Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Coronavirus
Länkstig

Mindre oro för coronaviruset bland yngre

Under pandemins första månader var det sociala stödet och oron för coronaviruset ojämnt fördelad i befolkningen. Andelen med socialt stöd var klart högre bland yngre och det var också denna grupp som var minst oroliga för viruset. Bland de olika sociala stöd som undersökningen frågade om var det möjligheten till ekonomiskt stöd flest saknade, vilket kan vara en stor källa till oro. Bland de med låga inkomster och låg utbildning var oron även betydligt högre, vilket riskerar att öka på en redan existerande hälsoklyfta i befolkningen. Även mellan könen fanns skillnader, där kvinnor var betydligt mer oroade än män.

Om undersökningen

Tidsperiod: 14 april - 28 juni 2020
Urval: 6 000 personer slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret
Åldersspann: 16 - 85
Nettosvarsfrekvens: 44%

Hamstring av dagligvaror och olika personlighetstyper

21 procent av svenskarna hade i april-maj 2020 köpt på sig mer mat eller dagligvaror än normalt på grund av pandemin. Denna grupp uppvisar lägre grad av välvilja och högre grad av ängslighet än genomsnittssvensken. Därtill har 13 procent svarat att de inte undvikit sociala kontakter med exemplen resor eller restaurangbesök. Denna grupp utmärks också av lägre välvilja men även lägre målinriktning. Läs analyser om konsumentbeteende under pandemin utifrån personlighetspsykologi i rapporten Individuella skillnader i hamstring och social distansering under coronapandemin i Sverige

Bild
Diagram över hamstring och sociala kontakter
Andelar som har hamstrat/bunkrat livsmedel samt undvikit sociala kontakter enligt SOM-undersökningen om coronaviruset 2020

Tron på att klara sig om man blir smittad

Tilltron till den egna förmågan att klara sig utan allvarliga skador vid coronasmitta var i undersökningen förhållandevis hög. 44 procent av befolkningen hade mycket eller ganska hög tro på sig själva att jämföras med 16 procent som hade låg tilltro. Denna egna tilltro brukar inom krisforskning kallas för kapabilitet.

Bild
Diagram över kapabiliteten efter ålder

SOM-undersökningen om coronaviruset visar att ålder är den viktigaste faktorn för kapabilitet, till och med viktigare än självskattad hälsa. I gruppen 65 och äldre har 27 procent svarat att de har en låg tro på att de skulle klara sig vid smitta. Endast 23 procent har hög kapabilitet. Personer mellan 16-29 har högst tilltro till den egna förmågan och i denna grupp har bara 7 procent låg kapabilitet. Att dödligheten i Covid-19 är kraftigt kopplad till hög ålder bedöms därmed spela stor roll för den självskattade kapabiliteten hos de svarande.

GAL-TAN och information om coronaviruset

I SOM-undersökningen om coronaviruset inkluderades en fråga om individens rättigheter kontra nationella traditioner, med syfte att placera in de svarande på den s.k. GAL-TAN-skalan. Resultaten visar att förtroendet för Folkhälsomyndighetens information om coronaviruset är mer polariserat utifrån GAL-TAN än utifrån den klassiska vänster-höger-skalan. Bland de som lutar åt den traditionella dimensionen (TAN) är förtroendet för FHM:s coronainformation avsevärt lägre än i övriga grupper. I kontrast till detta påverkas förtroendet för coronainformation från politiker, journalister och nyhetsmedier betydligt mer av position på vänster-höger-skalan än av GAL-TAN. Läs mer i rapporten Individualism och nationalism i pandemins tid.

Stapeldiagram över förtroende efter GAL-TAN
Diagrammet visar förtroende för Folkhälsomyndighetens information om coronaviruset efter position på GAL-TAN-skalan (procent).

Gravida upplever sig som extra utsatta under coronapandemin

Gravida, deras partners och personer med barn under ett år tänker mer på coronaviruset och dess konsekvenser än andra grupper. Till och med mer än personer som är över 70 år och befinner sig i uttalad riskgrupp. De är också mer oroade för viruset, och gravida känner sig även betydligt mer påverkade av den rådande pandemin. Forskningsprojektet Pregdem (Göteborgs universitet) har med hjälp av SOM-undersökningen om coronaviruset i kombination med en webbpanel bestående av ett stort antal gravida och nyblivna föräldrar analyserat upplevd utsatthet hos denna grupp under pandemin.

Döljer myndigheterna information om coronaviruset?

Undersökningen visar att förtroendet för våra myndigheter under krisen var högt, men i vilken utsträckning litar vi på att myndigheterna berättar allt de vet? 65 procent av de som har en åsikt i frågan anser att myndigheterna inte döljer någonting, men 22 procent menar att det stämmer att myndigheterna medvetet begränsar sin informationsspridning. Yngre, lågutbildade, personer med utländskt medborgarskap och personer till höger i politiken tror mindre på myndigheternas transparens än genomsnittet.

Bild
Diagram över frågan om myndigheter döljer coronainformation

De viktigaste skälen till att undanhålla information skulle enligt undersökningen vara att bara säga sådant de säkert vet samt att inte skrämma upp människor i onödan. En majoritet av de svarande ser även en brist på kontroll över situationen som en potentiellt viktig anledning. Läs mer i rapport 10 - Berättar de verkligen allt de vet?

Åsikter om civil beredskap i samband med pandemin

Drygt hälften av svenskarna uppger sig ha förtroende för statens och regionernas hantering av den pågående coronapandemin (57 respektive 56 procent). Mellan 30 och 40 procent menar att statens, regionernas och civilsamhällets agerande under pandemin har stärkt deras förtroende för svensk civil beredskap inför kommande kriser. Däremot har endast 23 procent tilltro till sin egen och andra medborgares hantering av viruset. Bland yngre har endast 11 procent. Läs mer i Rapport 8 - Civil beredskap i coronatider.

Fördjupade samarbeten inom civil beredskap?

Undersökningen visar även att stödet för utökade samarbeten med andra länder eller aktörer är stort. 80 procent anser att Sverige bör söka fördjupat samarbete med andra nordiska länder och 60 procent vill se fördjupat samarbete inom EU. 53 procent menar också att Sverige bör fördjupa samarbetet med Förenta nationerna (FN). Läs mer i Rapport 9 - Svenskarnas inställning till internationellt samarbete inom civil beredskap.

Diagram över stöd för internationellt samarbete civil beredskap
Diagrammet visar andelen som anser att Sverige i stor eller mycket stor utsträckning bör söka fördjupat samarbete om civil beredskap med olika aktörer/organisationer.

Kunskap och konspirationer om coronaviruset

De flesta svenskar, 70 procent, delar uppfattningen att coronaviruset är ett naturligt uppkommet virus. 13 procent har uppfattningen att viruset är ett biologiskt vapen framtaget av människor. Gruppen som delar denna konspirationsteori utmärks av lågt förtroende för experter och myndigheter samt lågt politiskt intresse. En majoritet av svenskarna, 56 procent, instämmer i påståendet om att många liv hade kunnat räddas om Sverige hade agerat tidigare och mer kraftfullt under krisen.

Förtroende för Folkhälsomyndigheten, 1177 och berörda myndigheter

SOM-undersökningen om coronaviruset mätte förtroendet för några myndigheter och aktörer med stark koppling till pandemins framfart i Sverige. 81 procent av svenskarna hade stort förtroende för Folkhälsomyndigheten, att jämföras med endast 6 procent som hade ganska eller mycket litet förtroende. 72 procent hade förtroende för 1177 Vårdguiden trots hård belastning på denna tjänst i pandemins inledande fas. Förtroendet för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är i huvudsak oförändrat under pandemin. Båda myndigheterna har i undersökningen en negativ förtroendebalans. Läs mer i Rapport 6 - Stort förtroende för Folkhälsomyndigheten och 1177 under coronapandemin.

Diagram över myndighetsförtroende
Diagrammet visar förtroendebalans. Förtroendebalans avser andelen med stort förtroende minus andelen med litet förtroende och kan därmed variera mellan +100 (alla har stort förtroende) och -100 (alla har litet förtroende).

Förtroende för sjukvård, regering och andra samhällsinstitutioner

I SOM-undersökningen om coronaviruset svarade 88 procent att de har förtroende för sjukvården. Detta är en ökning med tjugo procentenheter sedan hösten 2019. Svensk sjukvård har aldrig tidigare fått så höga bedömningar och toppar förtroendelistan i undersökningen. Den största förtroendeökningen står dock regering och riksdag för som i princip båda fördubblat sitt förtroende sedan hösten 2019. Även förtroendet för försvaret ökade tydligt i samband med coronakrisen.

Graf över förtroende för sjukvård, regering och riksdag
Andelen mycket eller ganska högt förtroende för sjukvård, regering och riksdag i de senaste nationella SOM-undersökningarna och SOM-undersökningen om coronaviruset 2020

I de senaste SOM-undersökningarna har bedömningar i förtroende kommit att påverkas alltmer av vilka politiska ideologier de svarande har. Under coronakrisen har denna trend tagit en abrupt vändning och vi ser en tydlig minskning av politiseringen av institutionsförtroendet.


 

Presentation under SCB:s demokratidag 9 oktober

Under ett digitalt seminarium presenterades resultat om ovan nämnda institutionsförtroende, men även gällande tillit, oro och politiska sakförslag. Den mellanmänskliga tilliten har ökat från väldigt stabila nivåer omkring 6,5 i medelvärde på en tiogradig skala till 7,0 - den högsta uppmätta nivå sedan mätseriens början år 1996. Oroslistan är i princip oförändrad sedan hösten 2019 frånsett ökad oro för pandemier, arbetslöshet och ekonomisk kris. Andelarna som vill minska den offentliga sektorn och bedriva mer sjukvård i privat regi har minskat, och 79 procent vill höja lönerna extra mycket för de som arbetar inom vården.

Förtroende för medier under coronapandemin

Coronapandemin har stärkt svenskarnas förtroende för radio, tv och dagspress som samhällsinstitutioner. I mätningen hade 64 procent av svenskarna mycket eller ganska stort förtroende för radio och tv - den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades 1986. Förtroendet har gått upp i samtliga grupper och politiseringen, alltså den skillnad i förtroende som kan kopplas till politisk ideologi, har minskat. Vidare har förtroendet för SVT:s, SR:s och TV4:s innehåll ökat medan förtroendet för landets lokala morgontidningar samt kvällspressen påverkats negativt av pandemin. Läs mer i Rapport 3 - Medieförtroende i pandemitider (7 oktober 2020).

Graf över förtroende för olika medier över tid
Förtroende för innehållet i olika medier 2014–2020 (från Rapporten Medieförtroende i pandemitider)

Den 7 oktober presenterades resultat och analys av medieförtroendet under ett seminarium arrangerat av SVT. Ta del av presentationen Förtroendet för svenska medier under coronapandemin 2020.

Se sändningen av seminariet i efterhand (presentation av medieförtroende ca 29:10-1:10:00)

SOM-undersökningen om coronaviruset - Rapport 3

Medieförtroende i pandemitider (PDF)
Ulrika Andersson

Nyhetskonsumtion och bedömningar av informationskanaler

Nyhetsanvändningen har ökat i Sverige under coronapandemin. 80 procent har följt riksnyheterna i radio eller tv minst tre gånger i veckan. 43 procent har regelbundet tagit del av morgontidningarnas nyhetssajter och 57 procent har regelbundet besökt svt.se, sr.se eller tv4.se. Detta är nästan en fördubbling av publiken för de sistnämnda webbsidorna.

Figur över svenskarnas nyhetsanvändning under coronapandemin
Andelen svenskar som säger sig använda respektive nyhetstjänster regelbundet - från rapport 5 Nyhetsvanor under coronapandemin

Sociala medier har spelat en något mindre roll. 32 procent har regelbundet tagit del av nyheter i sociala medier. Detta är en minskning i samtliga åldersgrupper utom den allra äldsta jämfört med 2019. Äldre har i allmänhet varit mer flitiga användare av digitala nyhetskanaler än normalt vilket lett till att åldersklyftorna i digital nyhetskonsumtion har minskat. 54 procent av de mellan 75 och 85 år har använt digitala nyheter minst tre gånger varje vecka.

Video (15:00)
Nyhetsmedier under pandemin

Ulrika Andersson, medieforskare vid SOM-institutet, förklarar i filmserien Akademisk kvart hur nyhetsmedier spelat en allt större roll i samband med coronapandemin.

SOM-undersökningen om coronaviruset - Rapport 5

Nyhetsvanor under coronapandemin (PDF)
Ulrika Andersson

Myndigheten för press, radio och tv har använt mätningen av nyhetsvanor i SOM-undersökningen om corona i sin rapport Svenska nyhetsvanor - i normaltider och i kristider (MPRT:s webbsida). Rapporten presenterades under ett digitalt seminarium den 21 oktober.

Betyg på nyhetsinformationen

När de svarande får bedöma kriskommunikationen under pandemin är även denna starkt kopplad till etablerade nyhetsmedier. Nästan nio av tio menar att de haft nytta av information i nyhetsmedier under pandemin. Även här visar sig sociala medier ha spelat en mindre roll för hur svenskarna tagit till sig information om corona men ändå har 50 procent av de mellan 65-85 bedömt att sociala medier varit mycket eller ganska användbara. Läs mer om riskkommunikation i kristid i rapporten nedan.

Oro, vaccination och den svenska strategin

SOM-undersökningen om coronaviruset visade att svenskarna överlag är mer oroade för närstående och för samhället i stort än för sig själva. Endast 13 procent var mycket oroade för konsekvenserna för den egna personen. De flesta svenskar, 58 procent, ansåg vid mättillfället att den svenska strategin varit "lagom" medan 39 procent hade önskat sig något striktare åtgärder. Endast 3 procent av de svarande i undersökningen ansåg att strategin varit för strikt. Läs mer om detta och om undersökningsmetoden i Rapport 1 - oro, vaccination samt bedömningar av den svenska coronastrategin (30 september 2020).

Video (2:10)
Oro och bedömningar av svenska strategin

Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet och en av de ansvariga för SOM-undersökningen om corona, diskuterar oro och synen på svenska strategin.

Undersökningsmetod

SOM-undersökningen om coronaviruset var en extrainsatt nationell SOM-undersökning som genomfördes i tre vågor mellan 14 april och 28 juni. Urvalet var 6 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 16-85 år. Nettosvarsfrekvensen var 44%. Fullständig metodrapport nedan.