Bild
Wulstring/fotring från bronsåldern
Ett av de föremål som hittades 8 april: En wulstring, fotring, som bars av en kvinna under bronsåldern.
Foto: Mats Hellgren
Länkstig

Unikt bronsåldersfynd strax söder om Alingsås

Publicerad

Ett unikt bronsåldersfynd gjordes den 8 april i ett skogsområde strax söder om Alingsås. Efter en arkeologisk undersökning av bland andra Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, framgår det att det är ett av de mest spektakulära fynden som gjorts i Sverige. Ett 50-tal i princip intakta och mycket exklusiva föremål som tillhört en eller flera högstatuskvinnor under bronsåldern.

Fynden tillkännagavs under en digital pressträff under torsdagen, 29 april, som följdes av fler än 1 300 personer.

Det var en privatperson som av en slump upptäckte ett 10-tal föremål som hade blivit framkrafsade av något djur, och kontaktade Länsstyrelsen.

– I och med att det stod klart att det att det kunde röra sig om ett depåfynd togs det beslut om att göra en arkeologisk undersökning, säger Pernilla Morner, antikvarie vid kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen Västra Götaland.

Mats Hellgren, arkeolog vid Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen, följde med upphittaren till platsen och kunde konstatera att föremålen var av en fantastisk kvalitet.

– Första tanken var att det kunde röra sig om sentida kopior men så var det alltså inte, säger han.

Ett 50-tal föremål vid ett gryt

Bild
fyndplatsen
Fyndplatsen, i ett skogsområde strax söder om Alingsås.
Foto: Johanna Lega

Vid den kommande arkeologiska undersökningen, som nu är klar, hittades totalt ett 50-tal föremål. Ungefär 80 procent av dem hittades utanför ett gryt och resten under ett stort stenblock inne i grytet.

Området där fynden gjordes ligger inte vid några tidigare kända boplatser.

Det som framför allt fascinerat forskarna och konservatorn är dels mängden föremål men också deras skick.

– Alla föremål var i princip kompletta. Det är unikt att de ser så orörda ut och det är sannolikt att de stått där sedan ett djur bestämde sig för att bygga ett bo, säger Madelene Skogberg, konservator vid Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götalandsregionen.

Samtida arkeologiska metoder

Vid den kommande konserveringen av föremålen kommer man att kunna tydliggöra dekor etc.

– Utifrån ett forskningsperspektiv finns det flera intressanta dimensioner. Det här fyndet ställer helt nya frågor, säger Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, som deltog i det arkeologiska arbetet.

Dräktnål
Dräktnål.
Foto: Mats Hellgren

I undersökningen har man använt sig av regelrätta och samtida arkeologiska metoder – en stor fördel jämfört med bronsåldersfynd som redan upptäckts för 100-200 år sedan. Exempelvis har man använt laserscanning och analyserat jorden de legat i. Hälften av fynden hade inte hittats utan metalldetektorer.

– Föremålen är från perioden yngre bronsåldern, 700-500 år f. Kr. Det här rör sig om i alla fall topp tre av samtliga fynd som gjorts. Det är extremt exklusiva föremål, säger Johan Ling.

– Det har också varit extremt bra bevarandeförhållanden. Det är väldigt sällan man ser sådan kvalitet.

Glasögonformat spänne i spiral
Glasögonformat spänne i spiral.
Foto: Mats Hellgren

Föremålen har burits av en eller flera högstatuskvinnor under bronsåldern och har använts för att signalera deras sociala position.

– De har burit dem från topp till tå! Vi har hittat halsringar, stora armringar, spiralnålar och hyskor som använts till textilier och mycket speciellt: stora, i stort sett intakta, fotringar som suttit på anklarna på kvinnorna, säger Johan Ling.

Förutom halsringar, dräktnålar, spiraler, kedjor och en tutulus (klädes- eller bältesprydnad) hittade man en holkyxa samt restprodukter från bronsgjutning. Även en drivstav som man tror kan ha använts för att stimulera och sporra hästar. Det är en typ av föremål som har påträffats i Danmark men inte hittills i Sverige.

Mer arbete återstår

Del av halsring
Del av halsring.
Foto: Mikael Agaton

Den här typen av föremål har varit tämligen vanliga fynd i norra Tyskland och Polen.

– Det visar att man i någon form haft kontakt med dessa grupper, säger Johan Ling.

Nu återstår en hel del efteranalyser och Johan Ling anser att det är viktigt att göra en mer riktad forskning, för att se om man kan påträffa fler depåer.

Föremålen som nu hittats är så kallade depåfynd, vilket innebär att de är avsiktligt placerade där.

– Det kan ha gjorts i samband med en begravning, i syfte att användas i livet efter detta. Men mer troligt som ett sätt att signalera sin status: ”Jag har råd att offra ett överflöd!”.

Konserveringen av fynden kommer att ta ganska lång tid och vad som händer med dem därefter återstår att se. Det beslutar Riksantikvarieämbetet, men troligt är att de hamnar på något historiskt museum, kanske i regionen.

I och med att det rör sig om ädelmetallföremål har staten rätt att lösa in dem. Det betyder att de nu ska värderas för att fastställa ett marknadsvärde och det blir Riksantikvarieämbetet som därefter kommer att ta ställning till eventuell ersättning till mannen som hittade dem i skogsområdet söder om Alingsås.

Text: Johanna Hillgren