Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Länkstig

Terrorism inom svensk kultur studeras

Publicerad

Hur terrorism åskådliggörs i bland annat romaner och hur det påverkar allmänhetens bild av terrorism är ämnet för ett forskningsprojekt som startar nästa år.
– Terrorism blev på allvar ett ämne för kulturen under 1970-talet när den moderna politiska terrorismen fick sitt genombrott. Då kommer det i gång, man börjar upptäcka, diskutera och försöka förklara terrorismen, säger Mats Fridlund, docent i idé- och lärdomshistoria och biträdande föreståndare vid Centrum för digital humaniora.

1973 fick vi den första terrorlagstiftningen i Sverige. Sedan dess har terrorism i allt större utsträckning förekommit i kulturella verk.

– Det verkar som att romaner om terrorism utger sig för att vara realistiska, mer än annan fiktion, som science fiction och kärleksromaner, där man kanske inte förväntar sig att det som händer direkt avspeglar verkligheten. Böcker om terrorism förväntas nog framstå som mer korrekta och författas för att diskutera och förklara och kanske också läsas för att bättre förstå vår samtid, säger Mats Fridlund.

Han är en projektledare för Terrorismen som kulturell imaginär: När- och fjärrläsning av framställningen av politisk terror i Sverige under kalla kriget som har tilldelats fem miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Forskningsprojektet fokuserar främst på litteratur, kulturtidskrifter och pjäser, men även faktaböcker och kulturdebatt i Sverige under kalla kriget som varade från 1945 fram till omkring 1990. Forskarna kommer att söka ut texter digitalt i ett stort antal kulturtidskrifter och dagstidningar.

Arnold Schwarzeneggers filmer och Jan Guillous romaner är visserligen fiktion, men de är med och skapar en bild, vår delade förståelse, av terrorismen.

– Det finns i allmänhet tre källor till kunskap om terrorism; nyhetsrapportering och faktabeskrivningar, egna erfarenheter – vilket det tack och lov är få som har – och så fiktionen. Arnold Schwarzeneggers filmer och Jan Guillous romaner är visserligen fiktion, men de är med och skapar en bild, vår delade förståelse, av terrorismen. Vi vill komma åt denna och se vilken bild som kommer fram, om det stämmer överens med det som har hänt och hände när det skrevs, säger Mats Fridlund.

Eftersom mycket av det studerade materialet skyddas av upphovsrätt blir det förmodligen inte möjligt att skapa en öppen databas, men förhoppningen är att kunna presentera resultatet i en bok, utöver traditionella forskningsartiklar. Intresset för ämnet är stort, tror Mats Fridlund.

– Terrorismen är en större del av våra liv idag. Antalet terrorhändelser i Sverige var fler på 1970-talet än idag, men i litteraturen är terrorismen ett mer bekant fenomen idag. Det har att göra med att vi alla efter 11 september-attackerna, Brevikattentatet och ISIS lever i dess vågsvall. Kanske också för att media och fiktion tar upp en större del i våra liv idag.

I projektet medverkar också Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Daniel Brodén, filmvetare och forskare vid CDH samt en forskningsingenjör vid CDH.

Text: Katarina Wignell

Romaner om terrorism

Café Utposten (1970) Per Anders Fogelström
Roman om Amalthea-dådet 1908 då ungsocialister genomförde ett bombattentat mot engelska strejkbrytare, men som inte anknyter till terrorismen som tankefigur.

Terroristerna (1975) Maj Sjöwall & Per Wahlöö
Den sista delen av Sjöwall & Wahlöös svit av polisromanerna om Martin Beck var ett av portalverken för terrorism som tema i svensk litteratur.

Bomben (1980) Lars Molin
Debattroman av den kände tv-dramatiken om terrorhotet kring både den aktuella kärnkraftsfrågan och inhemska, ensamma gärningsmän eller vad som idag kan betecknas som "ensamvarg-terrorister". 

Den demokratiske terroristen (1987) Jan Guillou
Agent Hamilton infiltrerar en västtysk terrorcell, men får skäl att fundera på om det är stadsgerilla-terroristerna eller statsterrorismen som är mest hänsynslös.

Av: Daniel Brodén