Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Nyhetsmedier överlägset bäst för att hitta information om corona

Svenskarna har i första hand använt nyhetsmedier för att få veta mer om hur de kan skydda sig mot coronaviruset.
Det visar en ny undersökning av coronainformation och olika kommunikationskanaler.

Kommunikationen under coronapandemin har varit starkt centrerad till nyhetsmedier. Varje dag i flera månaders tid samlades i våras stora delar av den svenska befolkningen kring dagliga direktsända presskonferenser – enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) närmare en miljon radiolyssnare och tv-tittare.

Samtal med andra också användbart

Att det också är främst till nyhetsmedier som svenskarna vänt sig för att få information om viruset och smittan, fastslås i en ny studie av Bengt Johansson och Gabriella Sandstig, båda vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG).

De har undersökt vilka informationskällor som varit viktigast för medborgarna under pandemin: nyhetsmedier, samtal med andra och/eller sociala medier.

Bild
Porträtt på professor Bengt Johansson (JMG)
Foto: Johan Wingborg

– Det visar sig att nyhetsmedier haft en särställning och att nästan nio av tio (88 procent) menar att de haft nytta av information i nyhetsmedier, berättar Bengt Johansson. Också samtal med andra, så kallad interpersonell kommunikation, har varit användbart enligt nästan två av tre (65 procent).

Sociala medier mindre viktiga

Däremot har sociala medier spelat en betydligt mindre roll, enligt de allra flesta. Hela 25 procent bedömer dem till och med som helt oviktiga när det gäller att hitta information för att kunna skydda sig mot coronaviruset.

Även om det finns vissa mindre skillnader i svaren mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och var i världen som personerna i undersökningen är födda, ser mönstret liknande ut ­– det är framförallt till nyhetsmedier svenskarna vänt sig för att få information om coronapandemin.

– Man kan ju därför dra en slutsats att det inte är så centralt i början av en sådan här stor pandemi att anpassa informationen till olika målgrupper i olika kanaler, men detta är ett ganska grovhugget sätt att mäta, förklarar Bengt Johansson.

Djupare analyser krävs

– Nu ska vi gå vidare med djupare undersökningar, säger han. Då är det möjligt att vi hittar samhällsgrupper som är i behov av större målgruppsanpassning än vad denna analys visat. Tidigare studier av kriskommunikation i utsatta områden tyder ju på att så kanske är fallet.

Stor SOM-undersökning om corona

Hela rapporten Riskkommunikativt lärande under en pandemi finns publicerad på SOM-institutets webbplats www.gu.se/som/corona

Där finns också mer information och övriga rapporter från den extrainsatta SOM-undersökningen om coronaviruset som genomfördes under april-juni 2020 bland 6 000 slumpmässigt utvalda personer 16-85 år gamla.

Syftet med SOM-institutets coronaundersökning är att belysa pandemin ur olika aspekter såsom människors uppfattningar om viruset och de åtgärder som satts in, förtroende för myndigheter, politiker och centrala aktörer, informationsinhämtning och synen på framtiden.

Kris- och riskkommunikation ­– ett av JMG:s profilområden

Kris- och riskkommunikation är ett av profilområdena inom forskningen vid JMG sedan nästan 30 år. Nu undersöker och följer JMG:s forskare kommunikationen och rapporteringen om det nya coronaviruset (covid-19).

Läs mer om JMG:s forskning om corona här: https://www.gu.se/jmg/var-forskning/jmgs-forskare-om-corona

Seminarium på SVT Forum

Onsdagen den 7 oktober medverkar JMG:s forskare Marina Ghersetti och Bengt Johansson tillsammans med Ulrika Andersson, SOM-instutitet, i seminarium på SVT Forum om förtroende för medier och myndigheter under pandemin.

Se seminariet på SVT.

Text: Cajsa Malmström