Bild
Mobilappen tar bild av hud för analys
Foto: AI Medical Technology
Länkstig

AI-baserad app kan hjälpa läkare hitta hudmelanom

Publicerad

En mobilapp som använder artificiell intelligens, AI, för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar kan med mycket stor precision diagnostisera melanom. Det visar en nationell studie där forskare från Göteborgs universitet deltar. För studien har appen provats i klinisk vardag på vårdcentraler.

Under senare år har AI blivit lika bra som erfarna hudläkare när det gäller att analysera dermatoskopiska bilder för att identifiera melanom. I vissa fall kan de smarta algoritmerna till och med haft högre precision jämfört med hudläkares bedömningar. Men bara ett fåtal av de studier som gjorts har testat dessa system under rutinmässiga förhållanden. Sam Polesie, docent på Institutionen för kliniska vetenskaper vid Göteborgs universitet, är en forskarna bakom studien.

Sam Polesie, docent på Institutionen för kliniska vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Foto: Elin Lindström

– Det är en anmärkningsvärd studie eftersom den utförts i en verklig, klinisk miljö, vilket gör resultaten särskilt övertygande. Jag är entusiastisk över resultaten och ser fram emot att vara en del av en framtid där ett sånt här system, med stöd av rigorös forskning och i fullständig samklang med alla nödvändiga regler, integreras i rutinsjukvården. Detta inkluderar både allmän dermatologi och specifikt diagnos av hudcancer. Det grundläggande målet är naturligtvis att förbättra de kliniska beslutsprocesserna för att uppnå mer precisa och därmed säkrare diagnoser, säger Sam Polesie.

En studie i verkligheten

Studien har genomförts under ledning av Magnus Falk, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet, specialistläkare i allmänmedicin och distriktsläkare vid Region Östergötland.

– Vår studie är först i världen med att testa en AI-baserad mobilapp för melanom i primärvården på det här sättet. Väldigt många studier har gjorts på redan insamlade bilder av hudförändringar och de studierna är relativt överens om att AI är bra på att skilja farligt från ofarligt. Vi blev nästan tagna på sängen av att ingen gjort en studie på patienter som kommer till en mottagning i primärvården, säger Magnus Falk.

”Appen missade inga melanom”

Hudcancerformen melanom kan vara svår att särskilja från andra hudförändringar, även för erfarna läkare. Men det är viktigt att upptäcka melanom så tidigt som möjligt, eftersom det är en allvarlig typ av hudcancer. I dag finns inget etablerat AI-baserat stöd för bedömning av hudförändringar i svensk sjukvård.

Bild
Panos Papachristou, Karolinska Institutet.

Panos Papachristou, specialistläkare i allmänmedicin och forskningsanknuten till Karolinska Institutet, är studiens huvudförfattare och dessutom medgrundare till det företag som utvecklat appen.

– Läkare på vårdcentral påträffar många hudförändringar varje dag och behöver med begränsade resurser ta beslut om handläggning vid misstanke om hudmelanom. Det resulterar ofta i ett överflöd av remisser till specialistläkare eller borttagande av hudförändringar, som i majoriteten av fallen visar sig vara ofarliga. Vi ville se om AI-stödet i appen kunde prestera bättre än läkare på vårdcentral när det gäller att identifiera pigmenterade hudförändringar som farliga eller inte, i jämförelse med slutdiagnos, säger Panos Papachristou.

Och resultaten är lovande.

– För det första missade appen inga melanom. Sjukdomen är så farlig att det är grundläggande att absolut inte missa att upptäcka den. Men nästan lika viktigt är att AI-beslutstödet kunde frikänna många misstänkta hudförändringar och avgöra att de var ofarliga, säger Magnus Falk.

Bild
Magnus Falk, Linköpings universitet.

Jämförde med vårdens diagnos

I studien följde läkarna på vårdcentraler den gängse rutinen för att diagnosticera misstänkta hudtumörer. Om läkarna misstänkte melanom, remitterade de antingen patienten till hudläkare som ställde diagnos, eller så skars hudförändringen bort för vävnadsanalys och diagnos.

Först efter att läkaren bestämt hur ett misstänkt melanom skulle handläggas använde han eller hon den AI-baserade appen. Denna används genom att läkaren tar en bild av hudförändringen med en mobiltelefon försedd med en förstoringslins som kallas dermatoskop. Appen analyserar bilden och ger vägledning om huruvida hudförändringen verkar vara melanom eller inte.

För att ta reda på hur bra den AI-baserade appen fungerade som beslutsstöd jämförde forskarna appens svar med diagnoserna som sjukvården ställde.

”Behövs fortsatt utvärdering”

Av de drygt 250 hudförändringar som undersöktes, hittade läkarna 11 melanom och 10 förstadier till cancer, som kallas in situ melanom. Appen hittade alla melanom, och missade bara ett förstadium. I de fall appen svarade att en misstänkt förändring inte var ett melanom, inklusive in situ melanom, var sannolikheten 99,5 procent att det stämde.

– Det verkar som att det skulle kunna finnas en nytta med den här metoden. Men i den här studien fick ju inte läkarna låta sitt beslut påverkas av appens svar, så vi vet inte vad som händer i praktiken om man använder ett AI-baserat beslutsstöd. Så även om det här är ett väldigt positivt resultat finns det en osäkerhet och vi behöver fortsätta utvärdera verktygets användbarhet med vetenskapliga studier, säger Magnus Falk.

Forskarna planerar nu att gå vidare med en större uppföljande studie i flera länders primärvård, där användning av appen som ett aktivt beslutsstöd jämförs mot att inte använda den alls.

Studien har finansierats med stöd av Region Östergötland och Analytic Imaging Diagnostics Arena, AIDA, i Linköping, som finansieras av det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health.

Text: Karin Söderlund Leifler (Linköpings universitet)
och
Elin Lindström (Göteborgs universitet)

Artikeln: Evaluation of an artificial intelligence-based decision support for the detection of cutaneous melanoma in primary care: a prospective real-life clinical trial, Panagiotis Papachristou, My Söderholm, Jon Pallon, Marina Taloyan, Sam Polesie, John Paoli, Chris D Anderson och Magnus Falk. British Journal of Dermatology, publicerad online 17 januari 2024, doi: 10.1093/bjd/ljae021