendet uttryckt att de digitala lösningar som införs i verksamheten bör vara användarvänliga, göra arbetet mer effektivt och vara till nytta i undervisning och lärande. I det centrala innehållet för slöjd framkommer i gällande läroplan att användandet av digitala verktyg kan användas i relation till slöjdens mer traditionella material och verktyg (Skolverket 2011). I de fall något digitaliseras bildas det ofta motsättningar mellan tidiga entusiaster och de som uttrycker ett visst mått av skepsis (Chaib,Chaib och Ludvigsson 2004). Utifrån att forskning om digitalisering i slöjd är sparsamt beforskat (Ekström och Hasselskog 2015) kommer studien handla om digitaliseringens möjlighet och begränsningar i slöjdundervisningen. Mina preliminära forskningsfrågor är: Vilka är slöjdlärares uppfattningar att digitala verktyg bidrar med i slöjdundervisningen? och Vilka är slöjdlärares uppfattningar om begränsningar och hinder i slöjdundervisningen i och med användandet av digitala verktyg?

Licentiatprojektet består av två delstudier. Del ett är en intervjustudie som undersöker slöjdlärares uppfattningar om möjligheter och begränsningar med digitala verktyg i slöjdundervisningen. Resultatet från delstudie ett analyseras fenomenografiskt och ligger till grund för delstudie två. Delstudie två är en designbaserad forskning, DBR. Genom att pröva och revidera olika design av undervisningen vill studien komma fram till sätt som fungerar väl i slöjdpraktiken och blir till gagn för elevens lärande.