Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Äldre par på vandring i vacker solnedgång
Foto: Getty Images
Länkstig

Allt mer ljus på Alzheimers sjukdom

Publicerad

Alzheimer får allt större uppmärksamhet och erkännande som sjukdom, inte som en normal del av åldrandet. Det menar Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet och ledande forskare i fältet. ”Alzheimerdagen är ett led i att bygga vidare på detta” säger han.

Internationella Alzheimerdagen infaller den 21 september varje år. Under hela månaden uppmärksammas sjukdomen på olika sätt, i Sverige och internationellt. Alzheimer är vår vanligaste demenssjukdom, och antalet drabbade ökar.

Typiska symtom vid Alzheimers sjukdom är påverkan på minne, språk, tänkande, koncentration och tidsuppfattning. Oro, nedstämdhet och ilska är också vanligt, vilket även drabbar omgivningen. Demenssjukdom beskrivs ibland som de anhörigas sjukdom.    

Demenssjukdomar beror på att delar av hjärnan påverkas och skadas. De besvär som uppstår beror på vilken del av hjärnan som är drabbad. Vid Alzheimers sjukdom är det nervceller i hjärnans minnescentrum som berörs tidigt i förloppet.

Tester i primärvård

Vid Alzheimer klumpas proteinet beta-amyloid ihop till skadliga så kallade amyloidplack i hjärnan och dessutom förändras protein tau och bildar små trådar inne i nervcellerna, kallade neurofibriller, vilket också bidrar till att nervceller förstörs. Att mäta dessa förändringar via biomarkörer är ett starkt forskningsområde vid Göteborgs universitet.

Bild
Kaj Blennow
Foto: Johan Wingborg

Kaj Blennow är professor i neurokemi vid medicinska fakulteten, Sahlgrenska akademin, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset:

– Det mest spännande vi jobbat med är att ta fram metoder att mäta fosfo-tau i blod, det vill säga det protein som finns i neurofibriller vid alzheimer. Dessa tester fungerar mycket väl och kan med stor säkerhet påvisa om en patient har neurofibriller och därmed alzheimer, och tanken är att de skulle kunna fungera som screeningtester redan i exempelvis primärvården, säger han.

Med screening avses inte bred testning av symtomfria grupper, utan testning av personer som söker sig till vården för att de har problem med exempelvis minne och talförmåga.

– Där skulle man kunna använda testerna för att se vilka patienter som kan remitteras till specialistkliniker för en mer detaljerad utredning, och förhoppningsvis inom kort även behandling, säger Kaj Blennow.

Framtida läkemedel

Utvecklingen av läkemedel vid alzheimer har kantats av både förhoppningar och besvikelser. Det gäller även läkemedlet aducanumab, som i somras snabbgodkändes av amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, och som nu utvärderas av Europas motsvarighet, EMA.

Den kliniska nyttan är inte klarlagd, alltså om symtomen minskar, men preparatet påverkar bildandet av amyloida plack, en av sjukdomens bakomliggande processer.

Mängden plack minskar påtagligt, och det kallas därför sjukdomsmodifierande. Detta är ett mycket stort steg framåt, och det finns flera liknande immunterapier mot amyloid som är i slutfasen av testning, och som redan visat liknande mycket lovande effekter, avslutar Kaj Blennow.