Ny avhandling visar att samarbete och kommunikation mellan professioner på en akutmottagning stärker patientsäkerheten

Arbetet som sker på en akutmottagning är komplext och innehåller många komponenter med höga medicinska krav. För att verksamheten ska fungera på ett patientsäkert sätt krävs ett välfungerande teamarbete mellan de olika vårdprofessionerna och en kommunikation med hög kvalitet. Akutmottagningens verksamhet och arbetsmiljö präglas av många utmaningar. Exempel på sådana är trängsel, teknisk och medicinsk högriskmiljö, hög personalomsättning och den mänskliga faktorn.

Bild

En akutmottagning ska vara öppen för alla, alltid.

Premissen för akutmottagningen är också krävande. Patienter med olika sökorsaker ska alla ha möjlighet att besöka akutmottagningen under dygnets alla timmar och bli behandlade med vidare vård eller kunna återgå till hemmet. Patientsäkerheten utmanas av en sådan miljö men kan också påverkas av det interprofessionella teamarbetets kommunikation. Att arbeta tillsammans snarare än individuellt beskrivs som en styrka där två eller flera i ett teamarbete kan påminna varandra om stress, vara mer flexibla, ha möjlighet att ta sig an en större arbetsbörda samt vara mer uppmärksamma på säkerhet

Kan kommunikation och samarbete gynna patientsäkerheten?

Det övergripande syftet med Jenny Miltons avhandling var att beskriva och undersöka den interprofessionella kommunikationsprocessen och teamarbetet på en akutmottagning med fokus på patientsäkerhet - från både personalens och patientens perspektiv. Akutmottagningen som studerades i denna avhandling hade identifierat ett behov av att förbättra det interprofessionella teamarbetet. För att kunna uppnå framsteg krävdes en större förståelse för hinder och möjligheter så som de upplevs av de som arbetar närmast patienten och av patienten själv.

Avhandlingens två första delstudier utvärderar organisationsförändringar som planerades och genomfördes av ledningen och personalen på den aktuella akutmottagningen med syftet att förbättra interprofessionellt teamarbete. Dessa förändringar har sammanställts och benämns som en ”multifasetterad intervention” och innebar i korthet:

• ökad uppmuntran till personalen att arbeta mer interprofessionellt med exempelvis en utarbetad teambedömning
• teamträning med simuleringsövningar
• värdegrundsarbete, etiska frågeställningar, likabehandling och uppförandekod
• fysisk arbetsmiljö där strukturella förändringar genomfördes
• strukturellt utvärderingsarbete i team som var baserat på ökat antal omhändertagande team efter första bedömningen (triage)
• team-triage som införde en interprofessionell teambaserad struktur

Många faktorer som påverkar

Resultatet visade att viktiga skillnader i attityder kunde identifieras efter förändringen. Personalen visade en mer positiv uppfattning av säkerhetsklimatet och en högre medvetenhet om stress. Resultatet visade också en minskning av avbrott i arbetet runt patienten samtidigt som en ökning av den interprofessionella delaktigheten i bedömningar och den interprofessionella kommunikationsprocessen observerades. Samtidigt kunde man se att attityden kring arbetsförhållanden hade försämrats vilket kan tyda på ett missnöje över de förändringar som gjorts.

Kommunikationen är helt avgörande för patientsäkerheten på akutmottagningen säger Jenny Milton.

Det är en sårbar situation där brist på kommunikation kan leda till att personalen inte förstår varandra och dubbelarbetar eller tappar uppgifter i teamet. Remisser och tillsyn av patienter kan till exempel missas eller läkemedel ges dubbelt. Patienten riskerar att inte få tillräcklig information om sin situation och tiden på akutmottagningen tenderar att bli onödigt lång och därmed farlig.

Jenny Milton har även intervjuat läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och administratörer i sin avhandling. Syftet var att beskriva personalens yrkesspecifika uppfattning av kritiska incidenter kopplade till möjligheter och hinder för interprofessionellt teamarbete på akutmottagning. Analysen visade att faktorer som påverkar det interprofessionella teamarbetet i kritiska situationer är bland annat graden av erfarenhet och akutmottagningsspecifik kommunikation. Utöver detta identifierades organisatoriska förutsättningar, professionsspecifik kompetens och icke-tekniska färdigheter exempelvis samarbetsförmåga, ledarskap, hantering av stress och kommunikation.

Patienternas trygghet stärks av kommunikation

Ett antal patienter som hade besökt och behandlats på akutmottagningen intervjuades också. Syftet var att utvärdera erfarenheter av vård, kommunikation och teamarbetet från patientens perspektiv. Patienterna upplevde en känsla av trygghet när de blev bemötta med ett empatiskt förhållningssätt från personalen. För att kunna handskas med en ängslan och en stressig miljö var det viktigt att bli sedd som en människa och inte bli reducerad till ett objekt. Vidare lyfte patienterna vikten av -eller avsaknaden av - informationsutbyte mellan personal och patient.

Trots att vi vet och starkt eftersträvar ett inkluderande av patienten i sin egen vård så var det just detta som fortfarande saknades i stor utsträckning. Om det interprofessionella teamarbetet fungerar bättre så är jag övertygad om att synergieffekten blir en mer inkluderad och informerad patient.

Strukturerad kommunikation i ett tillåtande säkerhetsklimat är en viktig faktor i sammanhanget och för patienten är det avgörande för att känna sig som en del i detta sammanhang säger Jenny Milton. 

Den här forskningen kan bidra med att uppmärksamma komplexiteten på en akutmottagning och utmaningen med att arbeta i interprofessionella team säger Jenny Milton. Detta gör det än mer viktigt att arbeta för en förbättring eftersom det gör patienten tryggare och säkrare.