Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ny databas ska samla skönlitteratur med HBTQI-motiv

Att hitta äldre romaner och noveller med HBTQI-tema kan vara knivigt – ofta ligger kärlekshistorien dold i texten. Ett nytt projekt ska kartlägga de här böckerna och samla dem i en databas så att de blir lättare att hitta.

Jenny Bergenmar är docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och har fått drygt 6,7 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond för att under tre år driva projektet Queerlit. Det ska bli en databas som samlar och indexerar äldre svensk skönlitteratur med HBTQ-tema.

Bild
Porträtt Jenny Bergenmar
Jenny Bergenmar

– Dessa teman går inte så lätt att hitta med datorstödda metoder i dag, för det kan ofta handla om implicita saker som är indirekt uttryckta i texten, säger Jenny Bergenmar.

Fick skriva i förtäckta ordalag

Fram till 1944 var homosexuella handlingar förbjudna i Sverige, och sådant som var könsöverskridande eller queer sågs inte alltid heller med blida ögon. Det gjorde att den som ville skriva om till exempel samkönad kärlek fick göra det i förtäckta ordalag för att inte bli åtalad.

Bild
Omslag Dunungen
Omslag Dunungen, bild: Bonniers
Foto: Bonniers

– Ett intressant exempel är Selma Lagerlöfs novell Dunungen, som har lästs av flera forskare som en text om förbjuden kärlek. Det står inte explicit att det handlar om samkönad kärlek, utan texten skildrar en förälskelse mellan en ung tjej, som redan är förlovad, och en äldre man som är fästmannens onkel. Men det sätt som Lagerlöf beskriver kärleken liknar det sätt som hon skriver om sin kärlek till kvinnor i sina egna brev. Det handlar om en onämnbar kärlek, som i novellen kallas för ”det”.

Transpersoner har funnits länge i litteraturhistorien

Andra sätt att beskriva lesbisk kärlek kunde vara att framställa två kvinnor som ”väninnor”, trots att det mellan raderna tycks handla om en regelrätt relation. Även transpersoner har funnits med länge i litteraturhistorien, men böckerna går inte alltid så lätt att hitta via bibliotekets söktjänster.

– Ordet transperson är ett modernt begrepp, men det finns en lång historia av könsöverskridande litteratur – det beskrivs dock med andra ord och går därför inte så lätt att söka fram i dag.

Varför behövs en sådan här databas?

– För att det är ganska svårt att hitta till den här litteraturen, materialet behöver indexeras med mer precisa termer för att kunna hittas lättare. Det är en del av litteraturhistorien som har blivit synlig först på senare år, men som är viktig för att den formar vår uppfattning om saker och ting. Eftersom det var otillåtna handlingar finns det inte beskrivet i historien på samma sätt som annat.

Text: Elin Widfeldt

elin.widfeldt@lir.gu.se

Databasen QUEERLIT: Utveckling av metadata och sökbarhet för HBTQI-litteratur

Projektet startar 2021 och pågår i tre år. Det ska utmynna i en deldatabas i det nationella bibliotekssystemet Libris, där karaktärer eller motiv med HBTQI-tema i svensk skönlitteratur ska samlas och indexeras.

Jenny Bergenmar är projektledare för gruppen, dessutom ingår litteraturvetaren Sam Holmqvist, bibliotekarien Sebastian Lönnlöv, Koraljka Golub, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Olov Kriström, bibliotekarie som också driver Queerrörelsens arkiv och bibliotek. I projektet kommer också någon från KvinnSam vid Göteborgs universitetsbibliotek att medverka.

Tre lärosäten ingår i projektet: Göteborgs universitet, Södertörns högskola och Linnéuniversitetet. Förutom KvinnSam medverkar  Centrum för digital humaniora (CDH) vid Göteborgs universitet och Kungliga biblioteket i Stockholm.

Finansieringen kommer från Riksbankens jubileumsfond, området infrastruktur för forskning.

HBTQI är en samlingsterm för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queerpersoner och intersexuella.