Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Lager med kärl som hittats vid utgrävning på Cypern
Lager med kärl som hittades i den andra graven under utgrävningen i Hala Sultan Tekke på Cypern.
Foto: Peter Fischer
Länkstig

3500 år gammal kultplats med massbegravningar upptäckt

Publicerad

Vid fortsatta utgrävningar på Cypern har arkeologer från Göteborgs universitet funnit massbegravningar och en stor mängd föremål som visar på bronsåldersstadens omfattande handel för 3500 år sedan. De mest sensationella fynden är ett kärl som användes som kultföremål i samband med begravningsriter, ett sigill med kilskriftstecken som nu dechiffreras och en skarabé med hieroglyfer från Nefertitis regeringsperiod.

Bild
Peter Fischer
Peter Fischer, professor i arkeologi.
Foto: Ingrid Fischer

Coronapandemin har gjort det svårt att genomföra arkeologiska utgrävningar utomlands men en kort period under hösten öppnades möjligheten för den svenska arkeologiska expeditionen på Cypern, The Söderberg Expedition, att fortsätta utgrävningar i den stora bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke.

– En storskalig magnetometer- och radarundersökning som gjordes av oss 2017 pekade på håligheter under markytan i ett område öster om staden och det har visat sig vid tidigare undersökningar att dessa håligheter består av gångar som går till gravkammare, säger Peter Fischer, professor i arkeologi som leder den svenska expeditionen tillsammans med doktor Teresa Bürge, båda från Göteborgs universitet.

Lämnats för framtida utgrävning

Just i det området där grävningar pågick 2020 finns tre magnetometer-indikationer:

– Den första, vars utgrävning påbörjades redan 2018, den andra som startades i år och en tredje som lämnas för framtida undersökningar. Men det finns ytterligare hundratals indikationer av gravar i närheten.

Den första graven har två kammare. Där har expeditionen hittills funnit 52 mänskliga skelett och mängder med gravgåvor. Bland dessa finns det enda kända kompletta kärl från Grekland från omkring 1350 f.v.t. (före vår tideräkning) med målade scener av hästdragna stridsvagnar och personer med svärd.

Bild
Kärl med stridsvagnar och väpnare
Kärl dekorerat med stridsvagnar och väpnare från Grekland (cirka 1350 f.v.t.).
Foto: Teresa Bürge

DNA-prover har tagits och strontiumisotoperna har analyserats. DNA-analyser av ben berättar om individernas ursprung och släktskap, medan strontiumanalyser av tänderna visar var de föddes och deras mobilitet, till exempel om de var invandrare eller tillhörde lokalbefolkningen.

– Vi har också tagit benprover för analyser i en synkrotron, för att utröna miljön under deras levnad genom att studera anrikningen av giftiga ämnen i individernas skelett, säger Peter Fischer.

Bild
Skelett av kvinna
Skelett av 30–40 årig kvinna från den första graven - med dekorerad elfenbensknapp på bröstet.
Foto: Peter Fischer

Kopparslagg och parasiter

Tonvis med kopparslagg i staden har visat att det förekom en storskalig utvinning av koppar och detta utsatte människorna för hälsovådliga ämnen, som exempelvis bly och arsenik som är vanliga i kopparmalm.

– Analyser av jordprover av området runt skelettens buk tyder också på att de drabbades av parasiter under sin livstid. Dödligheten bland barn och ungdomar var mycket hög och en person som var omkring 40 år gammal tillhörde de äldsta.

Den andra graven från 2020 visade sig innehålla hundratals fynd av vilka många importerades från områden som motsvarar dagens Grekland, Kreta, Turkiet, Syrien, Libanon, Israel, Palestina och Egypten.

Bild
Sigill och skarabé
Sigill med kilskrift, från Babylonien (cirka 1800 f.v.t.) och skarabé från Egypten (1350 f.v.t.).
Foto: Peter Fischer

Unikt keramikkärl

Karaktären av den nya strukturen som arkeologerna började gräva ut i år skiljer sig avsevärt från den förra graven.

– Den består av en underjordisk kupol som på insidan är klädd med ett tjockt lager av ett gipsliknande ämne som stabiliserar konstruktionen. Utrymmet kunde nås via en gång från ytan.

Bland keramiken fanns ett ungefär 40 centimeter högt kärl som användes som kultföremål i samband med begravningsriter.

– Det är unikt och vi håller på att restaurera det. Ett liknande kärl har inte kunnat hittas någon annanstans. Det är tätt bemålat i rödbrun färg med utstuderade mönster. Dessutom är det utsmyckat med applikationer av stora ringar och huvudet av en bagge, säger Peter Fischer.

Materialet tyder på att kärlet importerades från Grekland omkring 1400 f.v.t.

– Med tanke på detta kultföremål och den stora mängden fynd som inte är associerade med skelett måste denna struktur förklaras som något annat än bara en stor grav. Vår tolkning är att vi har frilagt en kultplats där riter i samband med dödsfall praktiserades.

Sigill med kilskriftstecken

Båda strukturerna användes under ett par hundra år, från ungefär 1500 till 1300 f.v.t. Det innebär att de vid varje ny begravningsrit öppnades och sedan fylldes igen med jordmassor.

– En grov uppskattning är att det i den första graven med 52 skelett finns 10 generationer. De tillhörde en mycket rik familj, sannolikt det ledande skiktet i staden. Men det återstår fortfarande ett eller två lager av begravningar.

Förutom de stora mängderna finkeramik gjordes några enastående fynd av andra material. Främst bland dessa är ett sigill av hematit, en skimrande grå-svart sten, från det äldsta babyloniska riket (nuvarande Irak). I detta sigill, som dateras till mellan 1800 och 1600 f.v.t., finns sofistikerade inristningar av gudar, människor och djur. Detta innebär att sigillet har använts under cirka 300 år innan det hamnade i Hala Sultan Tekke.

– Dessutom, vilket är det mest sensationella, finns tre rader med kilskriftstecken vilket gör det till det viktigaste fyndet i arkeologiska kretsar. Man kan bland annat läsa namnet på en kung och vi söker just nu den kungen i olika kilskriftsarkiv från Mesopotamien vilket kommer att ge oss en mer exakt datering och kanske en förklaring hur sigillet hamnade på det 1200 km avlägsna Cypern.

Stor mängd fynd

Bland andra fynd som gjordes finns ett egyptiskt lotusformat guldsmycke med inläggningar av ädelstenar och fajans, samt en mängd andra juveler i silver, brons och guld.

– Ett annat fynd från Egypten är en skarabé med hieroglyfer som har dechiffrerats: ”Allt gott. Allt liv”, en hälsning från Nefertitis och hennes makes Echnatons regering från omkring 1350 f.v.t.  Vi hittade även två stora kvinnliga figuriner med fågelansikten och markerade kön. Varje figur har fyra örhängen.

Bild
Figurin
Keramikfigurin från första graven, lokalt tillverkad.
Foto: Peter Fischer

De nya fynden i den antika staden återspeglar Cyperns och framför allt Hala Sultan Tekkes centrala roll som en handelsmetropol i Medelhavets ekonomiska system. Stadens rikedom baserades på export av koppar och purpurfärgade tyger.

– Det finns otvetydiga kulturella och ekonomiska förbindelser mellan staden och ett stort geografiskt område. Fynden kommer från Sardinien i väst till det 5000 km avlägsna Afghanistan i öst och från Turkiet i norr till Egypten i söder, säger Peter Fischer.

Handelsmetropol under 500 år

Bild
Teresa Bürge
Teresa Bürge, doktor i arkeologi vid institutionen för historiska studier, som ledde utgrävningen tillsammans med Peter Fischer.
Foto: Peter Fischer

Från Sardinien och från Turkiet importerades exklusiv keramik till staden och från Levanten finns stora transportkärl som var fyllda med vin, olja och sädesslag. Lyxvaror av ädla metaller och stenar kom från Egypten och sigillet bevisar kontakter med Mellanöstern. Det finns även importer från Afghanistan i form av lapis lazuli, en intensivt blå sten som förekommer i guldsmycken från den här tiden.

Den ungefär 50 hektar stora antika staden ligger vid Larnacas saltsjö nära flygplatsen, som under bronsåldern var stadens hamn. Senare landhöjningar skilde hamnen från havet och kan ha bidragit till att staden övergavs omkring 1150 f.v.t.

– Hamnens skyddade läge medverkade till att Hala Sultan Tekke blev en handelsmetropol under 500 år, med långväga kontakter som det mycket rika fyndmaterialet visar. Krig och klimatförändringar i kombination med landhöjningen har lett till stadens undergång, säger Peter Fischer.

Expeditionen finansieras till största delen av Torsten Söderbergs Stiftelse. Övriga  forskningsrelaterade bidrag kommer från  Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm, Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället, Göteborg, Vetenskapsrådet och The Institute for Aegean Prehistory, Philadelphia.

Kontakt:
Peter Fischer, tel: 0707-53 43 17, e-post: peter@fischerarchaeology.se

Text: Johanna Hillgren

Bild
Sveriges ambassadörer på plats vid utgrävningen
Ambassadör Anders Hagelberg med hustru Lena (i blåa kepsar) och Peter Fischer (i vit T-shirt) vid utgrävningen.
Foto: Teresa Bürge