Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Coronavirus
Länkstig

Kunskap och konspirationer om coronaviruset

De flesta svenskar, 70 procent, delar uppfattningen att coronaviruset är ett naturligt uppkommet virus. 13 procent har uppfattningen att viruset är ett biologiskt vapen framtaget av människor. Gruppen som delar denna konspirationsteori utmärks av lågt förtroende för experter och myndigheter samt lågt politiskt intresse. En majoritet av svenskarna, 56 procent, instämmer i påståendet om att många liv hade kunnat räddas om Sverige hade agerat tidigare och mer kraftfullt under krisen.

Om undersökningen

Tidsperiod: 14 april - 28 juni 2020
Urval: 6 000 personer slumpmässigt utvalda från befolkningsregistret
Åldersspann: 16 - 85
Nettosvarsfrekvens: 44%

Förtroende för Folkhälsomyndigheten, 1177 och berörda myndigheter

SOM-undersökningen om coronaviruset mätte förtroendet för några myndigheter och aktörer med stark koppling till pandemins framfart i Sverige. 81 procent av svenskarna hade stort förtroende för Folkhälsomyndigheten, att jämföras med endast 6 procent som hade ganska eller mycket litet förtroende. 72 procent hade förtroende för 1177 Vårdguiden trots hård belastning på denna tjänst i pandemins inledande fas. Förtroendet för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är i huvudsak oförändrat under pandemin. Båda myndigheterna har i undersökningen en negativ förtroendebalans. Läs mer i Rapport 6 - Stort förtroende för Folkhälsomyndigheten och 1177 under coronapandemin.

Diagram över myndighetsförtroende
Diagrammet visar förtroendebalans. Förtroendebalans avser andelen med stort förtroende minus andelen med litet förtroende och kan därmed variera mellan +100 (alla har stort förtroende) och -100 (alla har litet förtroende).

Förtroende för sjukvård, regering och andra samhällsinstitutioner

I SOM-undersökningen om coronaviruset svarade 88 procent att de har förtroende för sjukvården. Detta är en ökning med tjugo procentenheter sedan hösten 2019. Svensk sjukvård har aldrig tidigare fått så höga bedömningar och toppar förtroendelistan i undersökningen. Den största förtroendeökningen står dock regering och riksdag för som i princip båda fördubblat sitt förtroende sedan hösten 2019. Även förtroendet för försvaret ökade tydligt i samband med coronakrisen.

Graf över förtroende för sjukvård, regering och riksdag
Andelen mycket eller ganska högt förtroende för sjukvård, regering och riksdag i de senaste nationella SOM-undersökningarna och SOM-undersökningen om coronaviruset 2020

I de senaste SOM-undersökningarna har bedömningar i förtroende kommit att påverkas alltmer av vilka politiska ideologier de svarande har. Under coronakrisen har denna trend tagit en abrupt vändning och vi ser en tydlig minskning av politiseringen av institutionsförtroendet.


 

Presentation under SCB:s demokratidag 9 oktober

Under ett digitalt seminarium presenterades resultat om ovan nämnda institutionsförtroende, men även gällande tillit, oro och politiska sakförslag. Den mellanmänskliga tilliten har ökat från väldigt stabila nivåer omkring 6,5 i medelvärde på en tiogradig skala till 7,0 - den högsta uppmätta nivå sedan mätseriens början år 1996. Oroslistan är i princip oförändrad sedan hösten 2019 frånsett ökad oro för pandemier, arbetslöshet och ekonomisk kris. Andelarna som vill minska den offentliga sektorn och bedriva mer sjukvård i privat regi har minskat, och 79 procent vill höja lönerna extra mycket för de som arbetar inom vården.

Förtroende för medier under coronapandemin

Coronapandemin har stärkt svenskarnas förtroende för radio, tv och dagspress som samhällsinstitutioner. I mätningen hade 64 procent av svenskarna mycket eller ganska stort förtroende för radio och tv - den högsta noteringen sedan mätningarna påbörjades 1986. Förtroendet har gått upp i samtliga grupper och politiseringen, alltså den skillnad i förtroende som kan kopplas till politisk ideologi, har minskat. Vidare har förtroendet för SVT:s, SR:s och TV4:s innehåll ökat medan förtroendet för landets lokala morgontidningar samt kvällspressen påverkats negativt av pandemin. Läs mer i Rapport 3 - Medieförtroende i pandemitider (7 oktober 2020).

Graf över förtroende för olika medier över tid
Förtroende för innehållet i olika medier 2014–2020 (från Rapporten Medieförtroende i pandemitider)

Den 7 oktober presenterades resultat och analys av medieförtroendet under ett seminarium arrangerat av SVT. Ta del av presentationen Förtroendet för svenska medier under coronapandemin 2020.

Se sändningen av seminariet i efterhand (presentation av medieförtroende ca 29:10-1:10:00)

SOM-undersökningen om coronaviruset - Rapport 3

Medieförtroende i pandemitider (PDF)
Ulrika Andersson

Nyhetskonsumtion och bedömningar av informationskanaler

Nyhetsanvändningen har ökat i Sverige under coronapandemin. 80 procent har följt riksnyheterna i radio eller tv minst tre gånger i veckan. 43 procent har regelbundet tagit del av morgontidningarnas nyhetssajter och 57 procent har regelbundet besökt svt.se, sr.se eller tv4.se. Detta är nästan en fördubbling av publiken för de sistnämnda webbsidorna.

Figur över svenskarnas nyhetsanvändning under coronapandemin
Andelen svenskar som säger sig använda respektive nyhetstjänster regelbundet - från rapport 5 Nyhetsvanor under coronapandemin

Sociala medier har spelat en något mindre roll. 32 procent har regelbundet tagit del av nyheter i sociala medier. Detta är en minskning i samtliga åldersgrupper utom den allra äldsta jämfört med 2019. Äldre har i allmänhet varit mer flitiga användare av digitala nyhetskanaler än normalt vilket lett till att åldersklyftorna i digital nyhetskonsumtion har minskat. 54 procent av de mellan 75 och 85 år har använt digitala nyheter minst tre gånger varje vecka.

SOM-undersökningen om coronaviruset - Rapport 5

Nyhetsvanor under coronapandemin (PDF)
Ulrika Andersson

Myndigheten för press, radio och tv har använt mätningen av nyhetsvanor i SOM-undersökningen om corona i sin rapport Svenska nyhetsvanor - i normaltider och i kristider (MPRT:s webbsida). Rapporten presenterades under ett digitalt seminarium den 21 oktober.

Betyg på nyhetsinformationen

När de svarande får bedöma kriskommunikationen under pandemin är även denna starkt kopplad till etablerade nyhetsmedier. Nästan nio av tio menar att de haft nytta av information i nyhetsmedier under pandemin. Även här visar sig sociala medier ha spelat en mindre roll för hur svenskarna tagit till sig information om corona men ändå har 50 procent av de mellan 65-85 bedömt att sociala medier varit mycket eller ganska användbara. Läs mer om riskkommunikation i kristid i rapporten nedan.

Oro, vaccination och den svenska strategin

SOM-undersökningen om coronaviruset visade att svenskarna överlag är mer oroade för närstående och för samhället i stort än för sig själva. Endast 13 procent var mycket oroade för konsekvenserna för den egna personen. De flesta svenskar, 58 procent, ansåg vid mättillfället att den svenska strategin varit "lagom" medan 39 procent hade önskat sig något striktare åtgärder. Endast 3 procent av de svarande i undersökningen ansåg att strategin varit för strikt. Läs mer om detta och om undersökningsmetoden i Rapport 1 - oro, vaccination samt bedömningar av den svenska coronastrategin (30 september 2020).

Video (2:10)
Oro och bedömningar av svenska strategin

Anders Carlander, forskare vid SOM-institutet och en av de ansvariga för SOM-undersökningen om corona, diskuterar oro och synen på svenska strategin.

Undersökningsmetod

SOM-undersökningen om coronaviruset var en extrainsatt nationell SOM-undersökning som genomfördes i tre vågor mellan 14 april och 28 juni. Urvalet var 6 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 16-85 år. Nettosvarsfrekvensen var 44%. Fullständig metodrapport nedan.