Ämnesfördjupning, litteraturvetenskap, läskurser
I ämnesfördjupningskurserna får du fördjupa dig inom ett specifikt område inom teaterstudier. Ämnet bestämmer du i samband med kursstarten.
Du kan välja bland de olika läskurser som listas nedan. Ämnet bestämmer du i samband med kursstarten genom att kontakta den lärare som är ansvarig för kursen. Du läser in kursen på egen hand och i egen takt. Kursen examineras enligt överenskommelse med den ansvariga läraren.
Vissa terminer erbjuds ämnesfördjupningskurser med undervisning. Mer information kan du få från studievägledaren.
Vill du läsa en ämnesfördjupningskurs?
Sök en av de litteraturvetenskapliga ämnesfördjupningskurserna nedan via www.antagning.se senast den 15 oktober/15 april:
- LV2220, Litteraturvetenskap, Ämnesfördjupning 1
- LV2230, Litteraturvetenskap, Ämnesfördjupning 2
- LV2240, Litteraturvetenskap, Ämnesfördjupning 3
- LV2250, Litteraturvetenskap, Ämnesfördjupning 4
Förkunskapskrav: 60 hp med progression i litteraturvetenskap samt kandidatexamen i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt huvudområde, eller motsvarande, alternativt kandidatexamen i något av de moderna språkämnena med litterär inriktning som huvudämne, eller motsvarande.
Har du frågor om anmälan och behörighet? Kontakta studievägledare: studiev.litt@lir.gu.se
Valbara läskurser
Mer information om samtliga finns längre ner.
-
Bokhistoria och bibliografi (Rikard Wingård)
-
Den svenska stormaktstidens litteratur (Rikard Wingård)
-
Ekokritik (Camilla Brudin Borg)
-
Feministiska serier (Anna Nordenstam)
-
Genusteori och litteratur (Anna Nordenstam)
-
Grafiska självbiografier (Christian Lenemark)
-
Kvinnors genuskritiska dramatik i det moderna genombrottet (Birgitta Lindh Estelle)
-
Litteratur för unga (Anna Nordenstam)
-
Självframställning i går och i dag (Christian Lenemark)
-
Svensk arbetarlitteratur (Christer Ekholm)
-
Queerperspektiv på samtida svensk litteratur (Jenny Bergenmar)
-
Tidigmodern queerlitteratur (Matilda Amundsen Bergström)
Bokhistoria och bibliografi (Rikard Wingård)
I kursen läses valda bibliografiska och bokhistoriska verk med inriktning på boken som historisk artefakt och fysisk källa till historien. Examinationen sker genom att studenten väljer ett bibliografiskt studieobjekt (en bok, en eller flera editioner, en boksamling eller dylikt) och analyserar detta utifrån de kunskaper som förvärvats genom kurslitteraturen. Analysen presenteras i en uppsats om c:a 6–8 sidor samt genom ett samtal mellan examinator och student.
Den svenska stormaktstidens litteratur (Rikard Wingård)
I kursen läses valda delar av stormaktstidens litteratur tillsammans med relevant modern litteraturvetenskaplig forskning. Frågor om litteraturens roll i samhället, litteraturens offentlighet, läsares och författares situation utgör huvudfokus. Examinationen sker genom en uppsats om cirka 6–8 sidor samt ett samtal mellan examinator och student kring uppsatsen och kurslitteraturen.
Ekokritik (Camilla Brudin Borg)
Kursen syftar till att orientera om det växande teoretiska perspektivet ekokritik. Ekokritiken studerar särskilt representationer av naturen inom litteraturen och människans relation till natur och djur. Perspektivet har utvecklats i miljökrisens efterdyning och vill utmana våra traderade sätt att tänka kring litteratur, natur och kultur.
Feministiska tecknade serier (Anna Nordenstam)
Kursen ger en fördjupad kännedom om feministiska tecknade serier och internationell och svensk forskning kring dessa. Särskild vikt ges vid seriernas tematik och form, där flera av serietecknare använder sig av satir, samhällskritik och aktivism. Kursen ger förmåga att använda teoretiska och metodiska resonemang i en egen självständig uppgift.
Genusteori och litteratur (Anna Nordenstam)
Kursen ger en översikt över genusteori och litteraturanalys inom ämnet litteraturvetenskap. Här görs nedslag både i ny forskning och i centrala klassiska texter inom den feministiska litteraturteorin och dess tillämpning inom litteraturvetenskaplig forskning. De områden som berörs är feministisk litteraturkritik, psykoanalytisk poetik, litteratursociologi, kanonkritik, maskulinitetsforskning, queerteori samt intersektionalitet. Kursen ger förmåga att använda teoretiska och metodiska resonemang i diskussioner och egna självständiga uppgifter.
Grafiska självbiografier (Christian Lenemark)
Inom det så kallade life-writing-fältet har intresset kommit att riktas alltmer mot livsberättelser förmedlade i andra mediala former än de strikt litterära. Från att ha varit något av ett undergroundfenomen under 1970- och 80-talen har den grafiska självbiografin under framförallt 2000-talet kommit att genomgå en statushöjning och den får nu betraktas som ett allestädes närvarande inslag på bokmarknaden. Vad innebär det då att skriva liv i bild och text? Vilka möjligheter (och begränsningar) har det grafiska seriemediet när det gäller att representera jaget och dess omvärld? Kort sagt, vad är det för slags subjekt och erfarenheter som kommer till uttryck i den grafiska självbiografin jämte andra mediala former?
Kvinnors genuskritiska dramatik i det moderna genombrottet (Birgitta Lindh Estelle)
I det svenska moderna genombrottets samhällskritiska dramatik riktades ljuset mot äktenskapet och familjen. Verkligheten bakom familjefasadens glans skulle avslöjas och äktenskapet, könsroller och sedlighet debatterades. Under första delen av 1880-talet skrev Anne Charlotte Leffler, Alfhild Agrell och Victoria Benedictsson ett antal dramer som skildrar familjen, äktenskapet och kärleken ur kvinnors perspektiv. De var framgångsrika på teatrarna under 1880-talet och är fortfarande aktuella. I denna kurs läses ett antal av dessa dramer parallellt med forskning om genusperspektiv på 1880-talets kvinnliga dramatik.
Litteratur för unga (Anna Nordenstam)
Kursen ger en fördjupad kännedom om barn- och ungdomslitteratur och forskningen kring denna från de senaste decennierna. Kursens teoretiska ramverk utgår från aktuell internationell forskning. Här görs nedslag i olika teoretiska perspektiv med inriktning på exempelvis genus, queer, klass, maskulinitet, etnicitet, ekokritik och kulturell globalisering. Kursen ger förmåga att använda teoretiska och metodiska resonemang i en egen självständig uppgift.
Självframställning i går och i dag (Christian Lenemark)
Under de senaste decennierna har jaget och berättelsen om jaget fått en framskjuten position i litteraturens värld. Utgivningen av självbiografier, biografier, självbiografiska romaner, bekännelser och så vidare, har på många sätt totalt dominerat bokmarknaden. Det har talats om en memoarboom och en demokratisering av de biografiska genrerna. Människor vars berättelser i ett inte alltför avlägset förflutet avfärdades som alltför privata är i dag vardagsmat på Facebook och i selfie-kulturen. I läskursen sätts denna litteraturens nutida belägenhet i historisk belysning. Genom nedslag i den självframställande traditionen från Augustinus Bekännelser fram till våra dagars digitala kultur undersöks jagframställningens mångskiftande uttryck. Detta samtidigt som den historiska kontinuiteten och det faktum att jaget och berättelsen om jaget alltid är historiskt situerad tas i beaktande.
Svensk arbetarlitteratur (Åsa Arping)
Kursen ger en översikt och fördjupning i svensk arbetarlitteratur och arbetarlitteraturforskning. Som examinerande uppgift förväntas studenten skriva en essä utifrån en egenformulerad frågeställning. Primärlitteraturen kan hämtas från 1930-talet och framåt. Jämförelser av verk från olika tid och i olika genrer är också möjliga. I kursen ingår en valfri teoretisk fördjupning riktad mot antingen kultursociologi, klass eller marxism. Även dessa går att kombinera i essän.
Queerperspektiv på samtida svensk litteratur (Jenny Bergenmar)
Kursen ger en fördjupad kännedom om svensk litteratur från senaste decennierna som gestaltar samkönad kärlek och könsöverskridanden. Olika genrer omfattas (poesi, kortprosa och roman). Kursen omfattar både texter som explicit gestaltar queera motiv och karaktärer, men även texter som saknar detta, men som öppnar för queera läsningar.
Kursen ger också teoretiska perspektiv som bidrar till att diskutera området ur olika perspektiv – med fokus på analys av representation och med fokus på queer som läsning. Kursen ger förmåga att använda teoretiska och resonemang i en självständig uppgift, samt ger inblick i metodiska problem med att beskriva queerlitteratur.
Tidigmodern queerlitteratur (Matilda Amundsen Bergström)
I kursen läses tidigmodern (cirka 1500–1750) queerlitteratur från England, Frankrike, Spanien, spanska Amerika och Italien. Kärlek och begär, kropp och makt, normer och överskridande samt likhet och skillnad är teman som präglar primärlitteraturen. Sekundärlitteraturen historierar tidigmodern sexualitet, diskuterar centrala frågeställningar inom tidigmoderna queerstudier och introducerar queera lässtrategier.