Bild
"Tre kvinnor" av Jadwiga Simon-Pietkiewicz, tecknad i koncentrationslägret Ravensbrück 13 augusti 1944
"Tre kvinnor" av Jadwiga Simon-Pietkiewicz, tecknad i koncentrationslägret Ravensbrück 13 augusti 1944
Foto: Jenny Högström Berntson
Länkstig

I tider av kris kan kreativitet hjälpa människor att ta sig vidare

Publicerad

Den 2 december arrangerade forskare vid Göteborgs universitet tillsammans med Kulturhuset Kåken ett seminarium med en skrivarverkstad. I fokus var berättelser om hur kreativitet i olika former kunnat bidra till människors välbefinnande i tider av kris.

– Kultur- och konstupplevelser kan påverka välbefinnande och tillfrisknande. Och att själv kunna skapa, att uttrycka sig på olika kreativa sätt, kan ha en stor effekt för individen, säger Elisabeth Punzi, docent i psykologi, Göteborgs universitet.

Vid seminariet gav Annica Engström (producent Medicinhistoriska museet, Göteborg) utifrån sin egen erfarenhet som konstnär inblick i hur värdefullt det är med kreativt skapande när det gäller psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Seminariedeltagarna fick också tillsammans med poeten och författaren Lina Ekdahl testa på att skriva dikter på ett kreativt sätt.

Bild
Lina Ekdahl
Lina Ekdahl, poet och författare, vid seminarium på Kulturhuset Kåken, december 2021.
Foto: Elisabeth Punzi

Seminariet på Kåken i december är en uppföljning på tidigare arrangemang, bland annat utställningen Kvinnorna i Ravensbrück som visades på Kulturhuset Kåken 2019. Ravensbrück var ett koncentrationsläger för kvinnor i Nazityskland. Lägret var byggt för 5000 personer men mer än sex gånger så många kvinnor hölls fångna där.

För att klara av tillvaron mentalt spelade minnen, sånger, berättelser och små föremål som påminde om ens liv innan lägret stor roll. Det var inte tillåtet att ha några föremål i lägret förutom en mugg, en tallrik och en sked. Men teckningar gjordes, små föremål snidades och dikter skapades och gömdes på olika sätt.

– Att äga ett föremål var ett sätt att behålla sin mänskliga värdighet, säger Anita Synnestvedt, forskare inom kulturarv, Göteborgs universitet.

Anita Synnestvedt pratade under seminariet om hur föremål kan ha stor betydelse för människor i kristider. Med sig hade hon ett radband med koppling till sin egen familjs historia.

Bild
Radband, personlig ägodel från koncentrationslägret Ravensbrück (privat ägo)
Radband, personlig ägodel från koncentrationslägret Ravensbrück (privat ägo)
Foto: Annica Engström

– Min farmor satt i Ravensbrück från 1943-1945 och hade när hon frigavs det här radbandet gömt i sin rock som ett minne av en kär väninna, säger Anita Synnestvedt.

Mer information

Seminariet arrangerades av Elisabeth Punzi och Anita Synnestvedt, båda forskare vid Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet, i samarbete med Kulturhuset Kåken.

Elisabeth Punzi är docent i psykologi vid Institutionen för socialt arbete och koordinator för forskningsklustret Kulturarv och hälsa, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet.

Anita Synnestvedt är arkeolog vid Institutionen för historiska studier och koordinator för Kulturarvsakademin, Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet.

Mer information om utställningen Kvinnorna i Ravensbrück som visades på Kulturhuset Kåken 2019: https://www.gu.se/en/news/inauguration-of-the-exhibition-women-in-ravensbruck (på engelska).