Banbrytande bok för samman scenografi och konsthistoria
Genom fallstudier om digitala modemagasin, megakonserter, konstens roll i film och feministisk häxdesign berättar forskare vid institutionen för kulturvetenskaper i en nyutgiven internationell antologi om hur begreppet scenografi och konsthistoria hänger ihop och varför forskningen om detta är så viktigt.
I Sverige har scenografiforskning varit ett litet och relativt okänt fält inom konstvetenskapen sedan 1960-talet, men konstvetare skriver idag avhandlingar om scenografi och driver forskningen framåt. Internationellt sett är scenografiforskningen tvärvetenskaplig och konstnärliga forskare är ofta drivande inom studier av rumsdesign, kostym, ljud, ljus och så vidare. I den nyutgivna internationella antologin Scenography and Art History, Performance Design and Visual Culture, tar en ny generation forskare ett helt nytt grepp om detta snåriga tvärvetenskapligt fält. Begreppet scenografi reds ut på dialogiska sätt, vilket lyfter fram både praktikers kunskap och konstvetares kompetenser.
– Konstvetenskapen är ett brett fält som inkluderar bild i olika former men också arkitektur, designobjekt och formgivna miljöer, säger Viveka Kjellmer som tillsammans med Astrid von Rosen har redigerat boken Scenography and Art History. Trädgårdsdesign exempelvis, eller utställningsdesign är fält som fångas upp på ett spännande sätt genom scenografiperspektivet. Scenkostymens scenografiska roll är ett område som intresserar oss och i boken finns flera fallstudier som specifikt undersöker mode och scenkostym i olika sammanhang,
Varför är det viktigt med en bok om scenografi och konsthistoria?
– Ny scenografiteori är ett kraftfullt verktyg för att undersöka sinnliga dimensioner av konsthändelser, och för att granska sinnlighetens kraft i situationer som inte rubriceras som konst. Boken är banbrytande genom att den på väldigt konkreta sätt ger konstvetenskapen en plats inom det som idag kallas ett performativt, eller att sinnligt och kreativt forskningsparadigm, menar Astrid von Rosen.
Viveka Kjellmer fyller i och menar att konstvetenskapen har en lång tradition av sinnligt undersökande, exempelvis i form av exkursioner, känslomässigt grundade konstbeskrivningar, och metoden att använda bildmontage som undersökningsverktyg.
– Tidigare har dessa materiella och sinnliga praktiker varit underteoretiserade, vilket gjort det svårt att dela dem med andra discipliner. I boken både använder och utvecklar vi teorier där konstvetarens sinnliga kompetenser kan synliggöras på vetenskapliga vis och bättre komma till sin rätt, säger Viveka.
Exempel på vad vi får ta del av i boken är en kroppsligt förankrad undersökning av att uppleva en megakonsert och få upplevelsen förklarad genom scenografiteori, och en lika sinnlig som kritiskt granskade, vandring genom digitala modemagasin. Ett annat exempel är när en praktiker och en akademisk forskare använder scenografiteori för att bearbeta arkivmaterial, vilket resulterar i ett sinnligt språkliggörande av en historiskt viktig teaterföreställning.
Vi ser boken som en kurerad samling fallstudier som verkligen kan visa hur väl scenografiteori och konstvetenskap fungerar tillsammans
Antologin är utgiven vid det prestigefyllda förlaget Bloomsbury, som uppmärksammade Astrid von Rosens och Viveka Kjellmers mångåriga arbete med att integrera ny scenografiteori som ett forskningsverktyg inom konstvetenskapen. Författarna skickade då in förslag på boken, handplockade skribenter ur sitt nätverk och finslipade konceptet.
– Vi har arbetat via olika kanaler och byggt upp ett nätverk genom att arrangera sessioner på konferenser, bjuda in intressanta deltagare till workshops och föreslå internationellt framstående pionjärer inom fältet som gästforskare vid institutionen för kulturvetenskaper. Vi har också själva varit inbjudna som föreläsare, bland annat på Stockholms konstnärliga högskola och Musikverket för att tala om vår forskning, säger Viveka Kjellmer.
Boken är planerad att översättas till flera andra språk tack vare det stora internationella intresset för scenografi och konstvetenskaplig forskning inom andra kultursfärer än den engelskspråkiga, exempelvis i Asien.
Hur ser framtiden ut för den konstvetenskapliga scenografiforskningen?
– Jag fördjupar min forskning om doftkonst, just nu i en artikel om multisensorisk utställningsdesign och scenografiska strategier för att engagera besökaren, berättar Viveka Kjellmer.
Även pedagogisk forskning är något som intresserar Viveka och hon arbetar med ett pedagogiskt utvecklingsprojekt där multisensoriska moment integreras i undervisningen för att studenterna skall öva på att förstå konstupplevelser med andra sinnen än bara synen.
Astrid von Rosen är bland annat i dialog med Routledge om en bok där hon ska utveckla sitt begrepp ”scenografering” som handlar om aktiv, sinnligt orienterad arkivforskning som kritisk forskningspraktik. I boken undersöks bland annat svart danshistoria och en teaterproduktion med migrationstema.
En viktig uppgift är att ta in forskningen i undervisningen
– Ett annat projekt, som involverar utövare här i Göteborg, handlar om att uppmärksamma lokalt verksamma scenografer, kostymskapare, ljud- och ljuskonstnärer, och de scenografiska händelser där uttrycken samspelar. Jag är inspirerad av Vivekas pedagogiska arbete, och en viktig uppgift är att ta in forskningen i undervisningen. Tillsammans har vi utvecklat en multisensorisk modell för en kurs på avancerad nivå. Kanske kan vi utveckla flera multisensoriska läromedel framöver, säger Astrid von Rosen.
Astrid von Rosen och Viveka Kjellmer är båda verksamma universitetslektorer i konst- och bildvetenskap på institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet.
