Bild
Géraldine Fauville står framför ett akvarium på Universeum med VR-glasögon.
Géraldine Fauville ska i samverkan med Universeum använda virtual reality i undervisning.
Foto: Nicke Johansson
Länkstig

Undervisar om havet med digital teknik

Publicerad

Jordens yta är till över 70 procent täckt av hav. Trots det är allmänhetens kunskap om havet låg. Det vill marinbiologen och pedagogikforskaren Géraldine Fauville ändra på. Med digital teknik och virtual reality (VR) utvecklar hon nya sätt att undervisa i havsmedvetenhet.

Bild
Porträtt på Géraldine Fauville.
Géraldine Fauville.
Foto: Nicke Johansson

Géraldine Fauville har en vision om hur barn och vuxna i framtiden ska kunna lära sig mer om livet i havet och havets betydelse för klimatet. Med hjälp av avancerade VR-glasögon ska studenter kunna simma i en vanlig bassäng, men uppleva det som att de befann sig på världshavens djup samtidigt som de kommunicerar med varandra.

– Det skulle vara fantastiskt att kunna ge studenter möjligheten att utforska undervattensmiljöer tillsammans, att de som grupp skulle kunna interagera samtidigt som de är inneslutna i en undervattensmiljö, säger Géraldine Fauville.

I princip är det redan möjligt. VR-tekniken har utvecklats snabbt. Dagens VR-headset är betydligt bekvämare än de var för bara några år sedan och även mjukvaran, i det här fallet havsmiljöer, är också under snabb utveckling. Géraldine och hennes forskarkollegor har redan testat tekniken i Stanford University’s avancerade Virtual Human Interaction Lab på den amerikanska västkusten.

Fascinerande miljö under havets yta

Så länge hon kan minnas har Géraldine varit fascinerad av vad som finns under havets yta. Hon är uppväxt i Belgien som visserligen har en kust, men enligt Géraldine är den mest en ”enda lång sandstrand”.

– Det är inte en idealisk plats för en person som är mer intresserade av livet under ytan, konstaterar Géraldine.

Medan de flesta av oss flockas på sandstränder har Géraldine i stället sökt sig till en djupare kunskap om havet. Redan som barn läste hon alla böcker om havet hon kunde hitta på biblioteket och gick igenom tv-tablåerna på jakt efter program om havet.

– Jag har alltid lockats av skönheten i havet. Att något så avlägset och utom synhåll från oss är så vackert och samtidigt har så många oväntade och märkliga livsformer. Att lära sig om havet är som att läsa science fiction.

Bild
Géraldine Fauville står och tittar på ett akvarium på Universeum med ett litet barn bredvid sig.
Géraldine Fauville på Universeum.
Foto: Nicke Johansson

Från marinbiologi till pedagogisk forskning

I Belgien utbildade sig Géraldine till marinbiolog och flyttade sedan till Sverige och Bohuslän för att jobba på Kristineberg marina forskningsstation som är en del av Göteborgs universitet. Där initierade hon ett samarbetsprojekt med Stanford University i vilket skolelever i respektive land fick lära sig om havet med hjälp av digital teknik. Forskargruppen saknade dock erfarenhet av pedagogisk forskning och Géraldine kontaktade på chans flera namnkunniga personer inom området. Åsa Mäkitalo, professor i pedagogik och då forskningsledare för en forskningsmiljö vid Göteborgs universitet om digitalisering och lärande, nappade och bjöd in Géraldine.

– På det första mötet hade jag ingen aning om vad de pratade om. Pedagogisk forskning var nytt för mig. Men jag lärde mig.

Pandemin startskott för forskning om videomöten

Bild
En hand sträcks fram mot VR-headset.
VR-headset kan förbättra undervisning.
Foto: Nicke Johansson

Géraldine fick en doktorandtjänst och skrev avhandlingen Digital technologies as support for learning about the marine environment: Steps toward ocean literacy. I den undersökte hon hur virtuella presentationer och digital kommunikation kan bidra till att lära ut kunskap om havet. Därefter fick hon via ett Wallenberg-stipendium en tvåårig anställning som postdok vid just Stanford University där avsikten var att studera hur VR kan användas i undervisning om havet. Men precis när eleverna skulle få testa tekniken slog pandemin till. Ett frustrerat forskarteam fann sig plötsligt sittandes hemma i timslånga möten på Zoom i stället för att bedriva forskning med skolelever.

– Vi fick inte vara i labbet och tvingades tänka om. Vi spenderade vår mesta tid i Zoom-möten och hamnade i diskussioner om hur vi upplevde det och framför allt om den ”Zoomtrötthet” som vi och många andra kände.

Forskargruppen startade en studie om effekten av att ha videomöten. De identifierade orsaker till att vi upplever Zoomtrötthet och fann att kvinnor drabbas i högre utsträckning. Studien var den första i sitt slag och ledde till hundratals artiklar över hela världen i allt från New York Times till lokaltidningar.

– Det var första gången jag upplevde ett medialt intresse för min forskning. Det var intressant att bli intervjuad av så många olika journalister och att förstå hur man ska svara för att göra sig förstådd eller undvika att svara för att inte prata om sådant man inte har forskat om.

Kunskap behöver omsättas i handling

Forskargruppen håller just nu på med sin tredje större studie om videomöten. Men trots uppmärksamheten kring den forskningen är kunskap om havet huvudfokus i Géraldines forskning. Hon har nyligen beviljats medel från Vetenskapsrådet till ett fyraårigt projekt om hur VR kan bidra till ökad kunskap om havets betydelse för en hållbar miljö. I det projektet ska forskarna prova olika sätt att använda VR i undervisning och det kommer att utföras i samarbete med högstadie- och gymnasieskolor samt med Universeum.

En central fråga är förstås vilken kunskap om havet som eleverna får med sig. Géraldine använder begreppet havsmedvetenhet – ocean literacy på engelska – vilket innehåller tre aspekter av medvetenhet om havet:

  • grundläggande kunskaper om havet
  • att kunna föra ett samtal om havet och dess betydelse för miljö och klimat
  • att kunna fatta välgrundade beslut i vardagen och förstå dess konsekvenser för havet.

– Kunskap om havet är inte slutmålet. Människor behöver kunskap, men den kunskapen behöver också omsättas i handlingar som tar ansvar för havsmiljön. Det är det som är mitt mål.

Havets betydelse för klimatet

Bild
Géraldine Fauville hoppas att ökad havsmedvetenhet leder till att vi tar ett större ansvar för havsmiljöer.
Foto: Nicke Johansson

Havets betydelse för miljö och klimat är enorm. Å ena sida drabbas havet av klimatförändringar och miljöförstöring genom bland annat smältande isar, höjda havsnivåer och försurning. Å andra sidan har havet stor betydelse för att mildra klimatförändringar genom dess förmåga att ta upp koldioxid.

– Målet är att ändra människors handlingar och beteende, säger Géraldine och fortsätter att spåna på hur VR skulle kunna användas för att öka havsmedvetenhet.

– Tänk om vi skulle kunna simulera effekten av mänsklighetens handlingar, att vi skulle kunna använda VR till att låta barn och vuxna uppleva hur framtidens hav kommer att se ut om vi fortsätter leva som vi gör nu eller hur framtidens hav kommer att se ut om vi kraftigt minskar våra koldioxidutsläpp. Det skulle vara att utnyttja de möjligheter som finns med digital teknik.

Text: Carl-Magnus Höglund

Géraldine Fauville

Akademisk titel: Biträdande universitetslektor i pedagogik vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL).
Forskningsintressen: Digital teknik i lärande om havet, samt videomötens effekt på människor.
Bakgrund: Marinbiolog.
Avhandling: Digital technologies as support for learning about the marine environment. Steps toward ocean literacy (Göteborgs universitet 2018).
Hemsida: https://www.geraldinefauville.com/
Twitter: @gege1979
Utgivna böcker: Exemplary Practices in Marine Science Education (Springer 2018).
Drömprojekt: ”Det skulle vara fantastiskt att kunna ge studenter möjligheten att utforska undervattensmiljöer tillsammans, att de som grupp skulle kunna interagera samtidigt som de är inneslutna i en undervattensmiljö.”