Bild
Illustration av person med VR-glasögon
Foto: Illustration: Danny Pimentel
Länkstig

Samlar virtuella upplevelser av havet

Publicerad

Hur kan digital teknik bidra till större engagemang för havsmiljön? Det undersöker Géraldine Fauville, marinbiolog och forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. I ett nytt internationellt nätverk kartlägger hon virtuella upplevelser med havet som tema.

Personliga upplevelser och närkontakt med naturen är ofta avgörande för människors miljöengagemang. Det gäller även havet – en titt under ytan kan öppna helt nya perspektiv på de över 70 procent av jordens yta som täcks av vatten. Men havet är till sin natur också svårtillgängligt.

Bild
Porträtt på Géraldine Fauville
Géraldine Fauville
Foto: Johan Wingborg

– Ganska få människor har tillgång till den marina miljön. Och även om man bor nära kusten finns det ganska många hinder för att verkligen uppleva allt det som havet har att erbjuda. Men med teknikens hjälp kan man efterlikna den upplevelsen, säger Géraldine Fauville.

Det hon talar om är en brokig samling verktyg för så kallad virtuell eller förstärkt verklighet som samlas under begreppet Extended Reality (XR). Det kan handla om allt från simulationer av mäktiga dykäventyr i en riktig bassäng, till en mobil-app som går ut på att tvätta en virtuell pingvin ren efter ett oljeutsläpp. Även sådant som skapats i rent underhållningssyfte kan ha stor potential inom marin pedagogik – i skolan såväl som övriga samhället.  

Upplevelser ska utvärderas

Det finns gott om lovande verktyg därute, konstaterar Géraldine Fauville, men utbudet är också lite av en djungel. Därför har hon tillsammans med två kollegor från Oregon University och organisationen The Hydrous startat IREEF (Immersive Reality for Environmental Education Facilitation), startat ett nätverk som undersöker vad som finns av havsrelaterad XR-teknik.

– Vi har hittills hittat över hundra olika XR-aktiviteter med havskoppling. Men själva kartläggningen är bara första steget. Därefter kommer den vetenskapliga delen. Vi vill ta reda på exakt hur de olika teknologierna påverkar användarens relation till havet. Bidrar de till ökad kunskap, ändrade attityder, rent känslomässiga reaktioner eller något annat?

Foto: Illustration: Danny Pimentel

Géraldine Fauville har tidigare genomfört en studie med undervattens-VR, där ett antal forskare från Göteborgs universitet fick prova att sänkas ner i en bassäng med VR-glasögon och sedan utvärdera sina upplevelser. Planen är att följa upp experimentet i större skala med studenter från universitetet som försökspersoner. Samtidigt studerar hennes kollegor i nätverket effekterna av mer lättillgängliga XR-applikationer, som kan användas i en vanlig mobiltelefon. Tillsammans har de även sammanställt ett specialnummer av tidskriften Environmental Education Research om marin pedagogik och digital teknik.

Tillgängligt för väldigt många

Géraldine Fauville hoppas att samarbetet ska resultera i värdefull kunskap för en bred skara av pedagoger, forskare och organisationer som arbetar för större havsmedvetenhet runt om i världen.

– Den här typen av teknik kan användas i många olika sammanhang. Medan undervattens-VR kräver dyr utrustning och tillgång till en bassäng så finns andra upplevelser bokstavligen i var mans hand i form av en mobiltelefon. Givetvis varierar det mycket hur man faktiskt påverkas av de olika upplevelserna, och vi vill ta reda på hur, säger Géraldine Fauville.

Text: Per Adolfsson

IREEF

Immersive Reality for Environmental Education Facilitation (IREEF) är ett initiativ som startats i samarbete mellan Göteborgs universitet, University of Oregon och organisationen The Hydrous. IREEF finansieras delvis med medel från the Unity Charitable Fund som drivs av Tides Foundation, en ideell organisation som arbetar för rättvist fördelad välfärd och social rättvisa.