Ny ledning har tagit över vid Humanisten
Den 1 januari tog en ny fakultetsledning över vid Humanistiska fakulteten: Åsa Arping som dekan och Fredrik Engström som prodekan. Erika Alm fortsätter som vicedekan för utbildning på grund- och avancerad nivå och ny på posten som vicedekan för forskning är Andrea Castro.
Åsa Arping är professor i litteraturvetenskap sedan 2016.
– Jag har gått från grundkursen och hela vägen till professor och tycker att jag är ett bra exempel på vikten av det fristående kurssystemet, säger hon.
Att vara dekan är helt nytt men hon har tidigare haft olika ledningsuppdrag på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion där hon varit anställd sedan 2011, samt varit lärarrepresentant i universitetsstyrelsen.
– På institutionen har jag varit studierektor för forskarutbildningen, viceprefekt för utbildning, proprefekt och utbildningsansvarig. De senaste åren har jag mest forskat men det här känns som en bra tid att prova något nytt där man kan samla ihop alla sina erfarenheter, få överblicken och bygga upp nya samarbeten.
Åsa har tidigare fått frågan om hon velat bli nominerad till dekan, men då varit tveksam, berättar hon.
– Pandemin gjorde något med det tänket. Jag uppskattar verkligen att arbeta i lag och under pandemin när jag också hade forskningstid blev det inte mycket med det. Jag tror också att jag hade en uppfattning om att det skulle vara ensamt att vara dekan, men nu har jag insett att det finns en stor stödorganisation omkring. Jag känner mig mogen för ett annat sammanhang och tror att jag har något att bidra med.
Vill driva humanioras sak
Som dekan kommer Åsa Arping att tjänstgöra på 80 procent.
– Men det tar nog lite tid innan de övriga 20 procenten kan omsättas i något annat. Det är väldigt mycket nytt att sätta sig in i.
Parallellt med att Humanistiska fakultetens nya ledning kommer på plats pågår rekryteringen till ny rektor vid universitetet. Vem det blir kommer att påverka hela universitetets verksamhet, men såklart även beröra dekanen som är under rektor i linjen.
– Det blir spännande. Vi vet ju inte vad en ny rektor vill satsa på men nu har vi ett helt halvår till med nuvarande rektor och får jobba på med de planer som ligger. Det känns både stimulerande och utmanande med en sådan förändring. Vem det än blir så får vi räkna med att saker förändras.
Som dekan på Humanisten vill Åsa Arping vara med och driva humanioras sak exempelvis vad gäller studentpengen.
– På det lokala planet handlar det om att verkligen komma tillbaka efter pandemin och få studenterna att förstå vikten av campusundervisning. Det behövs en omstart i pedagogiken för att möta en ny generation som tvingats skolas i Zoom. Vi behöver laborera med olika undervisningsformer. Utbildningen är kärnan i vår verksamhet och också nyckeln till vår ekonomi.
Bredd och djup
Åsa menar att hon tidigare nog varit lite av en ”humaniorakramare” men att hon under senare år insett vilken tvärdisciplinär miljö Humanisten är.
– Vi måste försöka förstå varandras olikheter. Småämnenas problematik ligger mig varmt om hjärtat, vi behöver erbjuda även kurser som inte är lukrativa. Bredd och djup samtidigt. Styrkan för GU är att vi är ett bredduniversitet – men det behöver också finnas ett djup och kompletta miljöer.
Konkurrensen mellan institutioner vill hon försöka dämpa så gott det går.
– Det finns en inbyggd konflikt i att först ha konkurrensutsättning och sedan säga att ”nu ska ni samarbeta”. Jag tror att det är dags att utvärdera vad sammanslagningarna av institutionerna 2009 fått för följder och hur olika beslut slår ekonomiskt. Inte för att nödvändigtvis hamna i en omorganisation igen, men jag tycker att det är dags att utvärdera.
En annan fråga som blir viktig för Åsa Arping är samverkan.
– Vad är samverkan för humanister och hur kan det bli meriterande och synas i lärares tjänstgöringsplaner? Vi är inne i en stark digitaliseringsvåg och behöver jobba på andra sätt än många är vana vid. Det är viktigt att ta vara på de möjligheter vi har att samarbeta, även externt. När det gäller den utåtriktade verksamheten har vi mycket att ge och gör redan mycket. Men det gäller att det också blir synliggjort.
Samverkansfrågan kommer att hamna på hennes eget bord och den är inte okomplicerad.
– Samverkan går ju på tvärs över både utbildning och forskning och följer inte riktigt den gängse linjeorganisationen. Antingen kommer vi att behöva en ny arbetsgrupp till stöd för styrelsen eller så får vi hitta något annat sätt att bevaka och driva den delen inom befintliga strukturer. Jag vill först se vad som passar bäst för vår fakultet, och lyssna in den kommande universitetsledningen. Frågan är jätteviktig men kräver också en del begrundan.
Publiceringsfrågor
Åsa Arpings bana i den akademiska världen inleddes med engelska och statsvetenskap vid Stockholms universitet och sedan läste hon till journalist. Som forskare har hon intresserat sig framför allt för relationen mellan litteratur och samhälle, med särskilt fokus på genus och klass, men journalistiken har på sätt och vis hängt med genom att hon forskat en hel del om svensk dagspress och litteraturkritik under 18oo-talet.
– Jag har arbetat mycket med kritikkurser, och undersökt hur litteratur distribueras, konsumeras och produceras, och hur receptionen sett ut. Jag har också jobbat mycket med publiceringsfrågor och bland annat varit redaktör för Kvinnovetenskaplig tidskrift (som numer heter Tidskrift för genusvetenskap).
Under de senaste åren har Åsa varit ordförande för redaktionsrådet inom Kriterium, en granskningsverksamhet som gör att forskare kan få sina akademiska bokmanus peer review-granskade och poängsatta enligt norska listan, och just publiceringsfrågor är något hon är väldigt intresserad av.
– Hur når vi ut bäst med vår forskning och hur presenterar vi resultaten? Här är jag en varm förespråkare av pluralism. Humanistisk forskning kan inte bara rikta sig till forskarsamhället, då riskerar vi att tappa en viktig del av vår relevans.
Ny prodekan: Fredrik Engström
Fakultetens nya prodekan Fredrik Engström disputerade i matematik på Chalmers 2004. Därefter undervisade han ett par år på Mittuniversitetet.
– Sen kom jag till filosofiska institutionen som forskarassistent i logik 2006.
Han tycker inte att alls att det är ett ämnesmässigt hopp han gjort från matte på Chalmers till att rota sig på Humanistiska fakulteten.
– Logik är ett genuint tvärande ämne som har sin självklara plats inom filosofi och humaniora. Vi använder oss inte i första hand av empiriska metoder och studerar heller inte specifika objekt. Kanske är det därför logik är användbart inom så många olika ämnesområden, säger Fredrik Engström.
På Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori blev han proprefekt 2014 och prefekt 2016, men slutade som prefekt för två år sedan.
– Jag saknar mycket av det här att i grupp samarbeta och jobba tajt ihop mot gemensamma mål, på ett annat sätt än vad forskningsarbetet innebär.
Kompletterar varandra
Fredrik Engström ser fram emot att få arbeta tillsammans med Åsa Arping.
– Jag tycker att vi kompletterar varandra väldigt väl. Dels ämnesmässigt men också när det gäller ledningserfarenhet. Hon har styrelseerfarenheten och jag prefekterfarenheten med personalansvar. Vi kände inte till varandra tidigare men har fått lära känna varandra och jag tror att det blir ett bra samarbete.
Uppdelningen dem emellan är inte helt klar, men Fredrik kommer att ta hand om ansvaret för forskarutbildningen och Forskarutbildningsberedningen (FUB), och det är ganska troligt att även Lokala arbetsmiljökommittén (LAMK) och arbetsmiljön hamnar under hans delegerade ansvarsuppgifter.
– Internationaliseringen och att få till en breddad och internationell rekrytering av doktorander är något jag brinner för, men det medför även en del utmaningar. Jag kommer att jobba på att få in det som en naturlig del på institutionerna. Jag ser också att vi kommer att behöva finansiera forskarutbildningen mer med externa medel. Det innebär också utmaningar, hur vi på bästa sätt kan lösa det och hitta alternativa finansieringsmodeller för forskarutbildningen, säger Fredrik Engström.
Han vill också jobba med utmaningen att integrera fakultetens internationella medarbetare bättre, genom parallellspråkighet etc.
Vicedekaner
Erika Alm, universitetslektor i genusvetenskap, fortsätter som vicedekan för utbildning på grund- och avancerad nivå. Som vicedekan är hon ordförande i fakultetsstyrelsens beredningsorgan Utbildningsberedningen för utbildning på grund- och avancerad nivå (HUB) samt ledamot i Utbildningsnämnden vid Göteborgs universitet.
Som vicedekan med ansvar för forskningsfrågor har Andrea Castro, professor i spanska, tagit över. Hon är ordförande i fakultetsstyrelsens beredningsorgan för forskning (FOB) samt ledamot i Forskningsnämnden vid Göteborgs universitet.
Text: Johanna Hillgren
