Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Pia Lundqvist

Pia Lundqvist

Universitetslektor

Institutionen för historiska
studier
Telefon
031-786 42 15
E-post
pia.lundqvist@history.gu.se
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
J609
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Pia Lundqvist

I min forskning har jag ägnat mig åt frågor som rör handel, konsumtion, textil och materiell kultur samt migration och kulturmöten, framför allt från 1700-talet och framåt i tiden. Vid sidan av de projekt som presenteras lite utförligare nedan, har jag medverkat i ett tvärvetenskapligt bokprojekt: Dolda innovationer under 1800-talet: textila produkter och ny teknik under 1800-talet (utkom 2013). Jag har också intresserat mig för skönlitteratur som historisk källa, där jag framför allt sysslar med svenska 1800-talsromaner och undersöker vad de säger om konsumtion ur olika aspekter.

Jämlika eller underordnade? Svenska Missionsförbundets kvinnor och män i Fristaten Kongo 1886–1908

Projektet tar avstamp i mötet mellan svenska missionärer och befolkningen i Kongo under fristatstiden, då Svenska Missionsförbundet (SMF) etablerade sin verksamhet där. De som blev missionärer kom ofta från små omständigheter på landsbygden eller från den lägre medelklassen. De var fostrade i den demokratiska folkrörelseanda som väckelserörelsen var en del av, samtidigt som de också var formade av dåtidens mer eller mindre uttalade rasistiska värderingar. I Kongo blev missionärerna ofrånkomligen en del av den vita överhögheten.

Syftet med projektet är att utifrån missionärernas motsägelsefulla roll undersöka deras möte med befolkning och kolonialmakt i Kongo och att problematisera hur missionens ideologi förhöll sig till dess praktik. I ett vidare perspektiv är målet att genom studiet av missionärerna belysa och undersöka det svenska deltagandet i koloniseringsprocessen. Ambitionen är att sätta in ämnet i ett bredare historiskt sammanhang utifrån nya perspektiv från genus- global- och postkolonial historia. Ett avstamp i väckelserörelsens koppling till en demokratisk folkrörelsetradition ger förhoppningsvis nya infallsvinklar på ämnet.

Det faktum att Sverige och svenskarna, som brukar anses ha stått utanför den koloniala exploateringen, var närvarande och djupt engagerade på olika sätt är ytterligare argument för att den svenska missionen är intressant att undersöka. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och arbetet startade 2014.

En judisk väv av textilier och handelskontakter 1782–1850

Utgångspunkten för vårt projekt är den judiska minoriteten i Göteborg under första halvan av 1800-talet och deras roll för spridningen av ”nya” konsumtionsvaror. Ett par decennier efter det att judar tilläts att bosätta sig i de fyra största svenska städerna år 1782, kom företrädare för den judiska minoriteten att inta viktiga positioner inom näringslivet. Många av dem kom att spela en avgörande roll för stadens tidiga industrialisering och handel. De satsade på produktion av konsumtionsvaror inriktade på den inhemska marknaden: ett sockerraffinaderi, tobaksfabriker och framför allt textilfabriker. Det står klart de judiska textilföretagarna kom att spela en väsentlig roll under den göteborgska textilindustrins uppbyggnadsskede, framför allt under 1820- och 30-talen. De judiska textilproducenterna var inte fast i gamla manufaktur- och skrå-traditioner utan intresserade sig för de kommersiella möjligheter som nya tekniker inom kattuntryckeri och vävning öppnade.

Att undersöka den judiska gruppens etablering i Göteborg i förhållande till andra grupper har aktualiserat vikten av att belysa olika aspekter såsom socio-ekonomisk ställning, etnicitet, religion, och kön. Judarna var en grupp bland flera andra minoriteter i Göteborg. Rättsligt och socialt var judarnas möjligheter begränsade, men en ekonomisk elit och kulturell inom den judiska gruppen blev mer eller mindre integrerade i den borgerliga gemenskapen. Den dynamiska hamnstaden Göteborg, med sina intensiva internationella kontakter genom handel och migration, var en relativt gynnsam miljö där tolerans mot främlingar förefaller ha dominerat. Här drar vi paralleller till ny forskning om ”Port Jews”, judar i hamnstäder världen över, som genom sina nätverk band samman olika platser.

Ett övergripande mål med projektet har varit att öka vår kunskap om hur de moderna konsumtionsvarorna förmedlades till en bred allmänhet i Sverige. Genom studien belyses också aspekter på Sveriges integrering med den europeiska och globala marknaden. Dessutom utgör projektet ett nytt bidrag till den judiska minoritetens historia i Sverige. Projektet har genomförts tillsammans med ekonomhistorikern Anna Brismark och har finansierats av Vetenskapsrådet.

Marknad på väg – Den västgötska gårdfarihandeln 1790–1864

I min avhandling från 2008 studeras Sjuhäradsbygdens gårdfarihandel och dess förändringar mot bakgrund av den snabba och omvälvande samhällsutvecklingen i Sverige, från sent 1700-tal och fram till 1864 års näringsfrihetsreform. Undersökningen bidrar till en omprövning av den tidigare synen på gårdfarihandeln, som ofta har betraktats som en marginell företeelse. I själva verket spelade gårdfarihandeln en viktig, och i tidigare forskning ofta underskattad roll, för varuförmedlingen inom landet, konsumtionssamhällets framväxt och samhällets modernisering.