Bild
senior persons communicating, two men and two women
Foto: iStock
Länkstig

Forskningssamverkan med äldre personer

I en nyligen publicerad artikel studeras fjorton forskares erfarenheter av att inkludera äldre i forskningsprocessen. Den här typen av samverkan innebär att äldre inte endast är föremål för forskning, utan aktiva deltagare som bidrar med unik kunskap och erfarenhet. Seniorforskaren Synneve Dahlin Ivanoff svarar på frågor om studien och ämnet, som dessutom ingår i docent Qarin Loods forskningsprojekt och som en del av Isak Berges avhandling.

Demokratiskt perspektiv och djupare förståelse

Hur definierar ni forskningssamverkan med äldre? 

–  Vi definierar forskningssamverkan med äldre personer som ett komplext begrepp som omfattar flera ansatser och metoder.  I vår studie har vi definierat det utifrån ett demokratiskt perspektiv där äldre personer aktivt deltar i forskningsprocessen.

–  Forskningssamverkan bygger på idén om att alla människor, oavsett ålder och funktionsförmåga, har rätt att göra sina röster hörda i forskning. Vi ser äldre människor som mer än bara datakällor.

– Vi erkänner och värdesätter den vetenskapliga kunskap som forskare har, men vi erkänner också den erfarenhetsbaserade kunskapen som äldre personer har i relation till åldrande och hälsa

Vad kan uppnås genom inkludering av äldre i processen?

–  Genom att inkludera äldre personer i forskningsprocessen kan vi uppnå en djupare förståelse för deras erfarenheter och behov. Det kan leda till nya perspektiv och kunskap som kan bidra till att förbättra deras livskvalitet och välbefinnande. På så sätt blir forskningssamverkan med äldre personer en viktig del av vår forskning.

Hur kan sådan samverkan eller aktivt deltagande se ut?

–  Det kan variera beroende på projekt och målgrupp. Det kan innebära att äldre personer deltar i olika delar, från planering till genomförande och spridning av resultat. Detta kan handla om att bidra med idéer, delta i datainsamling, tolka resultat och hjälpa till att sprida forskningsresultat.

Om studien

Ni genomförde fokusgrupper, kan du berätta om det?

–  Ja, fokusgruppmetoden är ju en kvalitativ forskningsmetod som uppmuntrar till interaktion och diskussion mellan forskningsdeltagarna, det gav oss en kollektiv förståelse av forskares erfarenheter av forskningssamarbete.

Vilka forskare deltog?

–  Det var fjorton forskare i Södra Sverige som representerade olika discipliner, exempelvis humaniora, samhällsvetenskap, medicin och hälsovetenskap. Vi valde dessa fjorton forskare utifrån specifika kriterier för att både få en bredd och en mångsidig diskussion, och även för att se till att deltagarna hade något gemensamt som kunde skapa diskussion.

Utmaningar och vägen framåt

Vilka utmaningar finns när det gäller att involvera äldre personer i forskning? 

–  Vi anser att akademin står inför flera utmaningar när det gäller att involvera äldre personer i forskning. Det handlar om bland att åldersdiskriminering, brist på resurser och hälsoproblem, men också det faktum att den akademiska kulturen ibland kan vara exkluderande och svår för icke-akademiker att navigera i.

–  Att äldre personer kan ha svårigheter med att förstå och kommunicera komplexa vetenskapliga koncept kan också göra det svårt att fullt ut delta i forskningsprocessen.

Vad kan forskare göra för att motverka utmaningarna?

–  Det viktigt att forskare tar ansvar för att inkludera äldre personer i deras arbete. Detta kan innebära att man söker finansiering för att stödja deras deltagande, anpassar kommunikationsmetoder för att vara mer tillgängliga, och arbetar för att förändra akademisk kultur för att vara mer välkomnande och inkluderande.

–  Det är också viktigt att forskare agerar som “navigatorer”, hjälper äldre personer att navigera i den akademiska världen, och undviker att påtvinga dem sin världsbild. Genom att göra det kan forskare bidra till att minska epistemisk orättvisa och göra forskningen mer rättvis och inkluderande.

Något särskilt som en ska tänka på när en vill samverka med äldre personer i forskningsprocessen?

–  För att effektivt samverka med äldre personer i forskningsprocessen, är det avgörande att utveckla en gemensam förståelse för världen genom öppen dialog. Vi måste arbeta över disciplinära gränser och utveckla konsensus kring viktiga frågor.

Hur går det till?

–  Ja, det krävs en förmåga att bygga förtroende och kommunicera effektivt med äldre personer. Och för att stödja forskare i att utveckla dessa kompetenser bör akademiska institutioner bidra med resurser och infrastruktur, såsom program för att bygga långsiktiga förtroenderelationer.

–  Även finansiärer har en viktig roll att spela. Om finansieringsorganen bidrar med nödvändiga resurser så kan de säkerställa att forskare kan genomföra högkvalitativ forskning som involverar äldre personer på ett meningsfullt sätt.

Viktigaste resultaten av studien
  • Resultatet avslöjade ett övergripande tema som beskriver forskningssamarbete som en balansakt mellan vetenskaplig kvalitet och etik å ena sidan, och äldre personers behov och förmågor å den andra sidan. Det innebär att forskare måste hitta en balans mellan att uppnå högsta vetenskapliga kvalitet och att beakta behov och förmågor hos de äldre personer som de samarbetar med. Det är viktigt att inte kompromissa med kvaliteten på forskningen samtidigt som man tar hänsyn till etiska överväganden.
  • Dessutom upplever forskarna att forskningssamarbete med äldre personer kan innebära en risk för forskningens frihet. Detta beror på att makten skiftar från forskare till den äldre personen och att denna maktförskjutning kan leda till att vetenskaplig kunskap blir sekundär. Det är viktigt att vara medveten om denna risk och hitta sätt att bevara forskningens oberoende och integritet.
     
  • Som forskare är det viktigt att sträva efter engagemang från personer som är så representativa för gruppen som möjligt och att i möjligaste mån försöka förstå de hinder för rättvis representation som finns och ta hänsyn till detta i presentationen av resultat och slutsatser. Forskare bör vara medvetna om att undvika negativa stereotyper och tänka innovativt när det gäller plats och innehåll för forskningen samt hur datainsamlingen genomförs. Detta bidrar till en mer rättvis och balanserad representation samt presentation av resultat och slutsatser.
     
  • Forskarna upplever att akademin har diskriminerande maktförhållanden, en form av diskriminering som en forskare kan känna oetiskt att vara en del av. Dessa maktförhållanden fortsätter utan möjlighet till ifrågasättande helt enkelt för att de är etablerade strukturer, och detta beskrivs som det sätt det alltid har varit.

Dahlin-Ivanoff, S., Berge, I., Barenfeld, E. Lood Q. Research collaboration with older people as a matter of scientific quality and ethics: a focus group study with researchers in ageing and health. Res Involv Engagem 10, 6 (2024). https://doi.org/10.1186/s40900-024-00540-y.