Göteborgs universitet
Bild
Children dancing happily in a studio
Foto: Africa Studio/Shutterstock.com
Länkstig

Hitta styrkor i dans – rörelseglädje utan krav på prestation

Elisabeth Fernells senaste blogginlägg

[Publicerat 7 augusti, 2018 av Elisabeth Fernell]

Jag vill anknyta till tidigare blogginlägg om barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar – intellektuella och språkliga, autism, ADHD, motoriska koordinationssvårigheter, och flera andra funktionsproblem – och vikten av att få lyckas. Många har ytterligare svårigheter, t.ex. sömnproblem, emotionella symtom som oro, ängslighet, nedstämdhet och stresskänslighet, och en del har återkommande smärtproblematik, som trots medicinsk utredning inte kunnat förklaras.

Resultat från Folkhälsomyndigheten 2017/18 visar att självrapporterade psykosomatiska besvär, såsom huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter, har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna, särskilt hos flickor. En aspekt som lyfts fram är att psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet.

Från ett utvecklingsneurologiskt/neuropsykiatriskt perspektiv finns flera studier som visat på samband mellan återkommande huvudvärk och inlärningssvårigheter och mellan huvudvärk och ADHD. Återkommande buksmärtor har också visats vara vanligare hos barn med ADHD. När vuxna kvinnor med fibromyalgi screenades för ADHD vid en smärtklinik, screenade 45 % positivt för ADHD. Mot denna bakgrund tyckte jag en programpunkt, på Barnläkarveckan i Västerås i våras, var särskilt intressant. Fysioterapeut Anna Duberg presenterade då ett forskningsprojekt från institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet: ”Barn och smärta – Dans och yoga för unga flickor med magsmärta”. Projektet drivs i samarbete med Centrum för klinisk forskning, Västerås Sjukhus.

Detta projekt har föregåtts av en randomiserad, kontrollerad interventionsstudie riktad till flickor i ålder 13–18 år, med olika tecken på ”psykisk ohälsa”. Studien är rapporterad i internationella tidskrifter. Författarna beskriver att dans visat sig vara en av de mest populära aktiviteterna bland unga flickor och att dans i ett socialt sammanhang kan tänkas fungera som en skyddsfaktor för att förebygga psykisk ohälsa och reducera graden av psykosomatiska besvär i denna målgrupp. Flickorna i projektet hade rekryterats via skolhälsovården i Örebro kommun. Dansen utövades 75 minuter två gånger i veckan efter skoltid och temat varierade från afrikansk dans och showjazz till streetdance. Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje och inte prestation. Denna kravlöshet var tydligt uttalad från studiestart och visade sig bli en nyckel till framgång!

Projekten finns att läsa om på nätet och det finns inspelningar med företrädare från några kommuner i Sverige där metoden nu implementerats. En skolsköterska berättar att besöken till Elevhälsan av flickor med psykiska problem minskat påtagligt sedan flickorna kommit med i dansgruppen.

Den fortsatta studien, som rapporterades på Barnläkarveckan vänder sig till yngre flickor, 9–13 år, utredda för magsmärtor utan att någon specifik medicinsk orsak kunnat påvisas. Efter föreläsningen diskuterades att en del av dessa flickor sannolikt har en samtidig utvecklingsneurologisk/neuropsykiatrisk problematik, även om det inte hade varit någon särskild utredning av det. Resultaten i denna studie är också lovande och den inspelning av gruppen som visades på föreläsningen ger starkt stöd för det!

https://www.oru.se/forskning/forskningsmiljoer/mh/famn/aktuellt/just-in-time-nya-deltagare/

Dansgrupper av detta slag har visats ha positiv effekt för psykisk hälsa. De borde således kunna vara ett värdefullt komplement till annan behandling för flickor med olika former av utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och för flickor med symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande utan annan funktionsnedsättning.

Sådana dansgrupper skulle kanske kunna arrangeras inom skolans fritidshemsverksamhet i samarbete med fysioterapeut och dansinstruktör eller på annat sätt organiseras inom kommunen eller knytas till barn-och ungdomsmedicinska och barn-och ungdomspsykiatriska mottagningar inom sjukvården.

Hoppas detta kan komma igång på många platser!

[Detta är en blogg. Syftet med bloggen är att informera och väcka tankar om angelägna ämnen. Åsikterna är skribentens och inte nödvändigtvis Gillbergcentrums.]